Olika erfarenheter ger olika behov

Anna Rådström Sigurdsson är Vård- och stödsamordnare. För värmländska Psykiatribloggen och även i ASP Bladet skriver hon en text som uppmanar samhällets olika aktörer att bli bättre på samverkan för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inom uppföljningsarbetet i Neuropsykiatriska samverkansprojektet träffar jag unga vuxna som nyligen har fått sin neuropsykiatriska diagnos. Flera av dem beskriver att de har svårt att få till vardagen och livet.

En del av dem bor hemma hos föräldrarna, några har egen lägenhet. En del har ingen bostad alls och flyttar runt hos olika släktingar och kompisar. En del står utan egen inkomst och några har ersättning via Försäkringskassan, kommunen eller Arbetsförmedlingen. Vissa har inte klarat av skolan. Några har arbetslivserfarenhet och somliga har inte arbetat alls. Variationen av erfarenheter (eller brist på erfarenheter) är stor. Variationerna kring svårigheter att hantera vardagen är också stora inom flera områden som räknas till vuxenlivet.

Många personer med neuropsykiatrisk diagnos är trötta på att deras anhöriga är med och lägger sig i deras liv. De vill bli självständiga individer och inte bli behandlade som att de fortfarande är barn. Trots det är de i regel medvetna om att de inte lever upp till det som förväntas av dem nu när de blivit vuxna. Att man får stöd i att kompensera för det som är svårt är för många en förutsättning för att hantera en egen vardag. Att jobba mot att individen får rätt kontaktnät omkring sig när det gäller vardag och sysselsättning leder till förutsättningar att bygga på självständighet.

En fungerande samverkan mellan samhällsaktörer är viktig. Den ger ökade förutsättningar till individuella lösningar utifrån personens behov och egna resurser att hantera vardagen. Den är också viktig för oss som behandlare som kan göra ett bättre jobb om vi har kännedom av varandras verksamheter. Därför är jag så tacksam att den personal jag kommer i kontakt med inom Arbetsförmedlingen, kommunen, LSS, vuxenhabilitering och övriga vårdgivare är så positiva till samverkan. Det gör det möjligt att se till helheten i en individs vardag när vi utformar stödet.

Text: Anna Rådström Sigurdsson
Foto: Per Rhönnstad

Psykiatribloggen återfinns här.
http://psykiatribloggen.se/

Ökad livskvalitet är mer än psykofarmaka

Till hösten kommer Landstinget i Värmland (LiV) att dra igång en kampanj för att öka livskvaliteten  hos patienter med psykisk ohälsa.

Karin Haster, som är chef på landstingets division för psykiatri säger att detta mål stämmer väl överens med Socialstyrelsens rapport Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. I den sägs att de med denna problematik riskerar att dö tidigare i kroppsliga sjukdomar, än de som inte har den.

Rapporten tar upp ett antal förslag för att reducera riskerna att dö i förtid i sjukdomar som går att undvika, förstärka välbefinnandet, höja livskvaliteten sett till hälsa och förbättra funktionsförmågan.

I Värmland kommer dessa förändringar att iscensättas genom att hjälpa patienterna till ändrade levnadsvanor. Några förslag går ut på att minska tobaksförbrukningen och intag av alkohol, även om målet är att patienterna ska sluta helt. Dessutom ska patienterna uppmuntras till utökad fysisk aktivitet, likaledes att göra cellprovskontroller och mammografiundersökningar i större utsträckning än vad som sker i dag.

Hos den övriga befolkningen har överlevnadsprocenten ökat för stroke- och hjärtinfarktpatienter, men hos gruppen för de som har en psykisk diagnos ligger den kvar på samma nivå som tidigare. På grund av detta kommer psykiatriavdelningarna att utöka strukturen i sin verksamhet och genomföra fler kroppskontroller avseende hälsa än förut.

För att styra upp verksamheten, stötta och motivera patienterna och hjälpa till att organisera allt detta kommer psykiatrikern Jill Taube att jobba några månader med detta, med start i höst.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Till vardags arbetar Jill Taube som psykiatriker i Stockholm. Inom lanstinget är hon projektledare för Handlingsprogram för övervikt och fetma samt Fysisk aktivitet på recept. Hon är även ute och föreläser om hur fysisk aktivitet leder till större välbefinnande för både kropp och själ. För den som vill veta mer om Jill Taube, besök psykiatribloggen på http://psykiatribloggen.se/.

