Nyinvigning på psykiatrihuset

Förgätmigej

Alla är välkomna hit, är orden som kan sammanfatta invigningen av det nya ”Förgätmigej-rummet” för brukare och anhöriga på Psykiatrihuset. Många hade sökt sig till öppningen, där det hölls tal och minglades. En glad Mona Noreklint talade och möttes av frågor.

Mona Noreklint är anställd av Landstinget i Värmland, för att samordna aktiviteter runt och i Förgätmigej.

– Det här är min arbetsplats. Här sitter jag måndag, tisdag och onsdag förmiddag, sen är det beroendecentrum som sitter här på torsdagar. På onsdagar mellan fyra och sju på kvällen, bemannas rummet främst av personer från föreningarna.

De som bemannar är allihopa personer som har en erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen en egen brukarerfarenhet eller som anhörig eller vän. Alla är välkomna, om man själv har erfarenhet och att man känner sig så långt kommen i sin återhämtning att man känner sig stadig, eller som anhörig.

– De samtal som mest uppkommer är med personer som är inneliggande och vill berätta. Vi ska vara två öron, och säga så lite som möjligt, säger Mona.

Önskar ännu mer verksamhet
De förmedlar också information om föreningar och om hur det är att komma tillbaka hem efter en period när man har legat inne.

– Det här är exponerat, här syns vi! Det gillar jag! Det är ju vårat hus alltihopa, det är ju våran vård. Vi ska synas också även när vi är återhämtade, det tycker jag är jätteviktigt, säger Mona.

– Jag önskar att det ska bli ett aktivt rum, att man verkligen vågar komma hit och fråga om man undrar över något, och även komma med idéer om vad man vill göra i det här rummet. Jag tycker det vore fantastiskt om rummet var befolkat åtta timmar om dagen eller mer, fortsätter Mona.

Brukare och ambassadör
Karin Skov, som är Hjärnkollsambassadör, och själv brukare, är ibland på Förgätmigej-rummet. Hon är mycket nöjd med det nya rummet.

– Jag tycker det är ljust och fräscht. Det kommer in ljus utifrån och jag tror att folk är lite mer bekväma med att de kan se vilka som sitter där inne. Jag tror det spelar roll.

Anhörigkonsulent  och nyfiken
Maria Schnelzer jobbar som anhörigkonsulent inom socialpsykiatrin i Karlstad. Hon tycker att det är spännande med invigningen av Förgätmigej-rummet, eftersom hon själv varit delaktig.

– Det är bra att vara i olika sammanhang, så att man kan visa att man kan ge ett anhörigstöd.

Det är viktigt att rummet känns tillgängligt för personer som behöver det, menar hon. Att anhöriga också kan känna att de har någonstans att ställa frågor, och se att det finns hopp. Även om man har det kämpigt hemma, så finns det faktiskt hopp.

Maria har pratat med många som anhörigkonsulent och tipsat om Förgätmigej, och det är många som har gått dit efteråt. Så det är ett slags samarbete mellan kommun och landsting.

– Jag önskar dem lycka till nu och rummet är ju jättevackert. Jag tror på det här!

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Public Domain

Konst för människor

Bra konst för människor skall vara utformat på så sätt så att människan får ett utrymme i bilden, en tillflykt. Jag skall kunna fantisera mig bort i den, säger Elsa Hallbäck, konstansvarig på Landstinget i Värmland.

Hon menar att bilden ska stimulera det friska inom människan och få det att växa.

Bilden blir en sorts terapi och en del av behandlingen inom psykiatrin. Konsten stimulerar det friska inslaget i människan. Stora hus utan konst är skrämmande, ingenting talar om vart man är i huset, på så sätt blir konsten en trygghet.

– Konsten vänder sig till det friska hos en person. Den skall anknyta till något som har varit bra hos denne och väcka positiva associationer. Konst som väcker starka känslor och skapar ångest, bör man inte hänga i en offentlig miljö, säger Elsa Hallbäck.

Taktil konst är konst som man kan ta på. Det blir ett nytt sinne som stimuleras. En len och skön yta att känna på blir man lugnare utav. På så sätt kan man använda konsten för att skapa en lugnare miljö. Genom att köpa dyra kvalitetsmöbler och ha fin konst på väggarna når man samma effekt. Det kan exempelvis handla om en pelare som fått en tovad inklädning.

Elsa Hallbäck menar att det inte finns någon psykiatrisk konst, för konsten vänder sig till det friska hos människan. Hur konsten skall utformas beror mycket på vem som befinner sig i huset. På så sätt kan man göra något extra för de som vistas där.

– Konsten skall bestå av öppna bilder så man kan gå in i dem. Det skall inte vara galler och stängda dörrar, säger Elsa Hallbäck.
Att man bör vårda både kropp och själ aktualiserades vid mitten av 1800 – talet av Florence Nightingale. Hon startade en sjuksköterskeutbildning där själen också var väsentlig.

