Förlåta, livets enkla gåta?

Alla har någon gång blivit sårade, dåligt bemötta eller själv sårat någon. Varför är det viktigt att kunna förlåta både sig själv och andra? Är det någon skillnad på att be om förlåtelse eller be om ursäkt och varför är skam så skamligt?

Skam

Nu för tiden är skamstraffen avskaffade. Personer som begått brott blir inte längre tvingade att marschera nakna genom staden eller pryglade offentligt. Däremot riskerar idag individer som är misstänkta för brott att bli jagade av fotografer och journalister från olika mediaföretag. De flesta av oss har sett bilder i dagstidningar på misstänkta brottslingar som förs in i rättegångslokaler. På många av dessa bilder försöker den misstänkte dölja sitt ansikte. Orsaken är ofta känslor av skam och rädsla. Det känns obehagligt och medför att man inte vill visa sig som man är. Upplevelsen av skam är en känsla av underlägsenhet och inte längre ha makten över sina handlingar och konsekvenser av dem. Känslan beskrevs redan i Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. När de ätit av den förbjudna frukten öppnades plötsligt deras ögon. De kunde då se att de var nakna och ville då skyla sig.

”Skam handlar om att känna sig utsatt, blottad och naken. Vi är rädda för förakt. Skam handlar om att jag är något dåligt. Skam är som en spricka i självet.” (anonym)

Bli av med sin skam

För att hantera skam är ofta strategin att försöka gömma sig eller skylla på någon annat. Adam skyllde på Eva som i sin tur skyllde på ormen. Skam är en stark känsla som vi människor inte har ett ansiktsuttryck för, jämfört med glädje eller ledsamhet. Kanske är det för att vi så desperat inte vill att omgivningen ska veta om när vi känner skam? Skam är en väldigt nedbrytande och energislukande känsla, för att kunna bli av med den måste vi acceptera skammen och våga prata om dess orsak.

Förlåta är bra för hälsan

Att be om ursäkt och förlåta är nödvändigt för vårt välbefinnande.  Älta eller förtränga händelser och känslor skapar bitterhet och är mycket energikrävande, det kan till och med hindra dig från att leva livet fullt ut. Ryan Holmes, amerikansk forskare och psykolog, säger till tidningen Hälsa &Fitness att studier visar att förträngande av känslor kan orsaka allt från högt blodtryck till migränattacker. Holmes säger också att ”genom att förlåta tillåter vi oss själva att släppa både hatet mot människor som gjort oss illa och själva offerrollen som vi annars lätt iklär oss”.

Förlåt dig själv

Att försöka tvinga fram en ursäkt eller förlåtelse är meningslöst och saknar värde för både mottagare och givare, tvärtom skapar det ofta bara ytterligare negativa känslor. När man ber om ursäkt eller förlåtelse är det inte heller självklart att den godtas. Det kan upplevas jobbigt men är egentligen värre för mottagaren som kanske kommer att känna hat, agg eller bitterhet för oförrätten under lång tid. När du bett om förlåtelse men den inte accepteras av mottagaren ska du ändå förlåta dig själv för det fel du gjort. Det är lika viktigt att förlåta sig själv och känna sig trygg med att man insett sitt felande och försökt rätta till det på ett korrekt sätt. Detsamma gäller om någon inte ber dig om förlåtelse för en felaktighet i dina ögon. Istället för att vänta i onödan och eventuellt själv känna bitterhet och hat är det bättre att du förlåter och går vidare. Situationen kan vara att personen inte lever längre, inte vet om att den sårat dig eller helt enkelt uppfattat situationen annorlunda. Du kan aldrig styra över andra människors handlande och känslor men du kan styra över sitt eget liv och dina tankar.

Förlåtelse eller ursäkt

Att be om förlåtelse är en mer krävande fråga än att be någon om ursäkt. När du ber någon om förlåtelse ber du samtidigt den personen att ändra sina tankar och känslor om dig. Vid förlåtelse  upphör bitterhetskänslorna och förväntan på gottgörelse. Ordet förlåtelse betyder kort och gott ”låta gå” eller ”överge”! När du ber om ursäkt tar du själv ansvaret för dina handlingar och lämnar över förlåtelsen till motparten.

En bra ursäkt
Erkänn att du hade fel
Ångra vad du har gjort
Skyll inte på något annat/annan
Gottgör

Varför ska man förlåta?
Om du slutar vara arg eller bitter kan det förbättra din hälsa Ingen är perfekt. Vi uppskattar när andra förlåter oss, och därför ska vi förlåta andra.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Björn Eriksson

 

SKL och regeringen satsar på psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är något som ökat under de senaste 20 åren. För att kunna göra något åt detta har regeringen och SKL tagit beslut om en ny överenskommelse, som ska gynna den psykiska hälsan för medborgarna.

