Etikettarkiv: professor

Ge ditt hjärta en timme om dagen

98765En ny studie visar att det krävs mer motionstid än vad man tidigare har räknat med, för att motverka hälsoskadligt stillasittande. Istället för två och en halv timmes motion per vecka, krävs det en timme per dag, skriver Dagens Nyheter.

Den aktuella rekommendationen från Världshälsoorganisationen (WHO) är två och en halv timmes motionstid per vecka, medan experterna i Sverige råder minst en halvtimme per dag. Nu visar en ny studie, presenterad i tidskriften The Lancet, att det krävs en timmes motion varje dag, för att minska bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Ett team av internationella forskare står bakom den nya studien. De har analyserat data från 16 tidigare studier som främst omfattar personer över 45 år från USA, Västeuropa och Australien. Studierna som haft en uppföljningsperiod på 2 till 18 år, visar att risken för dödsfall i förtid, var 9,9 procent för de som satt stilla i åtta timmar eller mer per dag. Som jämförelse, hade de som satt stilla i mindre än fyra timmar per dag, endast 6,8 procent risk att dö i förtid.

Professor Ulf Ekelund, forskningsledare vid Norwegian School of Sports Sciences and Cambridge University, berättar för The Guardian att man inte behöver sporta eller gå till gymmet. Det räcker med att ta raska promenader. Om man vill, kan man dela upp promenaden med att till exempel ta en kort promenad på morgonen, under lunchen och på kvällen, för att få samma goda hälsoeffekt.

– Men du måste åtminstone hålla på i en timme per dygn, fortsätter Ulf Ekelund.

Förbrukar mer energi vid rörelse
Du förbrukar ungefär 40 procent mer energi, när du tar en långsam promenad (5 kilometer per timme), än vad du gör när du sitter stilla. När du går i trappor, förbrukar du ungefär 15 procent mer än om du åker i en hiss.

Det går att motionera trots arbetstid
Många hittar dock ingen tid till att röra på sig, dels på grund av stillasittande jobb. Det går att ta fem minuter per timme under en arbetsdag, för att få samma resultat, som när man motionerar en timme per dag.
För att få in mer rörelse på arbetsplatsen, krävs det en ändrad attityd. Att förbättra hälsan borde hur som helst ligga i allas intresse. Ett par bra motionstips, är att ta trapporna istället för hissen, och att gå av bussen eller tåget en eller flera hållplatser tidigare.

– Den genomsnittliga tiden för TV-tittande hos vuxna, är ungefär tre timmar, säger Ulf till The Guardian. Då kanske det inte är för mycket begärt att ägna en del av den tiden åt motion.

Nyttiga tips
Kalendern är ett bra sätt att bli påmind genom. I den kan du planera in att du ska motionera en timme varje dag. Om du inte vill gå ut själv, kan du alltid försöka få med någon vän. Börja dock inte hårt direkt, utan börja mjukt. Motion gör bland annat att du blir piggare, får mer ork och blir gladare.

Text: Erik Edgren
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Höjt pris på alkohol kan rädda liv

Alkohol vinflaskorDe senaste 30 åren i Storbritannien, har dödsfall på grund av alkoholrelaterade leversjukdomar ökat fyrfaldigt. Flera studier, inklusive den senaste publicerad i Clinical Medicine, har undersökt detta problem och har i stort sett kommit fram till samma lösning. Ett minimipris på alkohol skulle minska konsumtionen hos de som dricker mest, och därmed minska antalet dödsfall.

Studien visar att personer som dricker farliga mängder alkohol, också köper den billigaste sorten de kan hitta. Studien i Clinical Medicine visar att de här människor motsvarar 75 procent av alkoholindustrins vinst.

Nick Shernon uppger i tidningen Accent, att det är därför regeringen inte har introducerat minimipris på alkohol. Forskningen visar också att 90 procent av befolkningen inte skulle påverkas om minimipriser infördes.

