Plåstra om – prata sedan om annat

På Centralsjukhuset Karlstad hölls nyligen psykiatriveckan, där det fanns öppna föreläsningar om psykisk ohälsa och sjukdomar. En av föreläsningarna som hölls av Christina Görsing, Ann-Louise Englund och Victoria Thurfors handlade om självskadebeteende.

Det sorlar i publiken innan dagens sista föreläsning sätter igång, ämnena under dagen har sannolikt berört många. Det är svåra ämnen men viktiga. Föreläsningen som står på tur är av tre personer från DBT-teamet i Karlstad. DBT står för Dialektisk beteendeterapi. Bland annat jobbar man inom DBT med självskador.

VAD ÄR SJÄLVSKADOR?
Definitionen av självskadebeteende är att medvetet förorsaka skador på kroppen utan avsikt att ta sitt liv. Självskadehandlingen ger ofta en omedelbar men tillfällig lättnadskänsla. Självskadebeteende är inte en diagnos i sig, men är dock ett av kriterierna vid emotionellt instabil personlighetsstörning, det som ibland kallas ”borderline”.

– Det är att skära, riva, rispa eller använda annat yttre våld. En annan typ är att använda förskrivna läkemedel, droger, alkohol och annat som skadar kroppen. Man behöver inte ha någon diagnos för att ha självskadebeteende, inleder Ann-Louise.

VARFÖR SJÄLVSKADAR MAN?
Några vanliga orsaker är att få lättnad från outhärdliga känslor, få något som ersätter en upplevd tomhet, undkomma känslor av overklighet eller för att straffa sig själv. Det kan också vara så att man vill påverka andras beteende eller söka hjälp från andra, eller för att undkomma tankar om självmord. Victoria fortsätter:
– Att hota, böna och be hjälper sällan. Det finns ett syfte med beteendet, annars så skulle man inte fortsätta. Att skada sig är känsloreglerande. Känslan av intensiv ångest minskar eller tas helt bort, tillfälligt, fortsätter Ann-Louise.

Man kan uppleva en inre smärta som endast kan lindras av en yttre smärta. Man kan uppleva att man efter självskadandet blir mer närvarande i sin egen kropp. Många har dålig självkänsla och dömer sig själva mycket hårdare än andra. Man kan uppleva skuld och skam, och att man förtjänar att straffas, förtjänar smärtan.

Det är svårt att kommunicera hur det kaosartade känns, berätta hur dåligt man mår för att få hjälp.
– Man kan skada sig för att undvika självmordstankar och -planer, för att få kontroll. Det är viktigt att personerna lär sig andra sätt, påpekar Victoria.

BEMÖTANDE
Ett tips om du möter någon som skadar sig själv är att tala om att du bryr dig och att du vill hjälpa. Försök förstå syftet med självskadan. Samarbeta, försök undvika konfrontation. Lägg minst möjligt fokus på själva skadan. Hjälp till att söka hjälp. Uppmärksamma och ta hand om dina egna reaktioner.
– Det är viktigt att visa att man bryr sig om, säger Christina. Att man vill hjälpa. Det kanske inte tas emot, men folk kan komma ihåg flera år senare vad man sagt.

Det är viktigt att förstå varför det kunde ske, tillsammans. Skrik inte åt personen, även om det är mänskligt att känna ilska. Det är lättare sagt än gjort. Försök att inte skuldbelägga; ”varför gör du såhär mot mig?” ”Slutar du aldrig?” Personen har redan skam och skuld. Plåstra om och prata sedan om annat. Hjälp gärna till att söka professionell hjälp. Det är en djungel med alla telefontider. Man behöver ha tålamod. Läs gärna litteratur, det finns information som ej bara är för professionella.
– Och glöm inte att ta hand om dina egna reaktioner! Spela inte oberörd!

För den som behöver hjälp rekommenderar Ann-Louise att man inte bär sin egen börda ensam. Gällande vård, sök den!
– Man kan själv söka eller bli remitterad om man önskar DBT.

40 procent av alla har någon gång skadat sig avsiktligt. Men det är 12 procent av alla ungdomar och fem procent vuxna, som gjort det mer än fem gånger. Bland killar så är det vanligare att dricka kraftigt för att skada sig själv, så det är viktigt att vara medveten om att självskadebeteende kan vara väldigt olika från person till person.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek

Snabb väg in med första linjen

Första linjen startar i Karlstad – ett unikt samarbete mellan kommun och landsting som ska öka tillgängligheten till hjälp för barn och unga med psykisk ohälsa. En verksamhet som redan prövats med gott resultat ute i landet.