Den nya överenskommelsen för 2017 innebär bland annat att det ska byggas ett nationellt resurscentrum för att öka kvalitén på vård som rör psykisk hälsa. Detta resurscentrum ska även bidra till att sprida och utveckla kunskap angående psykisk ohälsa och psykisk hälsa.

En folkhälsoutmaning
Den psykiska ohälsan har blivit en folkhälsoutmaning. Med överenskommelsen med SKL, Sveriges kommuner och landsting, finns möjligheten till en bättre struktur, ett ansvarstagande över hela samhället samt fler tidiga insatser, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström i SKL:s pressmeddelande.

SKL kommer att få totalt 885 miljoner kronor, som till största del kommer att fördelas till kommuner och landsting. Överenskommelsen för 2017 innebär även en mer jämn fördelning, då kommun och landsting kommer att få 250 miljoner vardera.

Stöd till barn och ungdomar
För barn och unga kommer även ett stöd på 150 miljoner att gå till initiativ för att förbättra psykisk hälsa. Ungdomsmottagningar i landet kommer också få 130 miljoner som stöd.

Text: Matilda Eriksson

(H)järnkoll: ATT ÖVERBRYGGA TILL FÖRSTÅELSE

Hjärnkoll Värmland bjöd in till en föreläsnings- och utställningseftermiddag på Världsdagen för Psykisk Hälsa. Arrangemanget hölls på Karlstads Stadsbibliotek i oktober. Detta i samarbete med Karlstads kommun och Landstinget i Värmland.

Allmänheten var inbjuden till föreläsningsdagen på biblioteket i Karlstad, och Arenan var full när Inledningstalen hölls. Före varje programpunkt visades också någon av de olika Hjärnkollsfilmerna som gjorts under projektets gång. Temat för dagen är: Alla kan göra något för att Överbrygga till förståelse.

Invigning och föreläsning av Karl-Peter Johansson, ambassadör för Hjärnkoll och Karin Haster, verksamhetschef för Division Psykiatri.

GÅ TILL JAG STUPAR!
Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare, inleder med ”Rörelse – en del av återhämtningen”. Hon talar om sin återhämtning från psykoser genom fysisk aktivitet.

– Idag vet jag mer om mina gränser, säger hon. Noreklint är ambassadör för Hjärnkoll i Värmland. Hon berättar att de anhöriga frågat henne vad de skall göra om hon blir psykotisk igen?

– Följ med mig ut i skogen och gå! Gå ända tills jag stupar! Jag blev femma av sex personer i gymnastiken, men jag tycker om äventyr och naturen!

När hon var inlagd i psykiatrin för andra gången så rev hon bokstavligen avdelningen, för hennes känslor var så outhärdliga. Psykosen klingade så småningom av och byttes av till ångestattacker, men sedan kom det några ljusglimtar här och där. Efter sju år hörde hon en röst som sa; ”Är det inte dags nu?”

– Jag visste direkt vad rösten menade. Fysisk aktivitet! Hon hade en personlig tränare i en vecka och schemalade framstegen:

– Jag ökade en halv centimeter i längd!

Hon provade också basal kroppskännedom. Det gör att kroppen och själen funkar ihop. Mona skaffade en liten hund, Myran. Hunden gör att hon måste gå upp och gå ut och inte bara ligga under täcket.

– El Camino, 80 mil, norra Spanien, sex veckor. Den väldiga ångesten försvann. Fysiken var det enda som fanns – och ångesten har inte kommit tillbaka!
Hon gick igenom och ut ur ångesten. Hon målar. Bildvalet har ändrats med tiden. Hon har arbetat som arkitekt i 25 år, men hon kan inte gå tillbaka till det. Hon gör med händerna och kroppen.

VAD GÖR JUST DIG FRISK?
Jill Taube är psykiatriker, en dansande doktor som fattat stort tycke för hur vi kan påverka vår psykiska hälsa med hjälp av goda levnadsvanor? Jill jobbar i Division Psykiatri i Landstinget i Värmland i ”Bättre levnadsvanor”-projektet.

– Det är livsviktigt med fysisk aktivitet och bättre sömn mot ångest och deppighet. Hon talar också på Världsdagen för psykisk hälsa. – Själ och kropp hör ihop för psykiskt välbefinnande.

Vad är det som gör en sjuk? Det finns inget vi och dem, alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Psykiatrer jobbar med patogenes, vilket betyder att man letar efter symtom och sätter diagnos utifrån dem. Det är så det ska vara. Men vad man inte får glömma är komplementet; vad är det som gör just dig frisk?

