Klimatsmart mat

Klara Perhamre

Hösten 2015 startade karlstadsprojektet Klimatsmart Mat med Klara Perhamre som projektledare. I början av februari 2017 kunde vi läsa på Karlstad kommuns hemsida hur väl man har lyckats med att minska matsvinnet på kommunens skolor.

2016 var minskningen 30 ton mat, eller motsvarande 25 % av den totala matåtgången. Att minska matavfallet är ett av projektets mål, men hur är det med den övriga måluppfyllelsen?

Projektet består av ett antal projektmål, som att man vill öka andelen ekologiska inköp av livsmedel, minska inköp av kött och öka användningen av rotsaker och grönsaker, minska matsvinnet, minska andelen koldioxidutsläpp och information och utbildningen om nyttan med klimatsmarta val. Hur väl har man lyckats med detta?

ASP Bladet kontaktade Klara Perhamre för att ta reda på det.

Ekologiska livsmedel
Klara berättar att de under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel med 4 procentenheter, från 29 till 33 procent. Målet för 2017 är att de skolor som ännu inte är KRAV-certifierade ska bli det.

Skolkockarna har haft ett stort egenansvar för att projektet ska lyckas. Under 2016 har de haft som uppgift att köpa in mer klimatsmarta råvaror, öka andelen vegetariska inslag i maträtterna och tänka på att köpa in mer klimatsmart kött.

I ett försök att få barn och ungdomar att äta mera grönt och att pröva nya rätter, har man på flera skolor gjort om buffén. Man har gjort så att vegetarisk mat, kolhydrater och grönsaker är det första man stöter på när man kommer in i matsalen. Klimatpåverkan från köttkonsumtionen i kommunen har därför minskat med 35 % mellan 2015 och 2016.

Koldioxidutsläpp
Det finns en nära koppling mellan mängden mat som kastas och koldioxidutsläpp. När man började mäta hur mycket mat som slängdes på kommunens skolor landade man på 130 ton. Det innebär utsläpp på 760 000 kg koldioxid. Det motsvarar utsläppen från en bil som kör 88 varv runt jorden.

– Att matsvinnet har minskat med cirka 30 ton på grund- och gymnasieskolor innebär att vi sparar uppemot 800 000 kronor under ett år. Det innebär en stor miljövinst. Utsläppen från matsvinnet har minskat motsvarande vad en bil skulle släppa ut om den åkte 17 varv runt jorden, säger Klara.

Men förskolorna har lyckats ännu bättre! De har minskat sin klimatpåverkan från köttkonsumtion med 36 %.

Information och utbildning
Hur man lagar klimatsmart mat, det fick skolkockarna lära sig mer om under sportlovet 2016. Fokus låg på att visa att om man ökar mängden ekologiska råvaror så kan det löna sig ekonomiskt. På höstlovet fick kockarna lära sig laga vegetarisk mat. Gymnasiekockarna fick även jobba med vegansk mat.

– Skolkockarna har fått fördjupad utbildning i hållbarhetsfrågor och ekologiskt jordbruk samt genomgått KRAV:s internutbildning, fortsätter Klara.

Karlstad kommun är inte ensamma om att jobba med klimatsmart mat. I flera andra kommuner i Sverige har man valt att arbeta på ett liknande sätt. Men Karlstad har kommit en bra bit på vägen, och ännu bättre blir det kanske, då projektet ska pågå fram till december 2018.

Text: Patrik Alster
Foto: Privat

Kronofogden hjälper intagna

Mynt

Skulderna växer för åtta av tio intagna visar en tidigare studie gjord av Kriminalvården. Relativt låga belopp som till exempel felparkeringar, CSN-lån och bilskatt riskerar att flerdubblas under tiden i fängelse.

Dagens Juridik rapporterar att åtta av tio intagnas skulder ökar under tiden de avtjänar sitt straff. Samtidigt påvisar Kriminalvården att dålig ekonomi ökar risken för att begå nya brott när man släpps fri.

Kronofogdemyndigheten samarbetar med Kriminalvården för att motverka att skulderna ökar för de intagna. I Skåne och Stockholm har ett gemensamt projekt genomförts för att visa hur man med ganska enkla medel kan uppmärksamma de intagna om skuldsättning och hur de kan bromsa en negativ skuldspiral.

I projektet förseddes både personal och intagna med checklistor som innehöll frågor om ekonomi och tips hur man kan undvika en ökad skuldsättning. Personalen har också genomgått en så kallad budbärarutbildning av Kronofogden. Utbildningen syftar till hur man kan stödja personer i vardagsekonomi.

De intagna som deltog i projektet förstod hur viktigt det var att inte få ökade skulder under fängelsetiden. I en del fall kunde detta enkelt lösas genom att se till att någon tog hand om den intagnes post. I något fall behövdes hjälp och stöd att ta kontakt med fordringsägare med flera och få hjälp med hur man betalar räkningar.