Professor Ian Gilmore, ordförande för den brittiska organisationen Alcohol Health Alliance, berättar följande för tidningen Accent:

– Studien blottlägger de fördelar minipriser kan ge dem som dricker mest. Regeringen har inga trovärdiga ursäkter att inte införa minimipriser.

Text: Arpad Bihary

Professor Bengt Starrin om skam och arbetslöshet

PER_2093_01Under en längre tids arbetslöshet kan känslor av utanförskap uppkomma hos människor. Detta har professorn i socialt arbete, Bengt Starrin, forskat om vid Karlstads universitet.

Det som uppstår vid arbets­löshet under en längre tid är skamkänslor, som medför att man känner sig mindre värd. Det här är ett hot mot ens självbild. Det finns två sidor av skamkänslan som problem. Den ena sidan uppstår när man exempelvis blir medve­ten om att man sårat någon och därför ber om ursäkt. Det kallas den positiva sidan av skam och den skyddar den sociala relationen. Den andra sidan är den negativa sida som uppstår exempelvis när man blir vid upprepade tillfällen blir behandlad på ett negativt sätt, som att bli förödmjukad, mobbad eller trakasserad.

Full sysselsättning är bra för välbefinnandet, medan självkänslan sjunker vid ar­betslöshet under längre tid, menar Bengt Starrin. Detta kan framkalla psykisk ohälsa i förlängningen som resulterar i en allvarlig nedstämdhet. Ju sämre eko­nomi man har desto större är risken för att psykiska problem skall uppstå. För­domar gör det svårare för grupper att komma tillbaka. Rädsla och konkurrens och brist på jobb späder på fördomarna. Starrin menar att massarbetslöshet ska­par ett hårdare klimat i samhället.

EKONOMISK STRESS
Vid undertryckta skamkänslor kan man bli antingen deprimerad eller aggressiv menar han. Män reagerar mer åt det aggressiva hållet, medan kvinnor oftare hamnar i depression. I kombination med att pengarna inte räcker till vid arbetslöshet, uppstår det en ekonomisk stress hos de drabbade personerna. Vilket ökar skamkänslan.

– Skam är en allvarlig form av stress. Skamkänslan förvärras när man stänger in den. Att börja prata om sin situation med andra är ett sätt att lösa upp den känslan och bygga upp sitt jag på nytt, säger Bengt Starrin.

Hos en fjärdedel hos dem som är arbetslösa uppstår känslor av skam och aggres­sivitet. Det har han visat i en undersökning från 2008. Starrin menar att skam hänger ihop med samhällets ideal. Det normala är att vara frisk och att arbeta. Den som är sjuk eller arbetslös känner därför att den inte passar in. Om man däremot får beröm och uppskattning så byggs ett förtroende upp mellan personerna.

Bengt Starrin har intresserat sig för stolthet som är den motsatta känslan till skam. För det lilla barnet är stolthet det natur­liga tillståndet. Det får sedan lära sig att känna skam när det bryter mot sociala regler.

– Stolthet uppstår när man känner sig trygg i sina sociala relationer, avslutar Bengt.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Utvärdera mera

Under Erfarenhetsdagarna 2012 höll Evert Vedung, professor emeritus vid Uppsala universitet en förläsning om olika teorier och modeller för utvärdering.

Vedung hade en mycket intressant föreläsning om Örebros preventionsprogram (ÖPP). Programmet står för; en kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förbygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott.

En stor seger är om man i alla fall kan skjuta upp ungdomars alkoholdebut i ett år, då kan också andra ungdomsbrott minska. Men hur ska man komma till rätta med ungdomarnas alkoholdrickande? Inom ÖPP hoppas man göra detta genom bland annat aktivt föräldraskap (active parenting). Man vill ändra föräldrars förhållningssätt till ungdomars alkoholvanor.

