Etikettarkiv: Per Fäldt

Hobbydiagnoser

EinsteinHitler hade Asperger syndrom, Einstein och Putin likaså. I alla fall om vi ska lyssna på de som vill sätta hobbydiagnoser på folk. Det behöver inte ens handla om en känd person, utan det kan lika gärna gälla mannen på gatan. ”Är inte han en psykopat?”, kanske du tänker.

”Ditt jävla DAMP-barn”. Hur ofta hördes inte det så fort jag inte tystnade på direkten, när jag inte gjorde exakt som jag blev tillsagd? Jag talar från egen erfarenhet, och jag fick höra det fler gånger än vad jag vill minnas. Men minns, det gör jag. Vem var det som tog sig friheten att diagnostisera mig?

Neuropsykiatriska diagnoser är bra. De kan ge människor en ökad förståelse för hur man själv fungerar, om de används rätt och om de ges av en person som vet vad denne pratar om. Inte av tolvåriga Johannes, som bara känner att han vill trycka ner mig för att jag inte passar in.

Det verkar bli allt vanligare att folk diagnostiserar varandra. Gråter jag inte till en känslomässig film, så har jag Asperger. Jag har ingen empati tydligen, för att jag inte grät till påhittade människors öde. Är det verkligen bara det som behövs för att placera mig i ett autismspektrum, att jag inte grät?

Men jag gråter till Terminator 2, då Arnold sänks ner till sin ”död” och sakta men säkert firas ner i elden. Gör det mig till en psykopat? Givetvis inte, det krävs mer än så. Om mina reaktioner på kulturskildringar skulle vara skäl för att jag, eller andra med mig, ska få en hobbydiagnos – kanske vi kan sätta etiketter på påhittade personer. Och det är vad som sker.

Diagnoser på fiktiva personer
Vilken diagnos skulle vi ge till Emil i Lönneberga? Eller Darth Vader? Folk har spekulerat flitigt när det gäller Sheldon Cooper från The Big Bang Theory, att han är tydligt ”aspig” för att han uppför sig på ett annat sätt än vad som är brukligt. Men han ska bete sig så, det är hans karaktärsdrag. Hans manus säger till honom att vara på det viset. Men det nämns ingen diagnos, behöver han en? Nej, han är blott en skapelse och därför så är han inget annat än den manusförfattaren säger till honom att vara.

Till slut

Jag har själv en diagnos, och det är ingenting jag skäms för eller försöker dölja. Men folk har aldrig gissat rätt när jag bett dem att gissa vilken jag har. Många har gissat på Asperger, och en del har gissat på Borderline eller Bipolaritet. Jag har ADD. Det tog många år att få diagnosen eftersom jag enligt psykologer inte visar tydliga tecken för den.

Det kunde vara min sociala bakgrund som gjort att jag haft det svårt, vilket kan stämma, men oavsett så är jag nöjd att jag till slut fick min diagnos. Den har hjälpt mig att förstå hur jag fungerar som bäst. Men, det är enbart för att det kom från en yrkesmänniska som den blev sann, inte för något som du sa, Johannes

Text: Per Fäldt
Foto: Public domain

MP och KD om I2-skogens framtid

IMG_6853Per-Inge Lidén (MP) vill att hela I2-skogen ska bli ett naturreservat. Peter Kullgren (KD) delar inte hans åsikt utan tycker att den ska bli mer begränsad.

– Hans parti är emot Gravaleden och Vålbergsrakan, medan vi anser att de bör utredas innan gränser för ett naturreservat dras, säger Peter Kullgren till NWT.

Per-Inge Lidén vill se det hela från ett folkhälsoperspektiv.
– I2-skogen är ett helt unikt och stort rekreationsområde så nära stan, tack vare att det varit militärt område under så lång tid. Annars hade det säkert redan varit bebyggt med bostäder, säger Per-Inge Lidén till NWT.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna är inte helt oense, de är överens om en sak: skyddandet av I2-skogen. Skillnaden mellan de två partierna är att de vill se projektet på helt olika skalor, MP vill ha ett stort naturreservat medan KD vill ha det mer begränsat med tanke på trafikleder.

– Det är ett oerhört stort område och vi vill se till att skydda delar av I2-skogen, där är vi överens. Men det betyder inte att vi inte kan göra någonting mer i området. Med ett reservat blir det tydligare var man kan göra saker och inte, säger Peter Kullgren till NWT.

Text: Per Fäldt
Foto: Stefan Ek

Nätneutralitet eller gräddfil?

567Nätneutralitet är den princip som grundas i att all internettrafik ska behandlas på ett jämställt vis, oavsett vilken användare du är och vad du aktivt kollar på.

Vill vi ha företag som bestämmer vad vi bör kolla på, surfa in på eller lyssna på? Det vill inte jag. Men vi kan vara närmare att hamna där än vad vi tror, om företagen får hålla i rodret. Därför behövs nätneutraliteten, en princip som säger att ingenting ska särbehandlas och att ingen ska få någon välsmakande gräddfil på internet. Istället så får vi alla en fisljummen havregrynsgröt, men den smakar gott, för den är rättvis. Den smakar lika för mig, som för dig.

Vi har inte alltid haft nätneutralitet, det är en rätt ny förordning som trädde i kraft november 2015.

