Medskapare istället för mottagare

Sveriges kommuner- och landsting (SKL) antog tidigare i år ett positionspapper med ett principiellt ställningstagande för en uppdaterad syn på brukare och patienter. Den traditionella synen på dessa som ”mottagare” av socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvård ska ersättas med ett förhållningssätt där personen anses vara medskapare.

Anders Knape som är ordförande i SKL skriver att socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sverige har en stark tradition av att involvera sina patienter och brukare på olika sätt. De senaste åren har inneburit en förstärkning och utveckling av detta synsätt, och nya positionspapper förändrar inte detta. Men de förtydligar och lägger an en riktning mot framtiden.
– Med allt fler välutbildade medborgare, nya tekniska lösningar och lättillgänglig information ökar kraven och förväntningarna på den gemensamt finansierade välfärden. Detta kombineras med en trend av individualisering, där många gärna ser skräddarsydda lösningar, skriver Anders Knape i förordet.

SKL lyfter bland annat fram att man vill verka för patient/brukarmedverkan som en strategi i sina verksamheter. Man konstaterar att detta skulle bidra till att öka kvalitén och effektiviteten i vid bemärkelse. Detta synsätt innefattar förutom funktionshindrade även personer med nedsatt autonomi, unga och barn. Synsättet där professionella yrkesutövare är auktoriteter som ska ”lösa individens situation” anses däremot vara otidsenlig och förlegad.

Dialog människor emellan
Att utveckla ett perspektiv där den enskilde är medskapande innebär att brukarupplevelser och önskemål anses vara en kunskapskälla som ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet. Brukare som medskapande handlar heller inte bara om att man ska få medverka i traditionella verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det kan även innebära att vissa välfärdstjänster kan utövas av patienter och brukare själva.

Inom socialtjänsten kan detta betyda att t.ex sysselsättningsverksamheter eller sociala aktiviteter styrs av brukare eller det civila samhället. Ett annat exempel man lyfter fram är utvecklandet av självhjälspgrupper, vilket ASP Bladet tidigare har bevakat.

En nyckel för att patienter, brukare och deras närstående ska kunna inta rollen som medskapande är att det finns tillgänglighet till god information. SKL nämner kvalitétsredovisningar av verksamheter och öppna jämförelser som exempel på detta. De konstaterar också att medborgardialog i dagsläget ofta sker genom intresseföreningar och att det därför finns en risk att särskilt utsatta människor som inte har en stark föreningsverksamhet bakom sig får samma möjlighet till dialog.

Text: Robert Halvarsson

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper om psykisk hälsa för barn och unga

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper som behandlar den psykiska hälsan hos barn och unga. En av de största utmaningarna handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan Där skriver man bland annat att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars hälsa och att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga

Insatserna kan ske på tre sätt.

• Hälsofrämjande insatser, ex. boende, ekonomi och skolan
• Tidiga insatser till riskgrupper, barn i utsatta situationer ex. där föräldrarna har missbruksproblem
• Insatser till barn och unga med indikerade problem,det kan vara uppsökande verksamhet, vård och stödinsatser

De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte bara i Sverige utan i många andra länder. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man främst inom kommuner och landsting kan agera i dessa frågor.

Man har satt upp fyra st. definitioner.

• Psykisk hälsa, att man skall uppleva sin tillvaro som meningsfull
• Psykisk ohälsa, en övergripande term
• Psykiska besvär,då människor visar tecken på psykisk obalans
• Psykisk sjukdom, är när symtomen är av den typ att det kvalificerar till en diagnos

Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk ohälsa, ex. individualisering och faktorer som främjar en positiv utveckling av den psykiska hälsan (friskfaktorer). Insatser till barn bör utformas som stöd till de olika utvecklingsmiljöer som dom befinner sig i där är familjen den centrala faktorn som har betydelse under hela uppväxten. Där stöd till föräldrar så att dom kan ta sitt ansvar är en viktig hälsofrämjande insats.

Text: Olle Stagnér