I februari nästa år slår portarna till Första linjen upp i Tingvallatandläkarens gamla lokaler. För att ta reda på mer om detta spännande och viktiga projekt har ASP Bladet talat med tre personer som alla är involverade: Karin Haster, divisionschef i psykiatri, Christina Sand, verksamhetsutvecklare inom divisionen för psykiatri samt Malin Lundgren-Kullgren, medicinskt ansvarig inom elevhälsan i Karlstads kommun.

Jag ber Christina Sand berätta om vad Första linjen egentligen är för något och hon tar genast till orda:

– Begreppet kom till 2007 när SKL fick i uppdrag från Socialstyrelsen att ta reda på hur man kan öka tillgängligheten för barn och unga inom psykiatrin. Man började titta på vårdgarantin och såg att vårdnivån för barn och unga inte finns, vårdcentraler för vuxna har inte möjligheten att ta hand om barn och unga på samma sätt. Det här ledde till förslag på hur första linjen skulle kunna utvecklas i de olika landstingen.

Första linjens målgrupp är barn och ungdomar mellan 6-20 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, samt deras anhöriga. Tanken är att det ska vara lätttillgängligt och den sökande ska komma in snabbt. Det ska inte vara långa behandlingstider, sett till antal vårdtillfällen, men behandlingen kan sträcka sig över lång tid. Det kan komma att finnas de som har insatser över ett år men att stödet kommer vara tidsmässigt väldigt utspritt.

Första linjen hoppas de ska leda till en avlastning för den specialiserade psykiatrin, och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i synnerhet. BUP skall inte längre på samma sätt jobba med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, då det är en specialistenhet. Karin Haster menar att detta frigör resurser för annat än pappersarbetet.

– Det ska vara enkelt också, inte en massa administration. Tanken är ju att man ska kunna fånga upp lättare problematik innan den behöver bli så omfattande. Det första som möter en är inte väntetid utan här får man kontakt direkt.

– Om man ser på städer och kommuner som har en bra första linje så blir köerna mindre till specialistnivån, säger Malin Lundgren-Kullgren.

Olika personalkategorier kommer att finnas på plats: socionomer, psykologer, sjuksköterskor, en specialpedagog, administratör och avdelningschef. En läkare kommer finnas som konsult, i detta fall en distriktsläkare. Insatserna kommer att ske både individuellt och i grupp. Det kommer även finnas föräldragrupper samt anordnas öppna föreläsningar.

ASP Bladet frågar Malin Lundgren-Kullgren om det här kommer att ske i samarbete med elevhälsan.

– Det tror jag. För de här barnen hoppas jag det, ungdomarna finns i skolan. Vissa barn och familjer vill hålla det här utanför skolan, vilket är en positiv sak med Första linjen, för då kan man välja själv.

Första Linjen är en integrerad form, alltså ett unikt samarbete mellan kommun och landsting. I Värmland finns det redan en mottagning i Hagfors. Där har de sett goda resultat.

Hur skall då det hela bekostas?
– Det som har varit viktigt när vi samlats, är att det ska inte vara en massa diskussioner om vart vi står organisatoriskt. Om vilka som ska betala. Bortsett från kommunerna är vi två divisioner inom landstinget, allmänmedicin och psykiatri som har drivit den här frågan. Vi har sagt att det här är en verksamhet vi behöver ha, nu gör vi det! säger Karin Haster.

Vid intervjun blir det tydligt att alla tre som samtalet förs med, tror mycket på idén runt Första linjen. Det stora målet är att minska den psykiska ohälsan och lidandet. Det finns mycket pengar att spara genom detta. Karin Haster ser Första linjen som en del i ett paradigmskifte:

– Jag tycker att man ska se den psykiska ohälsan som en del av livet. För så är det ju för oss alla, under vissa perioder är man inte på topp. Så som vi är organiserade nu så är man antingen frisk eller sjuk, men det finns ett spann där emellan. Någonstans handlar det om att få till stånd en attitydförändring gällande psykisk ohälsa. Vi blir alla drabbade någon gång.

Text & foto: Kajsa Jansson

Vad vill partierna i Europavalet?

Den 25 Maj är det val till EU-parlamentet. Många partier vill ha din röst, men vad tycker de i frågor som rör arbetsmarknad, psykiatri och social trygghet? Låt ASP Bladet guida dig vart partierna står inför söndagens europaval.

