Etikettarkiv: psykisk hälsa

Förlåta, livets enkla gåta?

Händer och ljus

Alla har någon gång blivit sårade, dåligt bemötta eller själv sårat någon. Varför är det viktigt att kunna förlåta både sig själv och andra? Är det någon skillnad på att be om förlåtelse eller be om ursäkt och varför är skam så skamligt?

Skam

Nu för tiden är skamstraffen avskaffade. Personer som begått brott blir inte längre tvingade att marschera nakna genom staden eller pryglade offentligt. Däremot riskerar idag individer som är misstänkta för brott att bli jagade av fotografer och journalister från olika mediaföretag. De flesta av oss har sett bilder i dagstidningar på misstänkta brottslingar som förs in i rättegångslokaler. På många av dessa bilder försöker den misstänkte dölja sitt ansikte. Orsaken är ofta känslor av skam och rädsla. Det känns obehagligt och medför att man inte vill visa sig som man är. Upplevelsen av skam är en känsla av underlägsenhet och inte längre ha makten över sina handlingar och konsekvenser av dem. Känslan beskrevs redan i Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. När de ätit av den förbjudna frukten öppnades plötsligt deras ögon. De kunde då se att de var nakna och ville då skyla sig.

”Skam handlar om att känna sig utsatt, blottad och naken. Vi är rädda för förakt. Skam handlar om att jag är något dåligt. Skam är som en spricka i självet.” (anonym)

Bli av med sin skam

För att hantera skam är ofta strategin att försöka gömma sig eller skylla på någon annat. Adam skyllde på Eva som i sin tur skyllde på ormen. Skam är en stark känsla som vi människor inte har ett ansiktsuttryck för, jämfört med glädje eller ledsamhet. Kanske är det för att vi så desperat inte vill att omgivningen ska veta om när vi känner skam? Skam är en väldigt nedbrytande och energislukande känsla, för att kunna bli av med den måste vi acceptera skammen och våga prata om dess orsak.

Förlåta är bra för hälsan

Att be om ursäkt och förlåta är nödvändigt för vårt välbefinnande.  Älta eller förtränga händelser och känslor skapar bitterhet och är mycket energikrävande, det kan till och med hindra dig från att leva livet fullt ut. Ryan Holmes, amerikansk forskare och psykolog, säger till tidningen Hälsa &Fitness att studier visar att förträngande av känslor kan orsaka allt från högt blodtryck till migränattacker. Holmes säger också att ”genom att förlåta tillåter vi oss själva att släppa både hatet mot människor som gjort oss illa och själva offerrollen som vi annars lätt iklär oss”.

Förlåt dig själv

Att försöka tvinga fram en ursäkt eller förlåtelse är meningslöst och saknar värde för både mottagare och givare, tvärtom skapar det ofta bara ytterligare negativa känslor. När man ber om ursäkt eller förlåtelse är det inte heller självklart att den godtas. Det kan upplevas jobbigt men är egentligen värre för mottagaren som kanske kommer att känna hat, agg eller bitterhet för oförrätten under lång tid. När du bett om förlåtelse men den inte accepteras av mottagaren ska du ändå förlåta dig själv för det fel du gjort. Det är lika viktigt att förlåta sig själv och känna sig trygg med att man insett sitt felande och försökt rätta till det på ett korrekt sätt. Detsamma gäller om någon inte ber dig om förlåtelse för en felaktighet i dina ögon. Istället för att vänta i onödan och eventuellt själv känna bitterhet och hat är det bättre att du förlåter och går vidare. Situationen kan vara att personen inte lever längre, inte vet om att den sårat dig eller helt enkelt uppfattat situationen annorlunda. Du kan aldrig styra över andra människors handlande och känslor men du kan styra över sitt eget liv och dina tankar.

