I fokus: Brottsofferjouren

I Fokus har träffat Monica Ekström, som är Brottsofferjourens ordförande i Värmland. ASP Bladets reporter träffade henne för att prata med dem om vad deras verksamhet och vad den går ut på.

Brottsofferjourens uppdrag är att stötta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Det finns många svåra och ovana situationer som man ställs inför i en rättegångssituation.

– Vi är professionella medmänniskor, förklarar Monica Ekström.

Det är just det som det handlar om. Att vara en medmänniska och ge stöd och kraft åt en person som är i ett utsatt läge.

Brottsofferjouren är en ideell organisation som i Sverige har funnits sedan 1984, sedan början av 1990-talet har de även existerat i Värmland. Enligt lag måste det vid varje tingsrätt finnas ett vittnesstöd, Brottsofferjouren tillgodoser detta behov.

I Sverige finns det lokala brottsofferjourer på ett nittiotal platser. I Värmland finns det tre, Brottsofferjouren Värmland företräder i dag tio värmländska kommuner. Dessa är: Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Säffle, Sunne, Hagfors, Munkfors och Torsby.

Det är kommunerna som till största delen finansierar Brottsofferjourens verksamhet. När det gäller vittnesstödet får jouren dessutom bidrag från Brottsoffersmyndigheten, eftersom stödet är lagstadgat.

För att bli brottsoffer- eller vittnesstödjare behöver man gå en 30-timmars utbildning. I den ingår också handledd praktik. Vittnesstödet finns alltid på plats när det är domstolsförhandlingar vid tingsrätten. De personer som stödjer gör det på ett medmänskligt sätt.

– Vi pratar inte om det särskilda rättegångsmålet, utan berättar om hur det går till i en domstolsförhandling, säger Monica Ekström.

Det kan även vara så att ett vittne hör av sig till Brottsofferjouren och säger att en person ska upp i rätten om två veckor. Då kan man få möjlighet att besöka rätten innan rättegången och få sig förklarat hur en förhandling går till.

Det är positivt att vara väl förberedd innan domstolsförhandlingen.

– Det kan vara skrämmande när man kommer in i Tingsrätten, som ju har sin stora stentrappa. Man kan känna sig ganska liten, berättar Monica Ekström.

Det vanligaste ärendena där de ger stöd, handlar om misshandel, i vilka fall huvuddelen av brottsoffren utgörs av kvinnor. Våldet sker oftast inomhus och i nära relationer. Men det finns även män som drabbas. Brottsofferjouren hjälper alla som behöver stöd och hjälp, oavsett om det finns en polisanmälan eller inte.

– Sedan finns det en del personer ringer hit själva innan de har polisanmält, då försöker vi att hjälpa och stötta dem, så att de kan polisanmäla, säger Ekström.

De flesta personer som får kontakt med Brottsofferjouren kommer via polisen. Polisen är skyldig att meddela brottsoffret att det finns en brottsofferstödjande verksamhet. Polisen skickar listor till Brottsofferjouren där det står vilka personer som vill ha brottsofferstöd. Listorna innehåller kontaktinformation och vilken typ av brott det rör sig om. Sedan ringer Brottsofferjouren upp personen i fråga och tar reda på hur situationen ser ut.

Omfattningen av stödet varierar, för en del människor räcker det med ett samtal, medan andra behöver tio till femton olika insatser. Monika Ekström tror att utmaningarna kommer att bli större i framtiden. Hon ser också att det finns områden, exempelvis kring hedersrelaterat våld, som Brottsofferjouren behöver utveckla i framtiden.

– Det händer hela tiden nya saker i samhället. Det gäller att anpassa oss till den tid vi lever i, avslutar Monica Ekström.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Osynliga langare går på pumpen

Sex personer åtalas för internationell narkotikahandel via Darknet, den krypterade, ”osynliga” delen av internet. Polisen beskriver fallet som ett av de största svenska narkotikaärendena någonsin, berättar Dagens Juridik.

De åtalade är män, i åldrarna 26 till 31 år, bosatta i Skellefteå och Norrbotten.

Försäljningen ägde rum mellan sommaren 2012 och februari 2015. Enligt polisen handlar det totalt om 4 600 överlåtelser av narkotikaklassade preparat till ett uppskattat värde av 2,8 miljoner kronor.

Vid sitt tillslag kunde polisen beslagta datorutrustning och en betydande mängd narkotika. De misstänkta langarnas åtalspunkter uppgår till fem fall av grovt narkotikabrott och ett av medhjälp.

Langarnas kunder återfinns i Sverige och andra EU-länder, Israel och USA. Polisen uppger till Dagens Juridik att drogförsäljning via nätet är en växande trend och att denna typ av brott prioriteras.

– Generellt är det svårt att komma åt kriminell verksamhet som bedrivs via Darknet. Ärendet visar att polisen har utvecklat sina metoder och arbetssätt och att det inte längre finns några garantier för narkotikaförsäljare och andra kriminella att vara anonyma på Darknet, säger Olle Andersson, chef för Västerbottenpolisens grupp för grova brott, till Dagens Juridik.