Men oavsett om vi inte har haft nätneutralitet förrän 2015 så har vi ändå haft en viss standard där allting har fungerat på ett likvärdigt sätt, tills nyligen då operatörerna har gått ifrån denna grundprincip.

Vem gynnas av denna påstådda neutralitet? Vi som nyttjar, eller leverantören som tjänar sina slantar på oss enkla användare? Svaret är väldigt oklart. Det verkar i nuläget inte finnas någon klar sida som har någon favör inom ämnet utan det får visa sig senare.

Nu däremot, i skrivande stund, så står vi inför en stor fråga som Telia har tvingat oss att ta ställning till. Är det okej att tillåta undantag i deras surfpott för besök till Facebook? Det strider mot förordningen som klubbades igenom november 2015, där man inte får göra skillnad på olika användningsområden eller hemsidor som besöks.

– Operatörer får inte särbehandla trafik i kommersiella syften. Det här var en nyckelskrivning från vår sida som jag är glad att vi fick med, säger dåvarande bostads och IT-minister Mehmet Kaplan.

Något som Telia och även telekomföretaget Tre verkar ha missat. Tre har tillåtit sina kunder att nyttja musikstreaming utan att det drar något på deras surfpott, något som har öppnat Pandoras ask då Telia nu tagit steget längre och tillåter fri tillgång till sociala medier.

Fri tillgång är ju något som låter lockande för användaren, däremot så rimmar det väldigt dåligt med vad nätneutraliteten står för. På gott och ont, så får inget bli särbehandlat, vare sig det rör sig om giganter som Facebook, Spotify eller liknande. Alla aktörer ska ha lika förutsättningar och få likvärdig chans att nyttjas och upplevas.

I övriga delar av världen så har vi andra exempel på nätneutralitet och hur det kan påverka. Facebook försökte lansera gratis men begränsat internet i Indien, men blev stoppat av landets telekommyndighet.

Beslutet hänvisades till nätneutraliteten och att den gynnade Facebook mer än andra konkurrenter vilket enligt nätneutraliteten, inte är okej. Förhoppningsvis kommer vi att få se ett liknande domslut falla mot Telia och Tre, så vi slipper att få mer tummande på vår älskade neutralitet, som Sverige är känt för.

Text: Per Fäldt
Illustration: Maria Lundby Bohlin

Grattis till studenten!

meet-1154341_1920 Studenten är en viktig tid i mångas liv, en tid att minnas. Men alla minns den inte, en del kan vara lite för överförfriskade. Magnus Wallgren jobbar med att minska alkoholkonsumtionen bland studenter.

ASP Bladets reportrar träffar Magnus Wallgren, processledare inom alkohol och drogfrågor, på hans kontor en gråmulen onsdagsförmiddag. Ett kontor utsmyckat med affischer som uppmanar att ta ställning till och säga nej till narkotika, samt att skapa en ökad förståelse för alkoholens inverkan.

– Vi gör insatser just inför skolavslutningar och Valborg som är perioder som vi vet är en risk, och därför så samlar vi alla resurser som vi kan. Det är min uppgift att göra och det jag tycker är oerhört viktigt är att det här lyfts massmedialt, berättar Magnus Wallgren för ASP Bladet.

Detta kan bli ett första steg för studenter och unga att få en ökad förståelse och en viss respekt för vad alkoholen kan göra med kroppen. Nästa steg är att förändra hur unga ser på alkohol och dess inverkan. Alkohol kan för många vara ett sätt att koppla av och njuta av en fin sommarkväll, exempelvis. Men det finns mer gömt bakom den porlande fasaden.

– Det här handlar ju om att kunna få en så lugn dag som möjligt. För när vi pratar om studenten och att vara 18 så får man ju gå till krogen sen. Och då ser vi att det är en oerhörd fördel att när dem kommer dit att de inte har skämt ut sig och mår dåligt för att mormor och morfar eller hela släkten fick stå där och se något som inte kändes speciellt kul, förklarar Magnus.

32234234

Det är ju en lång dag, speciellt för alla glada studenter, varav många, gärna startar dagen med den sedvanliga champagnefrukosten. Något som Magnus vill få en ändring på. Alkoholen kommer att flöda på kvällen så den behöver ju inte vara det som inleder dagen, det gör kortegen mycket svårare och bråkigare.

– Ska man få in ett budskap så måste man jobba in det. Exempelvis kan vi ta när man bestämde sig för att det skulle vara rökfritt inne på krogen. Då tänkte folk att det aldrig skulle gå, ingen skulle gå dit. Men idag så är det snarare tvärtom. Så jag tror ändå att man kan påverka om ambitionen finns där, säger Magnus.

Studenten är ju nästan en synonym för alkohol för många unga idag, det är detta som Magnus Wallgren och Karlstads Kommun vill förändra. Studentfirandet kan bli trevligare för alla och lättare att minnas om man har en sundare inställning till alkoholen och dess potentiellt negativa effekter.

Alla har sin roll att spela i det stora alkoholspelet. Exempelvis kan det vara en viktig signal att som anhörig inte köpa ut åt sina barn eller släktingar som tar studenten.

Vi är nog alla överens om att man vill ha så bra minnen som möjligt med sig från sin student, och att det är bra med en medvetenhet om vad alkoholen kan ställa till med.

Text: Per Fäldt
Foto: Robert Halvarsson