Förlåtelse eller ursäkt

Att be om förlåtelse är en mer krävande fråga än att be någon om ursäkt. När du ber någon om förlåtelse ber du samtidigt den personen att ändra sina tankar och känslor om dig. Vid förlåtelse  upphör bitterhetskänslorna och förväntan på gottgörelse. Ordet förlåtelse betyder kort och gott ”låta gå” eller ”överge”! När du ber om ursäkt tar du själv ansvaret för dina handlingar och lämnar över förlåtelsen till motparten.

En bra ursäkt
Erkänn att du hade fel
Ångra vad du har gjort
Skyll inte på något annat/annan
Gottgör

Varför ska man förlåta?
Om du slutar vara arg eller bitter kan det förbättra din hälsa Ingen är perfekt. Vi uppskattar när andra förlåter oss, och därför ska vi förlåta andra.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Björn Eriksson

 

SKL och regeringen satsar på psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är något som ökat under de senaste 20 åren. För att kunna göra något åt detta har regeringen och SKL tagit beslut om en ny överenskommelse, som ska gynna den psykiska hälsan för medborgarna.

Den nya överenskommelsen för 2017 innebär bland annat att det ska byggas ett nationellt resurscentrum för att öka kvalitén på vård som rör psykisk hälsa. Detta resurscentrum ska även bidra till att sprida och utveckla kunskap angående psykisk ohälsa och psykisk hälsa.

En folkhälsoutmaning
Den psykiska ohälsan har blivit en folkhälsoutmaning. Med överenskommelsen med SKL, Sveriges kommuner och landsting, finns möjligheten till en bättre struktur, ett ansvarstagande över hela samhället samt fler tidiga insatser, menar sjukvårdsminister Gabriel Wikström i SKL:s pressmeddelande.

SKL kommer att få totalt 885 miljoner kronor, som till största del kommer att fördelas till kommuner och landsting. Överenskommelsen för 2017 innebär även en mer jämn fördelning, då kommun och landsting kommer att få 250 miljoner vardera.

Stöd till barn och ungdomar
För barn och unga kommer även ett stöd på 150 miljoner att gå till initiativ för att förbättra psykisk hälsa. Ungdomsmottagningar i landet kommer också få 130 miljoner som stöd.

Text: Matilda Eriksson

(H)järnkoll: ATT ÖVERBRYGGA TILL FÖRSTÅELSE

1233Hjärnkoll Värmland bjöd in till en föreläsnings- och utställningseftermiddag på Världsdagen för Psykisk Hälsa. Arrangemanget hölls på Karlstads Stadsbibliotek i oktober. Detta i samarbete med Karlstads kommun och Landstinget i Värmland.

Allmänheten var inbjuden till föreläsningsdagen på biblioteket i Karlstad, och Arenan var full när Inledningstalen hölls. Före varje programpunkt visades också någon av de olika Hjärnkollsfilmerna som gjorts under projektets gång. Temat för dagen är: Alla kan göra något för att Överbrygga till förståelse.

Invigning och föreläsning av Karl-Peter Johansson, ambassadör för Hjärnkoll och Karin Haster, verksamhetschef för Division Psykiatri.

GÅ TILL JAG STUPAR!
Mona Noreklint, ambassadör och kampanjledare, inleder med ”Rörelse – en del av återhämtningen”. Hon talar om sin återhämtning från psykoser genom fysisk aktivitet.

– Idag vet jag mer om mina gränser, säger hon. Noreklint är ambassadör för Hjärnkoll i Värmland. Hon berättar att de anhöriga frågat henne vad de skall göra om hon blir psykotisk igen?

– Följ med mig ut i skogen och gå! Gå ända tills jag stupar! Jag blev femma av sex personer i gymnastiken, men jag tycker om äventyr och naturen!

När hon var inlagd i psykiatrin för andra gången så rev hon bokstavligen avdelningen, för hennes känslor var så outhärdliga. Psykosen klingade så småningom av och byttes av till ångestattacker, men sedan kom det några ljusglimtar här och där. Efter sju år hörde hon en röst som sa; ”Är det inte dags nu?”