Europadagen i Bryssel, 2014. Foto: Rockcohen, Använd i enlighet med Creative commons – CC BY-SA 2.0. Wikimedia Commons

Moderaterna
Moderaterna skriver på sin hemsida att man vill ha mer frihandel inom EU och med länder utanför unionen, vilket man tror skapar fler jobb nationellt i Sverige. De tycker det är speciellt viktigt att EU upprättar ett frihandelsavtal med USA.

Enligt sin hemsida vill moderaterna också att EU:s tjänstedirektiv ska genomföras fullt ut i alla unionens länder och att det ska utvidgas till att gälla hela tjänstesektorn, detta för att man tror att de skulle öka tillväxten i Sverige genom ökad export.

Moderaterna har, liksom de andra partierna som ställer upp i Europaparlamentsvalet, ingen EU-politik för psykiatri och social trygghet, men i deras nationella valmanifest finns flera förslag.

Moderaterna vill individanpassa insatserna vid sjukskrivning mer än vad som sker idag, ett led i detta är bland annat att den som är sjukskriven ska få välja vilken aktör som ska utföra vård, rehabilitering och andra stödinsatser. Även personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning ska få utökade möjligheter att välja vårdaktör, samt hur vård och rehabilitering ska utformas.

Moderaterna tycker också, enligt sin hemsida, att psykiatrin behöver bli mer evidensbaserad och att kunskapsnivå måste höjas.

Partiet skriver även att det precis som idag ska finnas ett socialt skyddsnät för personer som inte kan försörja sig på egen hand, men man menar att insatserna ska fokusera på att nå egenförsörjning så snabbt som möjligt.

Folkpartiet
Folkpartiet skriver på sin hemsida att man vill ha ett välutvecklat samarbete mellan unionens arbetsförmedlingar och att man vill ha fler europeiska lärlingsplatser, detta för att man tror att det skulle stödja framför allt unionens unga arbetslösa.

För att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden vill Folkpartiet enligt sin hemsida att EU ska avskaffa sambeskattningen mellan makar och att medlemsländerna ska uppmuntras att satsa mer på barnomsorg och äldreomsorg.

Folkpartiet vill även att EU upprättar ett frihandelsavtal med USA, något man tror skulle ge fler jobb i Sverige.

Nationellt vill partiet öka antalet platser inom den psykiatriska slutenvården och även på gruppboenden för personer med funktionsnedsättningar.

Folkpartiet vill att bara vetenskapliga metoder ska få användas inom psykiatrin, detta för att man tror att det ska stärka kvalitén på vården. Enligt sin hemsida vill partiet även höja taket i sjukförsäkringen till tio basbelopp.

Folkpartiet vill också ersätta dagens arbetslöshetskassor med en statlig arbetslöshetskassa som är obligatorisk för alla.

Centerpartiet
Centerpartiet skriver på sin hemsida att man vill att regleringarna av EU:s inre marknad ska minska och att alla regler ska granskas utifrån ett småföretagarperspektiv. Detta tror man ska ge fler jobb i Sverige inom mindre företag. Enligt sin hemsida vill även Centerpartiet att EU ska upprätta ett frihandelsavtal med USA.

Nationellt vill partiet satsa på förebyggande insatser inom psykiatrin, bland annat vill man ändra utformningen av journalerna för att lättare kunna identifiera personer som är självmordsbenägna. Centerpartiet skriver också att man vill höja kunskapsnivån hos personalen inom psykiatrin och underlätta för fler privata företag inom vården.

Partiet vill enligt sin hemsida ha låg skatt på låga inkomster, vilket man anser gör det mer lönsamt att gå från ekonomiskt bistånd till jobb.

Kristdemokraterna
Kristdemokraterna skriver på sin hemsida att man vill att tjänstedirektivet inom EU genomförs fullt ut i alla medlemsländer. Detta tror man skulle öka tillväxten i Sverige och ge mer pengar till välfärden.

Partiet vill liksom övriga allianspartier att EU upprättar ett långtgående frihandelsavtal med USA, något man tror skulle skapa större tillväxt och fler jobb i Sverige.

Nationellt vill Kristdemokraterna att införa något som man kallar för värdighetsgaranti för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Partiet vill enligt sin hemsida även att det ekonomiska biståndet ska utformas likadant över hela landet, men att kommunerna ska kunna sätta olika ersättningsnivåer beroende på hur ekonomin ser ut i kommunen.