Även om den goda viljan finns hos Kriminalvårdens personal ansåg man att arbetstiden för att stötta interners ekonomi inte riktigt finns och att kunskaperna i ekonomi är för låga.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Uppsökande och informerande verksamhet

Att söka relevant hjälp kan vara svårt för personer med en allvarlig psykisk sjukdom. Nationell psykiatrisamordning gav Socialstyrelsen i uppdrag att driva det nationella projektet – Inventeringar, uppsökande och informerande verksamhet.  Ett projekt som pågick 2007-2009 och utmynnade i en rapport: Att nå personer med psykisk ohälsa – Uppsökande och informerande verksamhet.

Uppsökande verksamheter finns i många kommuner i Sverige. I praktiken fungerar det som ett stöd utanför reguljära vårdinrättningar. Tanken är att nå patienter som inte själva kommer till besök.  Kommunerna har inrättat uppsökarteam som exempelvis vid hembesök försöker nå ut med information och stöttning.

I Socialstyrelsens rapport kan man läsa att det uppsökande och informerande arbetet är av stor betydelse, för att människor med psykisk ohälsa ska få en ökad delaktighet i samhället och nås av samhällets insatser. Uppsökande arbete kan vara till stor hjälp för att förhindra ungdomar att hamna i längre perioder av psykisk sjukdom. Det är av stor vikt att man tidigt upptäcker psykiska problem .

 

Kommunernas insatser bör intensifieras och utvecklas mer anser Socialstyrelsen. De uppsökande och informerande åtgärderna ska medföra att fler personer med psykisk ohälsa ska få den hjälp de behöver. Det gäller också att hjälpen kommer i ett så tidigt läge som möjligt. Enligt rapporten ska detta ske genom att samarbetet mellan kommunen och psykiatrin ökar.

Främja goda levnadsförhållanden

Kommunerna har enligt socialtjänstlagen skyldigheter som de måste rätta sig. De ska informera om den uppsökande verksamheten samt erbjuda grupper och enskilda hjälp. När psykiatrinreformen genomfördes 1995 sattes fokus på kommunernas åligganden, att främja goda levnadsförhållanden för personer med psykiskfunktionsnedsättning.

Trots tydliga skyldigheter för socialtjänsten att bedriva uppsökande och informerande verksamhet, saknas dessa insatser i många kommuner, säger Socialstyrelsen.

Situationen ser annorlunda ut inom hälso- sjukvården. Där finns inte samma skyldighet vad gäller uppsökande och informerande verksamhet. Lagen säger däremot att vården ska vara lättillgänglig för de som behöver den.

Socialtjänsten och den psykiatriska vården har uttryckt behov av modeller och metoder för den uppsökande verksamheten. Socialstyrelsen menar att sammanställningen av de arbetssätt som används ska fortsätta. Det behövs även en systematisk utvärdering och utbildning riktat mot det praktiska arbetet.

Viktigt med tydlighet

Eftersom det finns många olika modeller och arbetssätt i det uppsökande arbetet behövs det ett tydliggörande av verksamhetsområdet. Strategier behövs i form av informations- och utbildningsinsatser, och riktat uppsökande arbete till personer som har och saknar kontakt med vård- och stödsystemet.

Enligt en rekommendation formulerad i regeringens handlingsplan gällande detta område, ska personer med stora eller komplicerad psykiatrisk problematik prioriteras i utbildningsinsatserna.  Denna uppmaning har Socialstyrelsen tagit fasta på och föreslagit att verksamhetsområdet ska begränsas till individer med svåra psykiatriska problem.

– För fortsatt kunskapsutveckling är det angeläget att ge stöd till hur det uppsökande och informerande arbetet kan följas upp på ett systematiskt sätt, fastslår Socialstyrelsen.

Text: Henrik Sjöberg

Källa:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18810/2012-8-14.pdf

Projekt ”Integrerad Psykiatri i Värmland – kompetensutveckling för baspersonal”

Under hösten 2008 gjorde Värmlands sexton kommuner och Värmlands läns landsting en gemensam projektansökan till Socialstyrelsen inom området ”kompetensutveckling för baspersonal”. Projektet beviljades 3,8 miljoner kronor och våren 2009 utsåg man projektsamordnare och projektgrupp som nu arbetar med att planera verksamheten.

Syftet med projektet är att utveckla de olika yrkesgrupperna inom kommuner och landsting till en gemensam resurs med brukarnas/klienternas bästa i fokus. Målet med utbildningssatsningen är att bilda samverkansteam som har gemensam kunskapsbas ochgemensamma arbetssätt. En mycket viktig del i projektarbetet är också att lägga grunden till en långsiktig strategi för kompetensförsörjning inom den integrerade psykiatrin i Värmland.

Just nu planeras ”Certifieringsutbildningen” tillsammans med Kristinehamns Folkhögskola. KPS och certifieringsutbildning kommer att genomföras tillsammans med Värmlands folkhögskolor. Utbildningen omfattar 10 utbildningsdagar och genomförs under 2010 men med kursstart redan i november 2009.  Totalt skall åtta utbildningar genomföras i länet och varje utbildningsgrupp kan omfatta upp till 25 deltagare, vilka kommer utgöras av personal från kommun och landsting. För att  deltagarna skall slippa långa resor förläggs utbildningen på en folkhögskola så nära hemorten som möjligt.