– Jag visste direkt vad rösten menade. Fysisk aktivitet! Hon hade en personlig tränare i en vecka och schemalade framstegen:

– Jag ökade en halv centimeter i längd!

Hon provade också basal kroppskännedom. Det gör att kroppen och själen funkar ihop. Mona skaffade en liten hund, Myran. Hunden gör att hon måste gå upp och gå ut och inte bara ligga under täcket.

– El Camino, 80 mil, norra Spanien, sex veckor. Den väldiga ångesten försvann. Fysiken var det enda som fanns – och ångesten har inte kommit tillbaka!
Hon gick igenom och ut ur ångesten. Hon målar. Bildvalet har ändrats med tiden. Hon har arbetat som arkitekt i 25 år, men hon kan inte gå tillbaka till det. Hon gör med händerna och kroppen.

VAD GÖR JUST DIG FRISK?
Jill Taube är psykiatriker, en dansande doktor som fattat stort tycke för hur vi kan påverka vår psykiska hälsa med hjälp av goda levnadsvanor? Jill jobbar i Division Psykiatri i Landstinget i Värmland i ”Bättre levnadsvanor”-projektet.

– Det är livsviktigt med fysisk aktivitet och bättre sömn mot ångest och deppighet. Hon talar också på Världsdagen för psykisk hälsa. – Själ och kropp hör ihop för psykiskt välbefinnande.

Vad är det som gör en sjuk? Det finns inget vi och dem, alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Psykiatrer jobbar med patogenes, vilket betyder att man letar efter symtom och sätter diagnos utifrån dem. Det är så det ska vara. Men vad man inte får glömma är komplementet; vad är det som gör just dig frisk?

– Mat, alkohol, tobak, fysisk aktivitet. Vi måste guida för att väcka frågan, säger Taube.

STJÄL FRISKA ÅR!
Depressioner förkortar livet med 20 år för kvinnor och med 17 år för män. 20 procent av arbetskraften under ett år försvinner och det är 40 procent av sjukförsäkringskostnaderna.
– Bra kondition skyddar mot depression, det visar värnpliktsstudier!

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

HUNDEN – MÄNNISKANS BÄSTA VÄN

Det finns en anledning till att människor har djur. Människans bästa vän är trogen, stöttande och ger livskvalité, inte minst till människor som lider av psykisk ohälsa.

Många skaffar hund för de tror de kommer få en bättre livskvalité. Det gör de ofta. Hundägare har lägre blodtryck än dem som inte har hund, och dem som har hund som haft hjärtinfarkt, lever längre än de patienter med hjärtinfarkt som inte har hund. Bland ensamstående och pensionärer är depressioner mindre vanliga bland hundägare.

Personer med hund vistas mer utomhus då hunden behöver längre eller kortare promenader varje dag; fysisk motion är nyttigt, de får ett större socialt nätverk, mycket därför att hundar är en bra och ”ofarlig” ice-breaker. ”Åh! Hund! Vad heter han? Jag hade hund när jag var liten”. Det är svårt att ta kontakt med främlingar utan anledning, men en person med hund kan man tilltala. Barn som växer upp med hund får också bättre social förmåga och lär sig hantera saker som förökning, födelse, sjukdom och död på ett bättre sätt.

Servicehundar

Blindhundar har vi hört om, också hundar som hjälper rörelsehindrade , men det finns också hundar som är tränade att stötta personer med psykiska problem. Hundarna tränas på individuellt sätt, för den hundägare som skall ha hunden. Hunden kan lära sig att larma vid paranoia och hallucinationer, påminna ägaren att ta sina mediciner och att störa vid självskadebeteende, hämta saker, ta med ägaren bort från stressande situationer eller stödja.