Piratpartiet
Piratpartiet skriver på sin hemsida att man är positiv till fri handeln mellan EU:s medlemsstater och att man vill att handeln ska utvidgas. Partiet vill att tullarna mot länder utanför EU ska avskaffas, detta för att öka handeln.

Piratpartiet vill också enligt sin hemsida att EU:s jordbrukssubventioner ska tas bort och att pengarna istället ska användas till att sänka medlemsavgifterna.

Valaffischer i Karlstad. Foto: Per Rhönnstad

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna skriver på sin hemsida att man vill att EU ska verka för att alla arbetstagare inom unionen ska ha kollektivavtal och stärkt arbetsrätt, vilket man tror skulle minska risken för bland annat lönedumpning.

Socialdemokraterna vill också enligt sin hemsida, att alla EU:s beslut jobbstreamas, vilket innebär att de ska bedömas utifrån om de ger fler jobb eller inte. På så vis tror de att sysselsättningen skulle öka i alla EU-länder.

Nationellt vill partiet att det skapas fler mellanvårdsformer och att personalen inom primärvården ska utbildas för att bli bättre på att fånga upp personer med lindrigare psykisk ohälsa.

Socialdemokraterna vill enligt sin hemsida även ge mer arbetslivsinriktat stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Partiet vill att det ska finnas nationella kvalitetslagar för välfärden och att vinsterna inom välfärden ska begränsa så mycket som möjligt.

Socialdemokraterna skriver även att de vill underlätta för personer med ekonomiskt bistånd att få jobb, bland annat genom att tillsammans med arbetsgivare skapa nya utbildningar inom bristyrken.

Miljöpartiet
Miljöpartiet skriver på sin hemsida att man vill att EU ska använda sina stödfonder och kreditinstitut till att göra gröna investeringar i bland annat förnybar energi och modern infrastruktur, vilket man menar skulle ge fler jobb och ett mer hållbart samhälle.

Miljöpartiet vill även införa en skatt på finansiella transaktioner inom EU. Pengarna man får in från skatten ska användas till att göra miljövänliga inventeringar i bland annat infrastruktur. Detta tror man kan skapa nya jobb

Nationellt vill partiet enligt sin hemsida, att man inför en nollvision inom psykiatrin när det gäller självmord och att vården ska får mer resurser för att kunna jobba förebyggande. Miljöpartiet vill att landstingen anställer fler psykologer och terapeuter och att det införs en svensk folkhälsolag.

Partiet vill enligt sin hemsida att det ska finnas en allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet som finansieras via skatten.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet skriver på sin hemsida att man vill att arbetsrätt och fackliga rättigheter ska vara överordnade EU:s nuvarande ekonomiska friheter. Detta för att man tror att det skulle skapa tryggare arbetsvillkor och högre löner.

Tvärtemot allianspartierna vill Vänsterpartiet enligt sin hemsida, inte ha ett frihandelsavtal med USA, eftersom man tror att det skulle undergräva arbetsrätten och de fackliga rättigheterna.

Nationellt vill partiet enligt sin hemsida utbilda fler specialistsjuksköterskor inom psykiatri och införa en ny skötarutbildning inom yrkeshögskolan, detta som ett led i att höja kunskapen hos personalen och därmed kvalitén på vården.

Vänsterpartiet vill även öka antalet plaster inom arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar, samt avskaffa privata jobbcoacher och aktivitetsrapporterna. Partiet vill också enligt sin hemsida förändra villkoren inom arbetslöshetsförsäkringen så att alla som varit arbetssökande i minst tre månader ska ha rätt till grundbeloppet. Grundbeloppet vill man höja till 410 kr per dag.

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna skriver på sin hemsida att man kraftigt vill minska EU:s budget och även Sveriges EU-avgift, detta tror man skulle ge mer pengar till svensk välfärd.

Partiet vill även enligt sin hemsida begränsa den fria rörligheten inom EU, bland annat för att man vill att tiggare från andra EU-länder ska hindras från att komma till Sverige.
Nationellt vill partiet satsa på förebyggande insatser inom psykiatrin och att barn- och ungdomspsykiatrin ska vara prioriterad.

Sverigedemokraterna vill även införa ett femte jobbskatteavdrag.

Partiet skriver på sin hemsida att de istället för fas 3 vill satsa på utbildning och lönebidragsanställningar för de som varit arbetslösa länge. Man vill också avskaffa instegsjobben som är en arbetsmarknadsåtgärd som riktar sig till nyanlända invandrare.

