Etikettarkiv: Parkinson

Ta till vara på de äldre

Vuxna elever i gymnasieklasserna ger en bättre arbetsmiljö, då det blir mindre stök, de vuxna har en lugnande effekt och diskussionerna blir mer seriösa. ASP Bladet har bland annat pratat med Milla och Henrik, som genom äldre har lärt sig att vara mer tålmodiga.

De menar att det är viktigt att inte lösa problem för snabbt. Ofta hjälper det att sova på saken. Löser man problem för snabbt lär man upptäcka bättre lösningar några dagar senare. Detta lugna förhållningssätt har de lärt sig genom äldre.

Vad har du lärt dig av tidigare generationer? Jag ställer frågan på olika diskussionsforum på Internet. En kvinna på nätet under alias Geta menar att hon har blivit klokare och har fått mer humor: ”nu är jag gammal men det jag har lärt mig av äldre är att skämta.”

En tjej skriver att hon lärt sig orientera, spika, dra i skruv med skruvdragare – hon lärde mig bli händig helt enkelt. Hon tycker att hon har lärt sig mycket av äldre genom åren. Även orientering har hon blivit duktig på, där kan man precis som många andra områden dra nytta av de äldres kunskaper.

En person som heter Julia berättar att hon har lärt sig göra jättegoda kakor tillsammans med sin mormor. Julia säger med en skämtsam ton att hennes föräldrar lärt henne att prata för många år sedan, men att de kanske ångrar att de gjort det eftersom hon aldrig slutat prata.

Jens säger att hans morfar lärde honom tälja barkbåtar och visselpipor. På en lärarutbildning han sökt var han en av mindre än 10 % som kom in. Han berättar att han hade nytta av att ha lärt sig skriva väl genom familjeföretaget, som är ett tryckeri.


Intressanta intressen

Jens fick också sitt fotografiintresse av sin far och de hade ett eget mörkrum i barndomshemmet. Intresset av tavlor och böcker hemma finns där som följd av att bland annat pappan uppmuntrade honom att förkovra sig. Som barn var de mycket ute gick i skogen med matsäck, lärde sig uppskatta naturen och lärde sig namn och läten på olika fåglar.

Victoria har lärt sig att det är viktigt att försöka leva här och nu; att njuta av det man har och acceptera det som är. Hon säger att det är viktigt att använda sina erfarenheter till att bli starkare: livet är för kort för att hata och bråka.

En anonym röst säger att han/hon att man ska ha små utgifter, det är viktigare än att ha höga inkomster. Eftersom äldre naturligtvis vet mer om världen än vad unga gör, bör man intressera sig om vad de har att berätta om förr i tiden. För hundra år sedan såg samhället radikalt annorlunda ut än nu.

”Han med Parkinson”

En tjej som heter Hanna jobbar inom äldrevården, och berättar för ASP Bladet om en gammal dam som länge varit med i norska Frelsningsarmén. Damen sa att ”ett bönnebarn går aldrig fortapt”, man ska alltså aldrig ska ge upp hoppet, genom att be gör man mycket för en medmänniska. Vid ett annat tillfälle sa damen att ”man ska inte odla sjukdom” och ha för mycket fokus på sig själv och sitt. Se människan och inte bara tänka att det är ”han med Parkinson.”

Hanna berättar vidare att det finns flera saker som hon inte riktigt trodde på innan hon upplevde det själv, till exempel det där som ”alla gamla” sa när man var liten; tiden går så fort, barn blir så stora, och att det är så trist när det blir mörkare på hösten. Inte förstod man sig på det förens nu, när man själv är vuxen.

I olika länder och kulturer har man väldigt skilda syner på äldre och hur de ska behandlas. Om man i stället för att visualisera ett vårdpaket, är det nyttigt att se äldre som människor och ta tillvara den kunskap som de besitter. Men viktigaste av allt är ändå: man kan vara vänner över generationsgränser!

Text och Illustration: Maria Lundby Bohlin

 

Bästa tipset från äldre:

– Gör någonting roligt när du är nere

– Håll på dina rutiner

– Man skall förlåta varandra

– Livet går vidare

– Somna aldrig från din partner utan att ha försonats först.

– Var generös mot dem som behöver hjälp.