Hundarna kan vara i olika raser och storlekar, av de hundar som lämpar sig för ”yrket”. Hunden tränas ofta med både den kommande ägaren och en hundtränare för att få bästa resultat, andra tränas i utbildningsprogram. En tränad hund som beter sig bra, alltså inte skäller, bits, eller stör i övrigt, har rätt att följa med ägaren till alla officiella platser som människor har rätt att gå till, på samma villkor som andra servicehundar. De får även bo på platser där hundar är förbjudna. Hundarna får också flyga inne i kabinen på flygplan, om de följer sin ägare.

Att inte bli trodd

Det finns hundar som inte är tränade för speciella uppgifter utan som är som ett socialt stöd för personen. Dessa hundar har vissa befogenheter men inte alla. Personer som har hundar på grund av psykiska tillstånd möter oftare på problem än personer som är blinda, döva eller rörelsehindrade, eftersom deras funktionshinder är dolt. De blir ifrågasatta och ofta utfrågade om varför de har hund. Stigmat med psykisk sjukdom gör att ägaren kan känna sig illa till mods att ens tala i vaga termer om sitt handikapp. De kan dessutom inte bli trodda då det är en allmän uppfattning att servicehundar alltid är medelstora till stora hundar, något som inte stämmer: beroende på uppgiften hunden skall klara av så kan även små hundar vara servicehundar.

Hundar som terapi

Hundar används ibland på äldreboenden. Personer med afasi som följd av hjärnblödning kan känna kärlek och värme från hundar även om de har svårt att tala. Även dementa har särskild nytta utav att få träffa hundar, liksom personer med obotlig cancer i livets slutskede. Djur har en positiv verkan på gemenskap, psykisk hälsa och fysisk aktivitetsnivå. De positiva effekterna har även visat sig bland personer med autism, Downs syndrom och schizofreni.

Äldreboende

Jag har varit på besök på ett ålderdomshem, där två patienters katt, Hannibal, fick bo tillfälligt medan matte och husse var inlagda på sjukhus. När ägarna blev friska fick katten bo kvar då den trivdes väl. De dementa hade svårt att veta vilken dag det var; flera visste inte om att de var på ett demensboende utan trodde de var unga och ville hem till mor och far men katten kom de ihåg! De mindes katten och att den hette Hannibal, trots det ovanliga namnet. Efter ett tag gick katten bort, men det flyttade in en ny patient, som hade en liten hund, Tassen. Patienten hade inga närstående som kunde ta hand om hunden, så han fick flytta in på samma demensboende som Hannibal bott på. Både patienterna och Tassen trivs mycket bra där, både hunden och patienterna får kärlek och Tassen är ett självklart samtalsämne som även de svårare sjuka kan tala om.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Kajsa Jansson

Perspektiv på tillvaron

Ett tjugotal personer i form av personal hade den 25:e augusti samlats i det tämligen nya psykiatrihuset för att lyssna till när Karl-Peter Johansson berättade om sitt liv och sina erfarenheter av psykiatrin.

Karl-Peter börjar det hela med att visa en film som Hjälpmedelsinstitutet producerade för ett antal år sedan och där han är en av de två medverkande. Där beskriver han sig som ”ett typiskt Karlstadsansikte” – En ung man, som vilken som helst. En ung man som tränar karate. En ung man som är i vuxenlivets start med allt vad det innebär.

Allt är dock inte frid och fröjd och via filmen förstår jag att det här är också en människa som i perioder upplever tillvaron som ett totalt kaos, en total oordning. En man som i många år levt med psykisk ohälsa.

I filmen beskriver Karl-Peter tillvarons olika grundpelare. Han utvecklar det vidare för oss åhörare genom att teckna ett bord, där själva bordsskivan symboliserar tillvaron i stort och bordets fyra ben föreställer de grundpelare det hela vilar på.