– Mat, alkohol, tobak, fysisk aktivitet. Vi måste guida för att väcka frågan, säger Taube.

STJÄL FRISKA ÅR!
Depressioner förkortar livet med 20 år för kvinnor och med 17 år för män. 20 procent av arbetskraften under ett år försvinner och det är 40 procent av sjukförsäkringskostnaderna.
– Bra kondition skyddar mot depression, det visar värnpliktsstudier!

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

HUNDEN – MÄNNISKANS BÄSTA VÄN

Det finns en anledning till att människor har djur. Människans bästa vän är trogen, stöttande och ger livskvalité, inte minst till människor som lider av psykisk ohälsa.

Många skaffar hund för de tror de kommer få en bättre livskvalité. Det gör de ofta. Hundägare har lägre blodtryck än dem som inte har hund, och dem som har hund som haft hjärtinfarkt, lever längre än de patienter med hjärtinfarkt som inte har hund. Bland ensamstående och pensionärer är depressioner mindre vanliga bland hundägare.

Personer med hund vistas mer utomhus då hunden behöver längre eller kortare promenader varje dag; fysisk motion är nyttigt, de får ett större socialt nätverk, mycket därför att hundar är en bra och ”ofarlig” ice-breaker. ”Åh! Hund! Vad heter han? Jag hade hund när jag var liten”. Det är svårt att ta kontakt med främlingar utan anledning, men en person med hund kan man tilltala. Barn som växer upp med hund får också bättre social förmåga och lär sig hantera saker som förökning, födelse, sjukdom och död på ett bättre sätt.

Servicehundar

Blindhundar har vi hört om, också hundar som hjälper rörelsehindrade , men det finns också hundar som är tränade att stötta personer med psykiska problem. Hundarna tränas på individuellt sätt, för den hundägare som skall ha hunden. Hunden kan lära sig att larma vid paranoia och hallucinationer, påminna ägaren att ta sina mediciner och att störa vid självskadebeteende, hämta saker, ta med ägaren bort från stressande situationer eller stödja.

Hundarna kan vara i olika raser och storlekar, av de hundar som lämpar sig för ”yrket”. Hunden tränas ofta med både den kommande ägaren och en hundtränare för att få bästa resultat, andra tränas i utbildningsprogram. En tränad hund som beter sig bra, alltså inte skäller, bits, eller stör i övrigt, har rätt att följa med ägaren till alla officiella platser som människor har rätt att gå till, på samma villkor som andra servicehundar. De får även bo på platser där hundar är förbjudna. Hundarna får också flyga inne i kabinen på flygplan, om de följer sin ägare.

Att inte bli trodd

Det finns hundar som inte är tränade för speciella uppgifter utan som är som ett socialt stöd för personen. Dessa hundar har vissa befogenheter men inte alla. Personer som har hundar på grund av psykiska tillstånd möter oftare på problem än personer som är blinda, döva eller rörelsehindrade, eftersom deras funktionshinder är dolt. De blir ifrågasatta och ofta utfrågade om varför de har hund. Stigmat med psykisk sjukdom gör att ägaren kan känna sig illa till mods att ens tala i vaga termer om sitt handikapp. De kan dessutom inte bli trodda då det är en allmän uppfattning att servicehundar alltid är medelstora till stora hundar, något som inte stämmer: beroende på uppgiften hunden skall klara av så kan även små hundar vara servicehundar.

Hundar som terapi

Hundar används ibland på äldreboenden. Personer med afasi som följd av hjärnblödning kan känna kärlek och värme från hundar även om de har svårt att tala. Även dementa har särskild nytta utav att få träffa hundar, liksom personer med obotlig cancer i livets slutskede. Djur har en positiv verkan på gemenskap, psykisk hälsa och fysisk aktivitetsnivå. De positiva effekterna har även visat sig bland personer med autism, Downs syndrom och schizofreni.

Äldreboende

Jag har varit på besök på ett ålderdomshem, där två patienters katt, Hannibal, fick bo tillfälligt medan matte och husse var inlagda på sjukhus. När ägarna blev friska fick katten bo kvar då den trivdes väl. De dementa hade svårt att veta vilken dag det var; flera visste inte om att de var på ett demensboende utan trodde de var unga och ville hem till mor och far – men katten kom de ihåg! De mindes katten och att den hette Hannibal, trots det ovanliga namnet. Efter ett tag gick katten bort, men det flyttade in en ny patient, som hade en liten hund, Tassen. Patienten hade inga närstående som kunde ta hand om hunden, så han fick flytta in på samma demensboende som Hannibal bott på. Både patienterna och Tassen trivs mycket bra där, både hunden och patienterna får kärlek och Tassen är ett självklart samtalsämne som även de svårare sjuka kan tala om.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Kajsa Jansson