Text: Peter Sundström
Grafik: Martin Bäckström-Ledin

Stora arrangemang kräver sin polis

Polisens taktiska upplägg vid större evenemang är beroende av vilken typ av arrangemang det är frågan om. Detta säger Andreas Norling som är polisinspektör i Karlskoga som arbetar med dessa frågor.

Det är den hotbild som finns vid ett arrangemang som avgör planeringen. De arrangemang som avses är idrottsevenemang, större demonstrationer och musikfestivaler.

– Bemötandet av människor skall alltid vara korrekt och hjälpsamt. Polisen möter ständigt människor i affekt, vilka inte alltid uppträder på ett sätt som är förutsägbart. Att se alla som individer med individuella behov är primärt och viktigt i alla sammanhang, säger Andreas Norling.

När man planerar ett uppdrag utser polismyndigheten en insatschef. Några yttre polisbefäl leder de större arrangemangen och några gruppchefer. Gruppcheferna planerar insatsen med hjälp av befälen.

I regel är det viktigt för poliserna som är på plats, att ha så stor insyn i uppdraget som möjligt, då det påverkar polisens val av taktik.

– I Örebro län finns en referensgrupp för idrott vilka sammanträder inför varje säsongsupptakt och gör en initial planering och bedömning avseende varje match, berättar Andreas Norling.

Mycket planering
Det arbete polisen lägger ner inför ett evenemang är beroende på typen av insats. För en demonstration kan man ansöka om tillstånd, några minuter innan den genomförs. När det gäller fotbollsmatcher finns det mer tid till planering.

En dialogpolis skall tala med de olika deltagarna vid en demonstration eller annat arrangemang. Att prata med människor skall förbättra yttrandefriheten och minska risken för problem.

I framtiden tror Andreas Norling att en nationell polismyndighet lättare kan sprida information över landet, vilket underlättar vid planering av större arrangemang. Han hoppas att planering och genomförande kommer att ske lokalt.

– Supporterpoliser som känner till supporterkulturer jobbar med de aktuella idrottsföreningarnas olika säkerhetsorganisationer, och det resulterar i en riskbedömning, säger Andreas Norling.

Anders Johansson arbetar som chef för den värmländska supporterpolisen. Han berättar att det finns fyra stycken supporterpoliser i Värmland. Deras uppgift är att förebygga våld och ordningsstörningar vid idrottsevenemang. Vilket de gör genom att hålla koll på de supportrar som är aktuella vid matcherna. Supporterpolisen känner till supportrarna bättre än den övriga polisen och blir därför ett viktigt inslag i bevakningen av matcherna.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Den långa vägen till trygghet

För en tid sedan tog föreningen ”För ungas rätt” över rådgivningen och projektet Stella. Genom den ger de stöd till kvinnor som lever i två kulturer och som upplever konflikt med familj och släkt.

”Att leva i två kulturer är inte alltid enkelt. Ibland kan det bli konflikt med familjen eller släkten. Det kan vara skönt att ha någon som man kan prata med”, skriver man på sin hemsida. Genom rådgivningen arbetar man specifikt mot det som brukar kallas för hedersvåld. En tung och viktig uppgift, helt klart.

– Vi jobbar med att hjälpa människor som ringer till oss. Det går i perioder om vi får många samtal, men just nu är det många som kontaktar oss, berättar Asal som jobbar för rådgivningen.

ASP Bladet frågar Asal om de bedriver någon form av verksamhet utöver rådgivningen:

– Ofta kontaktar oss människor som befinner sig i någon sorts akut läge, där det är kris. Det innebär att man inte har kommit så långt i sin process att man trivs att sitta i någon grupp.

Vägen till en tryggare och mer hälsosam situation kan dock vara rätt lång. Att söka hjälp är sällan någonting som sker i en handvändning. Delvis handlar det om acceptans, att se att man befinner sig i en situation som involverar våld måste leda till en insikt om den egna styrkan att ta sig ur det hela. Den känslomässiga pressen är svår att förstå, kanske omöjlig, för någon som aldrig har befunnit sig i den sitsen.

– Man kan behöva acceptera sin situation, och det kan gå ganska länge innan de inser att de behöver ta sig ur det, säger Asal.

Allt detta ställer stora krav på en enskild människa. Genom Rådgivningen Stella kan man dock få stöd att ta de steg som behövs för att komma bort från utsatthet och gå mot ett bättre liv.

Första kontakten

– För de flesta är vi den första kontakten som de tar. De första de berättar för vad de har varit med om. Vi försöker sen slussa vidare dem till socialtjänsten och andra som arbetar vidare med dem.

Rådgivningen står dock inte ensamma. De samarbetar med andra organisationer som brottsofferjourer, polisen och socialtjänsten och finns även med inom ramen för Trygghetcenter.

Upplever du att du behöver stöd, eller känner du någon som kan ha nytta av Stella?

Stellas telefontid är mellan tisdag-torsdag 10.00 -15.00.

De går att nå på telefonnummer: 073-584 91 45

info@stella-varmland.se

Text: Robert Halvarsson

Foto: Per Rhönnstad