Lewy body demens

Lewy body demens är en av de olika demenserna. Alzheimer är den vanligaste varianten med nästan hälften av alla fall, medan Lewy bedöms drabba 2-20 procent, dock tros den vara starkt underdiagnosticerad. Den liknar både Alzheimer och Parkinsons sjukdom och kan sägas vara ett mellanting av dessa.

Lewy body upptäcktes på 1960-talet, då man fann proteinansamlingar i hjärnan på obducerade demenspatienter. Dessa kallades Lewykroppar och förekommer även vid Parkinson, men dessa Lewykroppar fanns dock i andra delar av hjärnan, trots detta är sjukdomen ”ny” och relativt okänd, diagnoskriterier skrevs först 1996. Likheter med Parkinson är att musklerna kan bli stela (rigiditet) och att de drabbade kan röra sig hasande (hypokinesi), men dessa symtom är inte lika och kommer till skillnad från Parkinson ungefär samtidigt som de kognitiva problemen. Kommer rörelseproblemen ett år (eller tidigare) än de kognitiva störningarna, kallar man det Parkinsondemens. De symtom som liknar Parkinson utöver de redan nämnda är att personen kan gå framåtlutad med små steg och har en stel mimik, men Lewy body-patienterna har sällan de darrningar som är vanligt vid Parkinson.

Symtom

En sak som utmärker Lewy body är synhallucinationer vilka patienten vet är inbillade och perioder av förvirring (konfusion) På grund av att symtomen går i perioder kan det vara svårt för anhöriga att inse att personen lider av demens och inte bara är förvirrade.

minnesstörningar förekommer också och blir svårare med att sjukdomen utvecklas, men förekommer inte i lika svår grad som hos dem med Alzheimer, även minnesstörningarna försämras med att sjukdomen fortskrider. Lewy body-patienter sover mycket men känner sig ändå trötta. Blodtrycket är ofta lågt och sjunker i stående position, men patienten känner sig ändå sällan yr, vilket de flesta andra skulle göra, och risken för fall ökar.

Koncentrationssvårigheter är också vanliga. Patienterna kan normalt orientera sig bra i omgivningen men får svårt att bedöma avstånd och att förstå tredimensionella figurer och att räkna. Personen kan också börja tänka mer långsamt. För att få diagnosen måste men uppfylla två av de tre huvudkriterierna: parkinsonism, synhallucinationer och fluktuationer, pendlande, där personen ena sekunden uppfattas som klar och alert, men strax efteråt kan vara trött och förvirrad. Även tidig inkontinens är vanlig.

Tidningen Neurology har publicerat en artikel där testresultat visar att personer med Lewy body dubbelt så ofta visar personlighetsförändringar i form av passivitet, som hos patienter med Alzheimer. Personerna följdes livet ut och när personen avled hade 75 procent av personerna med Lewy body en passiv personlighetsstörning, jämfört med bara 45 procent av Alzheimerpatienterna. Man tror därför att personlighetstest kan visa på om personen riskerar att få Lewy body. Sjukdomen drabbar främst män och personer över 65 år, men risken ökar med åldern.

Några av de första symtomen, som kan upptäckas år före sjukdomen sätter igång på allvar, är en störd drömsömn. Normalt när en person sover blir musklerna avslappnade så vi inte skall skada oss under natten. Hos en del Lewy body-patienter är denna mekanism störd, vilket gör att de kan ropa, fäkta med armarna och vandra omkring i sömnen. På dagtid kan de lida av psykotiska symtom och vanföreställningar, som leder till att de ser saker som inte finns eller kan känna sig hotade av till exempel familjemedlemmar eller personal.

Liksom alla andra demenser kan inte Lewy body botas, men processen kan bromsas upp med hjälp av främst kolinesterashämmare (Alzheimerläkemedel) och i de fall som Parkinsonsymtom förekommer så kan man behandla med Parkinsonmedicinen L-dopa. För synhallucinationerna kan man använda låg dos av neuroleptika, antipsykotisk medicin. Patienterna är känsliga för de flesta medicinerna så det är ett pyssel att försöka hitta potenta läkemedel utan att få för mycket biverkningar.

 Text: Maria Lundby Bohlin