Bättre levnadsvanor ger god hälsa

Yvonne Lowert (t.v) och Jill Taube (t.v)

Det har hänt mycket när det gäller hur den psykiatriska sjukvården ser på fysik aktivitet för patienter med olika psykiska åkommor. Om detta, samt mer, handlade den heldag kring ”Samtal om levnadsvanor”, som riktade sig mot personal i Division psykiatri.

Förr såg man inte koppling mellan motion och psykisk hälsa, utan i många fall råddes patienter att inte alls röra på sig. Idag har sjukvården tagit ett större grepp om brukarnas och patienternas fysiska och psykiska välmående. Brukarnas kropp och själ hamnar idag mer i förgrunden än tidigare.

Jill Taube och Yvonne Lowert är två psykiatriker som besökte Värmland under maj 2013, för att föreläsa och samtala om hur våra levnadsvanor påverkar oss psykiskt och fysiskt. De visade på hur motion och fysisk aktivitet är viktigt för välmåendet. Taube pekade bland annat på att ångest kan uppstå av att kroppen inte får vare sig bra kost eller motion.

– Jag kanske känner att jag har ångest, men det kan bero på att jag inte rör mig tillräckligt. Jag kanske går upp på morgonen, röker och drar i mig chips. Då är det klart som attan att kroppen och hjärtat går igång, och att jag får symptom som jag tolkar som ångest, menar Jill Taube.

Bland annat av denna orsak vill man bli flitigare att ta ett helhetsgrepp över patienternas både kroppsliga och psykiska hälsa. Insikten finns där; det hela hänger ihop! Många patienter med psykisk ohälsa upplever dessutom ibland att de saknar tydlig roll i samhället, det kan saknas någon bra sysselsättning att fylla livets timmar med. Träning kan även här fylla en funktion. Med hjälp av en träningsgrupp eller träningskompis som finns där som ett stöd, kan det vara lättare att komma igång.

I samband med träning för de med allvarligare psykisk ohälsa, kan det vara extra viktigt med rutiner. Det kan exempelvis handla om att försöka motionera vid regelbundna tider. Är man en grupp som tränar, som i en brukarförening, kan man skapa olika ansvarsområden kring träningen. Någon tar med gåstavar eller motionsutrustning. En annan bokar träningshall, eller ordnar med studiecirkelspapper. Tillsammans skapar man den viktiga känslan av att vara behövd.

– Det är viktigt att ha en uppgift i livet. Är man inte behövd, så mår man ännu mer sämre psykiskt, säger Yvonne Lowert.

Kropp och själ hänger ihop
När patienterna tas hand på ett bra sätt och får en mening med tillvaron resulterar det i ett bättre självförtroende. Yvonne Lowert menar att det finns mycket att vinna i att ändra dåliga levnadsvanor.

När det gäller patienter med tyngre psykiska sjukdomar, så mår de också bättre när de får möjligheten att röra på sig. Resultatet blir bland annat att patienterna får ökad kroppskännedom. De kan då lättare förstå att den molande huvudvärken kan bero på saker som högt blodtryck. Yvonne Lowerts berättar att den som är svårt sjuk får en försämrad förmåga att själv tolka symtomen, fysisk aktivitet kan vara en pusselbit som leder den sjuke rätt.

Grundläggande för var och en är dock, alldeles oavsett hälsobild: ju bättre flås desto bättre humör!

Text: Henrik Sjöberg och Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Fysisk aktivitet på recept:
Fysisk aktivitet på recept, även kallad FAR, är en metod som brukas inom sjukvård som ett sätt att ordinera akvitetet på ett strukturerat sätt. Grundläggande är att patienten har ett behov av öka mängden på sin motion. ”Den patient som får ordination – det kan handla om egen aktivitet som promenader, cykling, joggning eller träning i organiserad form som gympa, tennis och styrketräning – får också hjälp att hitta lämplig aktivitet”, skriver Jill Taube i sin bok Själ och Kropp.
Kontakta ditt landsting om du är nyfiken på detta!