Sätt en feminist på plats, F! kampanjar på Stora torget. Foto: Per Rhönnstad

Feministiskt initiativ
Feministiskt initiativ skriver på sin hemsida att de vill arbeta för att EU:s alla medlemsländer bygger ut barnomsorg och äldreomsorg, detta för att man tror att det skulle underlätta för fler kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden.

Partiet vill även ha mer demokratiskt inflytande över beslut som rör den ekonomiska politiken inom EU, detta tror man skulle stärka jämställdheten och de mänskliga rättigheterna.

Nationellt vill Feministiskt initiativ ge mer resurser till kvinnoteam inom socialtjänsten, sjukvård och psykiatri.

Partiet vill även att det självmordsförebyggande arbetet inom psykiatrin ska ha ett HBTQ-perspektiv.

Text: Therese Nilsson

Var finns kreativiteten inom psykiatrin?

Kreativt skapande och kultur måste lyftas fram inom psykiatrin. Låt inte läkemedelsbehandling och samtalsterapi stå ensam som lösning för den som söker stöd, menar månadens debattör.

Kreativt skapande och kultur har idag en undanskymd plats inom psykiatrin, fokus ligger istället på läkemedelsbehandling, ibland i kombination med samtalsterapi. Det är relativt snabba universallösningar, med fokus på symtom som gäller, men måste det vara så? Jag vill hävda att kreativt skapande i olika former skulle vara ett utmärkt komplement som ger mer långsiktiga effekter.

Varje år tjänar läkemedelsindustrin miljarder på svenskarnas psykiska ohälsa och utskrivningen av antidepressiva preparat bara ökar. Många människor övermannas av meningslöshet och hopplöshet, åtskilliga lider av dålig självkänsla och bristande självförtroende. Forskning som Kulturrådet tagit del av, tyder på att kultur och kreativt skapande kan bidra till ökade självkänsla och en känsla av meningsfullhet.

Tystnad gällande estetiska terapier
För de som inte bara får ett läkemedelsrecept utskrivet, finns moderna terapier som kognitiv beteendeterapi (KBT), en behandlingsform som skördar stora framgångar så väl i Sverige som internationellt. Här ligger fokus på analys av sina egna tankar och känslor, vilket jag inte ser som något negativt i sig. Jag menar dock att det finns en risk i att använda sig för mycket av bara den vänstra hjärnhalvas specialiteter som bland annat är analys, logik och struktur. Jag vill framhäva betydelsen av den högra hjärnhalvans expertområden, så som kreativitet, fantasi och symboliskt tänkande.

Idag finns det flertalet alternativa terapiformer som fokuserar på estetiska verksamheter och färdigheter som domineras av den högra hjärnhalvan. Exempelvis finns bildterapi, dansterapi och olika skrivarkurser i poesi för personer med psykisk ohälsa. Det är dock sällan man hör talas om sådana aktiviteter, frågan är varför? Varför satsas det inte mer på estetiskt inriktade terapier?

Försök till att introducera kreativt skapande har gjorts på de psykiatriska vårdavdelningarna i Karlstad där man har ett gemensamt aktivitetsrum. Dit kan patienter komma för att till exempel måla, göra smycken eller virka. Informationen om detta är dock enligt uppgift ofta bristfällig. Aktivitetsrummet tycker jag ändå är ett bra initiativ, men det bör lyftas fram och utvecklas. Kanske kan det leda till fortsatt kreativt skapande efter utskrivningen?

Kultur på recept
Jag anser att Landstinget i Jönköping läns pilotprojekt med kultur på recept, utgör ett föredömligt exempel, när det kommer till att introducera kultur till personer med psykisk ohälsa. Enligt Vårdguiden får personer som fått sådana recept utskrivna, prova på varierande estetiska verksamheter i grupp och besöka olika kulturevenemang. Jag tycker projektet ska bli permanent och utvidgas till att gälla hela Sverige, det skulle vara ett sätt för psykiatrin att visa att man tycker att kultur och kreativitet är viktigt, något som jag vill mena att man misslyckats med hittills.

Kulturrådet listar på sin hemsida landsting som man anser är goda exempel på vårdgivare som använder kultur i sina behandlingar, Värmland finns inte med på listan. Jag tycker det är synd att man inte satsar mer på kultur med tanke på de positiva effekter det ger för patienterna. Kanske är det lättare att skriva ut ett piller, men ger det människor ett mer meningsfullt liv, bidrar det till mer skönhet i vardagen eller ökad självkänsla?

Text: Therese Nilsson
Foto: Kid Overgaard