Genom en aktiv alkoholpresentation på korta föräldramöten (15-20 minuter) via skolan, vill man stärka och stödja föräldrarna att vara mer aktiva och restriktiva gentemot alkoholvanorna hos deras ungdomar. Tanken är att lära föräldrarna genom alkoholpresentation för att göra dem mer aktiva i sitt föräldraskap. Man vill sätta in resurserna så tidigt som möjligt medans ungdomen fortfarande är mottaglig inför förälderns argumentation.

Olika modeller

För att få fram det som kallas för interventionsteorin, diskuterar Evert Vedung olika sorts teoretiska modeller. Där visar han vilka positiva och negativa effekter som ÖPP kan tänkas leda till.

Den första så kallade ”systemmodellen” som presenteras består av flera delar.  Nästan allt effekttänkande bygger på denna idé.  Systemet är enligt Vedung oerhört central i utvärderingen. Men man behöver ej vara expert för att använda sig av metoderna, det finns förenklade sätt att redan vid tidigt skede kunna använda sig av dem.

Vedung nämnde också ”evidensbaserade metoder”, som är en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen.  Alltså en förteckning över metoder som visat sig framgångsrika och som har stöd av forskning.

– Jag tycker man kan förbättra evidensmetoden, säger Evert Vedung.  Jag tycker evidens kan ges av väldigt mycket annat och i den meningen tycker jag att förvaltningar kan bli bättre på det.

Utvärdering
”Utvärdering är systematisk bedömning och redovisning av pågående eller nyss avslutade offentliga aktiviteters resultat och genomförande”, skriver Evert Vedung på sin hemsida vid Uppsala universitet.

Vedung framhåller även vikten av att skapa förståelse för varför ett program lyckas eller misslyckas. Man måste tänka på vilka effekter gjorda insatser får.

– För det första måste man tänka på vilka effekter man vill ha och vilka man inte vill ha, säger Evert Vedung.

Han fortsätter med att man måste tänka på huvudeffekter och bieffekter och att båda är viktiga att ta reda på. Han menar att bieffekterna kan vara både positiva och negativa . Det man är ute efter när man effektmäter är den så kallade ”nettoeffekten”. Det vill säga konsekvenser, eller följder, som föreligger inom ett bestämt område och som direkt eller indirekt är konsekvenser eller följder av själva ingripandet.

Vedung nämner även att det finns rakt motsatta effekter till de positiva, som lustigt nog kallas för perversa effekter.  Ett exempel på perversa effekter kan vara att några av ungdomarna, tack vare programmet, dricker ännu mer än vad de gjorde innan.

Vilket råd vill Vedung då ge till dagens besökare? Vad vill han att de ska ta med sig?
– Ja det kanske är det här bieffekttänkandet, säger han.  Hur mycket man än planerar och tänker i förväg så vet vi att när det sätts i verket så leder det ibland till bieffekter som är både positiva eller negativa. Det är viktigt är att tänka på bieffekterna.

Det var mycket intressant information som Evert Vedung hade att dela med sig. Förhoppningen är att besökarna tar med sig allt och jobbar utifrån modellerna som presenterades så att preventionsprogrammen blir mer effektiva.

                                                                                                                                        Text: Gunilla Björkegren

Evert Vedungs hemsida på Uppsala universitet:
http://www.ibf.uu.se/PERSON/evert/evert.html

När Olle blir underkänd

Barnen är det viktigaste vi har. Detta är en sanning som upprepas ofta. Att därför försöka förstå varför det kan gå så snett för vissa, under tiden som andra vandrar genom livet utan större blessyrer är därför intressant, inte minst för den sociala forskningen.

Bo Vinnerljung är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet och föreläste för Region Värmland om sambandet mellan skolprestationer och barns långsiktiga utveckling. Med sin skånska dialekt och ett avslappnat sätt åskådliggjorde han kunskapsläget pedagogiskt för åhörarna, som befann sig där inom ramen för Nya perspektiv.