De fyra pelarna

Den första grundpelaren är bostad. Har man inte tak över huvudet så har man i princip ingenting att utgå från. Sedan är det ekonomi. Utan ekonomi kan man inte bo, äta eller leva. Och något som kan ge individen en ekonomi, är tillgången till meningsfull sysselsättning. Det skapar även rutiner och sociala kontakter. Slutligen nämner Karl-Peter att det också är hälsofrämjande med en givande fritid.

Men vad gör man då om något av de fyra benen blir lite kortare och skapar en obalans i tillvaron? Karl-Peter kastar ut frågan till åhörarna och efter en stunds diskussion kommer många bra åsikter fram men det ord som framkommer mest är identifikation, att se vad som felas och hur man ska ställa det till rätta. En sjuksköterska menar att i den akuta situationen är det också minst lika viktigt att få ”plåster på själen”, bli omhändertagen och läka innan man börjar identifiera vad som skapar den eventuella obalansen.

När det kommer till att förebygga allvarliga perioder med eventuell inläggning som följd talar Karl-Peter mycket om att han med åren fått en bättre sjukdomsinsikt. Han är diagnosticerad med Schizoaffektivt syndrom och det beskrivs lättast som en form av bipolaritet fast med psykotiska inslag.

En del av den växande insikten är att han numera lättare identifierar tidiga varningssignaler. Det kan vara signaler som yttrar sig på så sätt att han får en förändrad jagkänsla, ett slags oigenkännlighet. Han kan också ha en tendens att vända på dygnet samt få en ökad misstänksamhet gentemot omgivningen. Han har lärt sig att det då är dags att agera för gör han inte det kan det i förlängningen leda till ett psykotiskt tillstånd.

Karl-Peters första kontakt med psykiatrin skedde när han var i 15-årsåldern. Idag har det gått nästan  25 år, och han kan se hur psykiatrin förändrats under den tidsperioden.  Då blev man mer ”omhändertagen” och han menar på att ”idag utmanas man mer som patient”. Detta på både gott och ont.

Avslutningsvis tror undertecknad att alla som lyssnade på Karl-Peter denna eftermiddag fylldes av hopp och en känsla av att allt är möjligt trots att man lever med en psykisk funktionsnedsättning. Man kan arbeta inom en mediagrupp, man kan vara med och starta ett kooperativ, man kan vara engagerad i flertalet brukarorganisationer och man kan framförallt föreläsa och sprida sitt eget perspektiv på livet till andra.

Text: Kajsa Jansson Foto: Henrik Sjöberg

Tankar om arbete och arbetslöshet

Under ett års tid varit har jag varit utan arbete. Jag har varit arbetslös tidigare men inte under så lång tid. Ett år en lång tid när dagarna och veckorna flyter i varandra. Under den här tiden har jag funderat mycket över arbete och arbetslöshet. Det är ju oftast det som upptagit mina tankar eftersom man har för mycket tid över. Jag tänkte här ta upp problematiken kring dessa problem.

Vad är arbete?
Man kan fråga sig vad arbete är. Enligt Wikipedia definieras arbete som en aktivitet som skapar ekonomiskt värde i form av varor och tjänster. För att ett samhälle ska fungera är arbete en förutsättning. Under kristider när arbetslösheten stiger blir samhället satt under press. En press som leder till utanförskap och i sin tur kan leda till psykisk ohälsa.

Arbete är något som de flesta tar för givet, något som bara finns där under trettio, fyrtio kanske femtio år av livet. Du vaknar på morgonen, går upp, äter, klär dig och tar dig till ditt jobb. Efter åtta timmar är du tillbaka hemma igen för att en stunds vila och sedan börjar proceduren om igen nästa dag. Under ett arbetsliv upprepas denna process tusentals gånger. Det kan synas vara ett evigt kretslopp, ett ekorrhjul som aldrig slutar. Men trots det synbart tröstlösa, inger tillvaron en trygghet. Varje dag vet du vad som väntar. Det finns inga osäkerhetsfaktorer som stör tillvaron.