Alla människor har en frisk sida. Konsten skall rikta sig till den. Människor med psykiska problem är mera sköra under sin sjukdomsperiod, så komplicerade bilder som kan skapa ångest och oro väljer hon inte, utan snarare bilder som är mer tydliga i motivet. Hon vill inte tillrättalägga konsten mer än nödvändigt, utan bara lite varsamt.

Visste du att: Det finns konst för två och en halv miljon kronor i det nya psykiatrihuset i  Karlstad fördelade på ett hundratal konstverk. Bara konsten i ljusschakten kostade en och en halv miljon kronor.

Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad

”Varde ljus”

Jag har just kommit hem från öppet hus i nybyggda psykiatrihuset i Karlstad. Min känsla är positiv, det är ljust, konst sitter på väggarna och Stora fönster släpper in naturen och ger en känsla av frihet. Det syns att många verkligen lagt ner sig på att få det trevligast möjligt för dem som kommer att bo här under en period.

Psykiatrihuset ska samla Värmlands slutenvård. Det är mysigt, det är lugna färger utan att kännas för mycket som ett sjukhus. Det var bara de höj och sänkbara sängarna som skvallrade om sjukhus. Det är konst, det är ljust och det är hemlikt men med säkerhet.
Det är brunnar med ljus uppifrån mellan våningarna, med stora fönster, så det inte känns instängt på avdelningarna. I botten av en brunn finns kupoler som ger ljus till psykiatriska intensivvårdsavdelningen (PIVA) på nedre botten. Första brunnen har grenar med ägg vilande, nästa brunn har flygande fåglar, ett steg mot frihet!
Det är skyltat från Centralsjukhusets huvudentré, 375 meter dit. Jag är förväntansfull. Jag börjar skaka när jag ser psykiatrihusets entré, men bestämmer mig för att försöka smälta in i mängden tills vidare och försöka inte se allt för förvirrad ut.
Jag frågar runt och blir rundvisad på halvakuta psykosavdelningen av trevliga Daniel som verkade engagerad och glad över det nya huset.
Det första rummet är ett samtalsrum/barnrum. Här möter patienter sina gäster och i synnerhet barn, som inte lämpligen släpps in på själva avdelningen. Det är också hit patienterna kommer först och blir visiterade, personalen tar kameror och mobiler med kameror, sladdar, nagelsaxar, speglar, skosnören, hörlurar, knivar, batterier, mediciner, cd-skivor, allt som i ens vildaste fantasi kan vara farligt.
Alla patienter har eget rum med toalett och dusch som ser likadana ut, med bortmonterbar duschslang och med sittplats på gröna sittkuddar i fönstren. Vid sängen finns knappar; en röd larmknapp, högtalare och radio med fyra kanaler och volymknappar.
Allrummet på halvakuta psykosavdelningen är orange. Matsalen har en stor vinklad veranda (så ovänner kan sitta i var sin ände) med ”glas” så att det inte går att hoppa ner. På verandan finns en ”tändare” på väggen, tryck på knappen och sätt in ciggen i hålet så tänds den. Då undgår man hanteringen av farliga tändare eller tändstickor.
Det finns kök, patienttelefon, britsar och fikarum. Huset är fint, rymligt och ljust! Det är olika diagnoser på olika avdelningar för sig i mån av plats; psykotiska ska inte blandas med depressioner och ätstörningar har var sina avdelningar.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Per Rhönnstad

Korta fakta om psykiatatrihuset
Under perioden 28 februari till och med 4 april flyttar länets allmänpsykiatriska slutenvård, samt psykiatrins öppna mottagningar som är gemensamma för länet, in i det nya huset. Först in är psykiatrins akutmottagning som öppnar 28 februari.
Den öppna vården finns kvar på fem ställen i Värmland: Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Säffle/Grums och Hagfors/Torsby.
Den rättspsykiatriska slutenvården finns kvar i Kristinehamn.
Psykiatrihuset har arbetsnamnet ”Det läkande huset”. Miljön är öppen och ljus, ljusgårdar finns på varje avdelning, husets fönster är större än brukligt och varje patientrum har burspråk. Lister av ek och andra trädetaljer går igen i hela huset. Stor vikt har lagts vid den konstnärliga utsmyckningen.
Huset, som består av fyra byggnader som är sammanlänkade med varandra, är cirka 12 500 kvadratmeter stort, har 900 fönster och tak som är täckta med växten sedum.
Cirka 230 personer kommer att arbeta i den nya vårdbyggnaden.
Kostnaden för psykiatrihuset uppgår till cirka 350 miljoner kr och då är även inventarier och utrustning inräknade.
Brukarorganisationerna har fått ett eget rum att disponera, som finns vid receptionen vid husets huvudentré.