Källa: Själ och kropp, Jill Taube

Artikeln har tidigare varit publicerad på Psykiatribloggen.

LiV utvecklar nya webbtjänster

Landstinget i Värmland håller på att utveckla nya webbtjänster. Det rör sig om webbplatsen 1177.se/varmland, e-tjänsten Mina vårdkontakter och Psykiatribloggen.

1177.se/varmland

1177.se är landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård och kontakt med vården. Startsidan för Landstinget i Värmland är 1177.se/varmland.

Här hittar du fakta och råd, regler och rättigheter samt olika temasidor. Du kan även hitta och jämföra vård.

Under fakta och råd, finner du just fakta och praktiska råd om sjukdomar och besvär, undersökningar, behandlingar och läkemedel. Texterna är skrivna i samarbete mellan läkare, sjuksköterskor och informatörer/journalister. De senare är med för läsvänlighetens skull. Alla texter har faktagranskats av läkare.

Regler och rättigheter innehåller information till dig som är patient eller anhörig om hur hälso- och sjukvården fungerar.

Temasidorna innehåller artiklar och personliga berättelser kring olika livssituationer.

Mina vårdkontakter

Med denna e-tjänst kan du kontakta vården närhelst det passar dig. Efter att ha skapat ett personligt användarkonto kan du exempelvis:

Beställa tid

Av- och omboka tid

Förnya recept och hjälpmedel

Se dina uttagna och outtagna läkemedel

E-tjänsten Mina vårdkontakter uppfyller de krav som finns gällande säkerhet och sekretess. Du kan använda tjänsten för ärenden som gäller dig själv. Du kan också hjälpa dina barn och anhöriga, men det krävs separata användarkonton för dem.

Det är samma personal som hanterar dina ärenden i Mina vårdkontakter som du möter vid ett besök på din vårdmottagning. Inom några dagar får du svar på ditt ärende. Däremot, om du behöver omedelbar kontakt, ska du istället vända dig till din mottagning eller ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177. Är tillståndet akut och livshotande ska du ringa 112.

Mina vårdkontakter införs stegvis på vårdcentraler, sjukhus och folktandvårdskliniker inom Landstinget i Värmland.

Vill du läsa mer om e-tjänsten och hur du skaffar konto, så kan du gå in på http://www.1177.se/varmland/mvk

Psykiatribloggen

Till skillnad från webbplatsen 1177.se/varmland och e-tjänsten Mina vårdkontakter, som är resultat av nationella projekt, så är psykiatribloggen.se Landstinget i Värmlands egen produkt.

Under rubriken Om bloggen kan man läsa följande:

”Med vår blogg vill vi visa dig vardagen i vårt arbete men också verka för att vi ska våga prata öppet om psykisk ohälsa.

Kanske kan vi också inspirera dig att vilja arbeta hos oss, när du kan följa den positiva utveckling som sker i Värmland. För oss är det viktigt att använda olika sätt att kommunicera och vi tror att bloggande kan vara ett kreativt sätt att nå ut till många människor.

Bloggandet gör det också möjligt att visa psykiatrin i Värmland och skapa utvecklande nätverk.”

Så här säger Olle Mannberg, informationschef på landstingets informationsstab, om de nya satsningarna på webben:

– Tillgänglighet till vården, och mer effektiv vård för patientens bästa, är huvudargumenten för de nya formerna för kommunikation. Ytterst handlar det om att regering och riksdag beslutat om en ”IT-strategi för vård och omsorg” i hela landet. Det har varit ett mångårigt utvecklingsarbete där alla landsting och regioner medverkat, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, Socialdepartementet m.fl.

– Mina vårdkontakter och 1177.se är nationella projekt som vi anslutit oss till och anpassat till våra behov i Värmland. Psykiatribloggen är vårt eget framtagna projekt.

– Många patienter och anhöriga kräver helt enkelt idag att kunna använda nätet i vissa kontakter med hälso- och sjukvården, på samma sätt som med många övriga funktioner i samhället. De kraven hoppas vi kunna svara upp mot med våra nya funktioner på nätet.

– Samtidigt är det mycket viktigt att ha kvar traditionella kontaktvägar, telefon, öppna mottagningar m.m. för de patienter och anhöriga som inte använder Internet så frekvent.

Text: Karl-Peter Johansson