Vad händer med de i FAS 3

Penilla Gunther är näringslivspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. I Riksdagen har hon ställt en fråga till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson, från regeringen. Gunther frågar sig vad som händer med de sociala företagen när fas 3 avvecklas. ASP Bladet har fått tillstånd att publicera hennes fråga som helhet.

Det rapporteras att avvecklingen av den kritiserade arbetslöshetsinsatsen fas 3 går fortare än vad som förväntats. Det kan ju låta bra om det då finns några planerade aktiviteter och stöd i stället för fas 3, exempelvis de utlovade 20 000 extratjänsterna. Dessa har dock inte kommit upp i fler än cirka 800 i nuläget.

I början av året utsågs också en person att ge förslag på åtgärder för att utveckla och stärka de arbetsintegrerande sociala företagen. En bra tanke och ett gott initiativ från både arbetsmarknadsministern och näringsministern, eftersom det rör personer som har stått långt ifrån ordinarie arbetsmarknad och får en ny chans till arbete genom socialt företagande. Men ej heller där har något presenterats, vilket gör att många i fas 3 som även funnits i arbetsintegrerande sociala företag inte får vara kvar men får inget i stället.

Kristdemokraterna vill se ett samhälle där människor får jobba 100 procent av sin förmåga. Att därför få komma ut i arbete på ett arbetsintegrerande socialt företag eller på arbetsträning där eller i andra företag och verksamheter, med sin befintliga ersättning i botten – oavsett om det är försörjningsstöd, aktivitetsersättning etc – betyder oerhört mycket.

Någonstans måste karriären i arbetslivet börja eller kunna fortsätta om man haft arbetshinder under längre tid av olika skäl. Nu riskerar tusentals personer både sina ersättningar och sina möjligheter att komma vidare i sin strävan efter ett arbete. Om det är på två, fyra, sex eller åtta timmar om dagen spelar ingen roll. Det ska handla om den förmåga varje person har.

Penilla Gunthers fråga till arbetsmarknadsministern är:
Var är det tänkt att de drygt 100 000 långtidsarbetslösa ska få sin arbetsträning, praktik eller anställning om varken löftet om insatser för arbetsintegrerande sociala företag eller extratjänsterna infrias?

Text: Penilla Gunther
Foto: Kristian Pohl, Regeringskansliet

Interpellation:
Är en fråga i riksdagen eller annan folkvald församling från en enskild ledamot till en ansvarig politiker. Ibland leder en interpellation till en debatt mellan den som ställer interpellationen och den ansvariga, som är representant för exempelvis den styrande koalitionen i en kommun, ett landsting eller Sveriges regering.

 

Följ debatten vidare:
Ylva Johanssons svar kommer efter riksdagsmöte att publiceras i september månad på riksdagens hemsida, liksom eventuell debatt, som äger rum på riksdagssammanträdet.

Se den här:
http://www.tinyurl.com/zfe3erg

SKOOPI fick storfrämmande

Under SKOOPI:s årskongress och ARC:s avslutningskonferens röstades en ny styrelse fram, samt arrangerades matnyttiga utbildningar i bland annat offentlig upphandling. SKOOPI fick även storfrämmande i form av representanter från de flesta riksdagspartier, LO och Tillväxtverket.

Politikerna och tjänstemännen ingick i en panel där de skulle berätta kring hur de arbetar för arbetsintegrerade sociala kooperativ, samt för den sociala ekonomi varav SKOOPI:s medlemskooperativ utgör en del. Som iakttagare noterade man god stämning och ovanligt stor samstämmighet mellan de olika organisationernas representanter. En inställning som inte verkade klyvas vid de politiska block-gränserna.

Inledde gjorde Miljöpartiets representant Esabelle Dingizian. Hennes positiva inställning var knappast unik, utan återupprepades av flera hos de andra deltagarna.

– Vi är väldigt positiva till hela paketet. 2011 och 2012 skrev vi en omfattande motion i Riksdagen med 21 punkter, där väldigt många punkter specifikt berör det här området, berättade Dingizian.

I panelen satt även Penilla Gunther, som tidigare under dagen röstats fram som ny ordförande för SKOOPI, men hon är också riksdagsledamot för Kristdemokraterna, samt suppleant i Arbetsmarknadsutskottet och Näringsutskottet.

Väl placerad i mitten av församlingen förmedlade hon något som återkom vid flera tillfällen under arrangemanget. Varför går det så långsamt framåt? Jo, för att kunskap saknas, både bland partier samt intresseorganisationer. Många vet inte skillnaden mellan det som kallas för sociala företag å ena sidan, samt sociala arbetsintegrerade kooperativ å den andra. Samtidigt finns det oerhört mycket positivt att lyfta fram:

– Jag älskar det här begreppet att jobba hundra procent av var och ens förmåga, berättar Penilla Gunther.

Kan redan göra mycket
Enda mannen i panelen var vänsterpartisten Kent Persson. Han sitter som ledamot i Näringsutskottet, och är något av en veteran i dessa frågor. Han har jobbat länge för socialt företagande, och underströk att redan i dagsläget kan Sveriges kommuner göra mer för socialt arbetsintegrerade företag och kooperativ än man gör nu. Varför gör man inte det? Kanske beror det på rädsla, för att göra fel och få kritik av det övriga näringslivet, tror Persson.

– Inom ramen för offentlig upphandling kan man idag jobba med socialt företagande, man kan ta social hänsyn och därmed styra det hela mot arbetsintegrerade sociala företag. Det behövs kunskap om det, och det måste ske inom ramen för vad EU säger. Men det är snårigt, medger Persson.

SKOOPI och dess medlemskooperativ har en stor uppgift inför framtiden, menade flera paneldeltagare. Penilla Gunther uppmuntrade sina kamrater att bjuda in SKOOPI till deras partikongresser, gärna gratis, så att ekonomi inte utgör hinder för deltagande. Kanske kan detta och andra kunskapshöjande insatser innebära att SKOOPI så småningom kan nämnas i samma andetag och respekt likt en organsiation som ALMI.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Mediagruppen Karlstad