”Alkoholen är inte vilken vara som helst”, säger professor Thomas Babor i Pierre Anderssons bok Världens baksmälla. Från att som så ofta bevaka alkoholen ur ett lokalt perspektiv gör vi ett nedstamp i globala frågan genom ett samtal med bokens författare.
2007 gavs Världens baksmälla ut av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. Tre år har gått sedan dess men dess ord är fortfarande relevanta. Det handlar om alkohol och utvecklingsländer. Det handlar om aggressiv marknadsföring och en expanderande alkoholindustri dominerad av ett fåtal företag.
Vad ser då författaren för likheter mellan Sverige och de länder i Afrika och Asien som boken sätter fokus på?
– Det går ju att dra väldigt tydliga paralleller till Sveriges utveckling de senaste 100-150 åren. När nykterhetsrörelsen kom till Sverige på 1800-talet drack vi ju enorma mängder. Att man tillsammans med frikyrkorna och i viss mån arbetarrörelsen lyckades få Sverige att nyktra till spelade sannolikt en avgörande roll för att Sverige kom att utvecklas så snabbt, berättar Pierre Andersson.
Pierre Andersson har sedan sin ungdom varit engagerad i nykterhetsrörelsen, först genom ungdomsförbundet UNF och senare genom IOGT-NTO. Nu är han redaktör för tidningen Accent som också den är knuten till nykterhetsrörelsen. Inspiration till sin bok om alkoholens globala tyngd fann han genom sina egna resor i fattigare länder. Länder där han tyckte sig se en parallell mellan en utbredd dryckeskultur och de sociala problem som fanns i länderna. Många problem har också tydliga universella anslag.
– Det pratas alldeles för lite om kopplingen mellan alkohol och bristen på utveckling i världen. Det här är inget litet, obetydligt problem – alkohol är väldigt tydligt kopplat till såväl fattigdom som hälsoproblem. När jag var i slummen i Kampala, Ugandas huvudstad, för ett par år sedan var alla jag träffade medvetna om det här. En socialarbetare berättade om hur männen på lönedagarna går direkt till baren, och när de väl kommer hem är nästan hela veckans lön borta. I praktiken är det ofta kvinnorna som får tjäna ihop till mat, kläder och skolavgifter, säger Pierre Andersson.
I boken diskuteras rollen som marknadsföring spelar mer ingående. På en av bilderna ser vi en självsäker asiatisk man med ett glas till bredden fyllt med öl. Bredvid sig har han två kvinnor vars blickar är fyllda med åtrå. Budskapet kan inte missförstås: i alkoholen finns potensen och nyckeln till attraktion. En drivkraft som försätter berg. Men värre än lite fyllesex är att riskbeteendet ökar i länder med konsekvenser som utbredning av sexuellt överförbara sjukdomar och blodsjukdomar.
– Vi vet att det finns samband mellan alkohol och spridningen av HIV. Folk blir mer riskbenägna och skiter i att använda kondom på fyllan. Sexuellt våld och besök hos prostituerade ökar. Dessutom vet vi idag att immunförsvaret försvagas med alkohol i blodet – det ökar risken för att bli smittad när man utsätts för viruset och försvårar dessutom behandlingen, berättar Pierre Andersson.
Världens baksmälla innehåller också en del statistik. En jämförelse som känns extra relevant i det här sammanhanget är World Health Report 2002. Enligt den är alkohol den enskilt största riskfaktorn för dödsfall och sjukdomar bland utvecklingsländer med låg barnadödlighet. I industriländer hamnar den på tredje plats under tobak och högt blodtryck. I de fattigaste länderna med hög barnadödlighet placerar sig föga förvånande undervikt, oskyddad sex och sanitära förhållanden på den ej åtråvärda prispallen.
Åter till alkoholen: ett stort problem enligt Pierre Andersson är att globala handelsorgan som WTO verkar för att försvåra en nationell alkoholpolitik för fattiga länder. Sverige har hittills kunnat hävda sitt system med systembolag och höga skatter på alkohol, men ett u-land har svårare att försvara en sådan linje då internationella organ menar att en restriktiv alkoholpolitik är oförenlig med internationella handelsprinciper. Men utvecklingen går inte bara åt fel håll anser Pierre.
– En positiv utveckling är att världshälsoorganisationen WHO äntligen har antagit en global alkoholstrategi. Man har satt ner foten i ett antal frågor och pekar på vad som verkligen fungerar när det gäller att minska alkoholskadorna i ett land. För oss i de nordiska länderna är det inga stora nyheter: Det handlar främst om att man måste hålla priserna höga och begränsa tillgängligheten. Många utvecklingsländer har drivit på för att strategin ska antas och den är en väldigt bra plattform att bygga vidare på, säger Pierre Andersson.
Text: Robert Halvarsson Foto: Privat
ASP BLADET 