Arbetskulturen
Kulturen spelar en stor roll för hur vi förhåller oss till arbete. Under lång tid har det svenska samhället präglats av den protestantiska arbetsetiken som menar att arbete är en moralisk plikt. Det är viktigt göra ett gott arbete för att tjäna sitt uppehälle.

In i gråzonen
Att vara arbetslös sätter livet i ett annat perspektiv jämfört med ett liv som är inordnat utifrån ett arbete.  I ett s.k. normalt liv där arbetet är den självklara medelpunkten finns tydliga skillnader mellan arbete och fritid.  Arbete och fritid är två skilda delar där båda är beroende av varandra.
Av egen erfarenhet vet jag att hur svårt det är att finna motivationen i vardagen när tillvaron blir en gråzon. Med gråzon menar jag att det inte går att inordna tillvaron på ett bra sätt, allt flyter samman till en grå massa. När du har ett arbete att gå till finns inte gråzonen. Helger och övrig ledig tid känns då mycket mer värdefull.

Utanförskap
Arbetet definierar vem man är. När jag träffar en person för första gången kommer alltid frågan vad man jobbar med. Om man är arbetslös kan den frågan vara jobbig att svara på. För egen del är har jag fått den frågan många gånger. Jag brukar svara som det är även om det ibland tar emot. Den frågan belyser utanförskapet på ett tydligt sätt. Om jag hade ett jobb skulle samtalet handla om mina arbetsuppgifter men istället beklagar sig den man pratar med över min situation. I sig kan det vara skönt att någon bryr sig men helst vill jag tala om att jag trivs på mitt jobb och jag gör något som är meningsfult för mig.

Om man identifierar sig med sitt jobb, vad identifierar man sig med om är arbetslös? För de som har många kompisar och är engagerande i exempelvis föreningsliv kan det fungera som ett substitut för vad ett arbete kan ge. Men om man inte har så många eller inga sociala kontakter kan utanförskapet fördjupas. I värsta fall kan det leda till social fobi, isolering och ångest.

Vägen tillbaka
En väg tillbaka, hur kan den se ut?  På den frågan finns inget enhetligt svar. Vi är ju alla olika med olika vägar att ta. Den mänskliga kontakten tror jag är mycket viktig för att kunna komma vidare. Det är lätt och bli isolerad och apatisk om man inte får mänsklig kontakt.

Text: Henrik Sjöberg

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper om psykisk hälsa för barn och unga

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper som behandlar den psykiska hälsan hos barn och unga. En av de största utmaningarna handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan Där skriver man bland annat att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars hälsa och att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga

Insatserna kan ske på tre sätt.

  • Hälsofrämjande insatser, ex. boende, ekonomi och skolan
  • Tidiga insatser till riskgrupper, barn i utsatta situationer ex. där föräldrarna har missbruksproblem
  • Insatser till barn och unga med indikerade problem,det kan vara uppsökande verksamhet, vård och stödinsatser

De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte bara i Sverige utan i många andra länder. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man främst inom kommuner och landsting kan agera i dessa frågor.

Man har satt upp fyra st. definitioner.

  • Psykisk hälsa, att man skall uppleva sin tillvaro som meningsfull
  • Psykisk ohälsa, en övergripande term
  • Psykiska besvär,då människor visar tecken på psykisk obalans
  • Psykisk sjukdom, är när symtomen är av den typ att det kvalificerar till en diagnos

Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk ohälsa, ex. individualisering och faktorer som främjar en positiv utveckling av den psykiska hälsan (friskfaktorer). Insatser till barn bör utformas som stöd till de olika utvecklingsmiljöer som dom befinner sig i där är familjen den centrala faktorn som har betydelse under hela uppväxten. Där stöd till föräldrar så att dom kan ta sitt ansvar är en viktig hälsofrämjande insats.

Text: Olle Stagnér