Tema val: Psykiatrin

I september får alla medborgare i Sverige rösta i tre val. Till kommunen, landstinget och till riksdagen. Två av våra reportrar har undersökt och frågat representanter för de olika partierna vad de vill göra inom missbruksfrågorna respektive psykiatrin. Vi presenterar därför stolt Tema Val.

Valet till landstinget är något som berör alla brukare och de som någon gång behöver stöd för sin psykiska hälsa. ASP bladet varit i kontakt med ett antal representanter för de olika politiska partierna för att fråga dem hur de vill utveckla psykiatrin i länet. Vi träffade miljöpartisten Asso Zand på Stora Torget. Öriga representanter svarade via mejl.

Ulric Andersson, Socialdemokraterna:

Psykiatrin har under de senaste åren utvecklats från att ständigt ha varit ifrågasatt till att fungera allt bättre: Det finns en tydlig inriktning och det har skapat framtidstro hos såväl personal som patienter. De stora satsningarna som nu görs på ett nytt psykiatrihus i Karlstad har naturligtvis bidragit till detta. Vi är idag inte beroende av hyrläkare i samma omfattning som tidigare utan har nu lättare att rekrytera fast personal. Jag är väl medveten om att inte allt är till belåtenhet hos alla men inför framtiden står vi väl rustade att klara behoven inom psykiatrin på ett bra sätt. Inflyttning i det nya psykiatrihuset kommer att ske under våren 2010.

Monica Ekström, Vänsterpartiet:

Det händer ganska mycket inom psykiatrin de närmaste åren eftersom ett nytt psykiatrihus kommer att stå klart i början av 2011. Detta kommer självklart att bli ett stort lyft för psykiatrin då all slutenvård samlas ”under ett tak”. Vänsterpartiet anser vidare att öppenvårdspsykiatrin måste vidareutvecklas, dvs. att man tar hand om människor med psykisk sjukdom ute i sina hemmiljöer på ett sådant sätt att de slipper inläggning så långt det är möjligt. Vi vill också se till att personer med ätstörningar får ett bättre omhändertagande.

Förutom detta är det också viktigt att psykisk ohälsa förebyggs på ett bra sätt. Här pågår ett arbete tillsammans mellan landstinget och länets kommuner. Det är också viktigt att samverkan med RSMH utvecklas på ett bra sätt. Här tror jag att det finns mycket att göra.

Asso Zand, Miljöpartiet:

ASP bladet träffade miljöpartisten Asso Zand på torget. Inom psykiatrin vill Asso satsa på utvecklingsinsatser, uppdatera sig på nya metoder, satsa på medicinsk forskning och utveckla stödet till anhöriga. Asso anser vidare att det är bra att psykiatrin koncentreras till det nya psykiatrihuset i Karlstad, men att alla småkommuner ska fortsätta få ha sina kliniker tillgängliga. Tidiga diagnoser är viktiga för det minskar samhällets kostnader, han anser även att en större statlig finansiering behövs. Han vill även se mer personal inom psykiatrin.

Följande representanter ur den borgerliga Värmlandsalliansen gav oss ett gemensamt svar:
Fredrik Larsson (M), Eskil Johansson (C), Erik Jansson (SIV), Gert Ohlsson (FP), Elisabeth Kihlström (KD)

Under många år har den psykiatriska vården varit eftersatt. Alltför många har inte fått den vård och det stöd som de har behövt. Ansvaret för att komma till rätta med bristerna måste tas gemensamt av stat, kommuner och landsting. För patienter med psykisk ohälsa är det nödvändigt att snarast få möta personal med rätt kompetens. Det kan vara en psykoterapeut, psykolog, psykiatrisjuksköterska, kurator eller sjukgymnast som vidareutbildats inom psykiatrin.

Vi vill öka den psykiatriska kompetensen på vårdcentralerna, samtidigt som dessa får ett utvidgat uppdrag att behandla psykisk ohälsa med särkskilt fokus på ungdomar och unga vuxna. Detta torde avlasta de öppenpsykiatriska mottagningarna och troligtvis även den psykiatriska slutenvården. Framför allt skulle det psykiska lidandet minska och vården effektiviseras.

Det bor idag människor i kommunala boenden eller för sig själva som skulle behöva ytterligare stöd på grund av att de mår psykiskt dåligt. Det är viktigt att även närstående får det stöd de behöver. Människor ska inte heller bli kvar inom den slutna psykiatriska vården längre än nödvändigt men för att de ska klara sig utanför slutenvården behöver öppenvården stärkas och få större befogenheter för behandling.

Ett boende där landsting och kommun delar ansvaret kan ge människor med psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa möjlighet att klara av sin livssituation på ett bättre sätt. Vi vill därför, i samarbete med kommunerna i Värmland, skapa mellanvårdsplatser för personer med psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa.

Text: Olle Stagnér