Som bakgrund finns registerstudier till underlag, en databas som innehåller svenska medborgare födda mellan 1972 till 1981. Dessa är 930 000 personer sett till antalet, bland dem har 7000 barn vuxit upp i samhällets vård och 9000 barn levt i familjer med socialbidrag under tre års tid i sträck.

– I min forskning har jag arbetat mycket med utsatta barn och har försökt att förstå deras utvecklingsvägar, berättar Bo.

Två utsatta grupper

Fokus har hamnat på två specifika grupper. Dels barn som har vuxit upp i samhällets vård samt de barn som har levt i familjer som har haft socialbidrag under minst tre år i sträck. Dessa har man konstaterat tillhör högriskgrupper för bland annat psykisk ohälsa. Med andra ord, de mår sämre än genomsnittet.

Gemensamt verkar också vara att man får sämre betyg än andra. Betyg i sig kan förstås bero på en hel del orsaker. Vi har bland annat olika kognitiva förutsättningar, koncentrationsförmåga och arbetsminne, vilket speglas i betygen. Ofta tänker vi oss också att elever som mår dåligt eller har det taskigt hemma får sämre betyg, men det är inte allt.

– Nyligen kom det en mycket gedigen kunskapsöversikt från Svenska vetenskapsakademin, som konstaterade att orsaksvägen även är den omvända. Skolmisslyckanden orsakar beteendeproblem, det orsakar också dålig psykisk hälsa, berättar Bo.

Det finns en högst mänsklig faktor bakom denna orsakssamverkan. Tänk dig själv, berättar Bo, att du sitter där och försöker allt du kan – men trots detta aldrig löser de där mattetalen du har framför dig. Hur känner du dig till sist, när ditt allra bästa inte är gott nog?

– Jag sitter där dag efter dag, många timmar om dagen. Om alla andra fixar detta och jag sitter där dum som ett spån, kanske jag vill göra något annat för att få uppmärksamhet, illustrerar Vinnerljung problemet.

Betygen centrala

Innan de studier som Bo Vinnerljung har varit med och tagit fram tog sin början, visste man redan vikten av att klara av skolgången hyggligt var extra viktigt för de som har det kämpigt hemma. Det kan betraktas som kungsvägen ut ur utsatthet och in i någon sorts normalitet.

Det man dock inte visste var att betygen i grundskolan är en förutsägande faktor bakom utvecklingen hos alla barn. Med sitt powerpointdiagram visar Bo upp hur de med låga betyg begick självmordsförsök flera hundra procent mer än de med höga betyg. Skillnaden är så stor att det bara finns ett ord som lämpligtvis kan användas om den, den är extrem.

Även grov kriminalitet och narkotikamissbruk hann avhandlas, som alla visar samma häpnadsväckande förhållande. Och detta förhåller sig liknande, alldeles oberoende huruvida barnen har föräldrar som ekonomiskt sett har det bra ställt, eller mindre bra.

– Barn från arbetarhem som har hyggliga betyg har ingen större risk att hamna i allvarlig kriminalitet än pojkar ifrån fina hem med hyggliga betyg, summerar Bo Vinnerljung en del av sitt resonemang.

Bo ville dessutom göra tydligt att skillnaderna inte handlar om någon ”statistisk gymnastik”, där små skillnader blåses upp bortom rim och reson. Samtidigt finns orsaker för hopp, för om en stor del av problemet syns redan i skolan, är ju lösningen också den delvis skolrelaterad:

”Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter – måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan”, var orden projektorn visade upp för publiken.

Om detta blir vägledande tänk i landets skolor samt hos de politiker som lägger an de ekonomiska ramverken, kan den som vill se till kronor och ören i slutändan antagligen räkna hem betydande minskning av utgifter sett till både missbruk och kriminalitet. Då kanske heller det inte behöver bli någon katastrof om eleven ”Olle” skulle till att kugga i matte.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Robert Olsson