Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

Lågaffektivt bemötande, Att präglas av lugn

Lågaffektivt bemötande är en metod som går ut på att hjälpa individer att minska risken för problemskapande beteenden. Den utgår från att alla vill bete sig bra, om de får chansen. Man måste tro på människors förmåga att göra rätt för sig om man vill påverka dem i rätt riktning.

Metoden användes först bland personal i mötet med personer med aggressiv autism eller psykos. Nu finns varianter av metoden som kan användas även i psykiatrin och på så kallade HBV-hem. Hur kan man undvika hot och våld i Vård och omsorg? Genom ett bra bemötande, menar psykolog Bo Hejlskov, som föreläser för anställda på gruppboenden och inom psykiatrin.

Hejlskov berättar att det för några år sedan var vanligt med konflikter som slutade i fasthållande och våldsamma ingripanden på ungdomshem som han besökte vid millennieskiftet. Ofta tyckte personalen att de boende hade problem som resulterade i att de slogs och levde rövare. Hejlskov vill vända på frågan:
– Vad är det som stressar den här personen?

Det som är ett problem för personalen är en lösning för brukaren. Affekter smittar. De flesta lär sig som barn skillnad på egna affekter och andras. Men för några personer är den skillnaden diffus. Är man arg på en person blir personen arg tillbaka.

Hejlskov vill med sin metod förebygga konflikter. Bland annat måste man som personal inse att brukaren befinner sig i ett underläge och utsatt position, menar han. Att mena på att brukaren behöver ändra sig, visar på hur maktlös personalen känner sig. Man måste ha kontroll över sig själv, för att kunna påverka andra positivt och människor som kan uppföra sig gör ofta det.

– Tror brukaren att vi gör saker mot dem för att vara elaka, så är vi rökta! säger han.

Använda Kroppen
Undvik att visa din framsida mot personen du är i konflikt med, ställ dig istället snett bredvid. Sätt dig på en stol eller luta dig mot väggen så musklerna slappnar av. Hantera avståndet, gå inte efter en brukare som backar, backa istället själv lika många steg. Undvik krävande ögonkontakt.

Personer som har svårt att reglera affekt reagerar ofta med samma affekt som de presenteras för. Ingen börjar slå på personer omkring sig om de är lugna. Lugn och självkontroll hänger ihop, och vi vill att personen behåller kontrollen över sig själv så att samarbete blir möjligt. Vi måste utstråla lugn, men akta oss för att smittas av andras oro. Vi ska ha positiva förväntningar av de vi arbetar med. Metoderna är kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi. Alla har rätt att säga nej, den pedagogiska uppgiften är att få personen att vilja säga ja.

Den som tar ansvar kan påverka.
Man måste ha kontroll själv för att kunna lämna över kontrollen till någon annan.
Människor som kan uppföra sig gör det.

Inom det specialpedagogiska fältet ser vi att alla inte har samma förutsättningar. Vi kan minimera våld och självskada enbart genom ett ändrat arbetssätt.

En trend som smittar
När man arbetar med barn ska vi tänka att det är lite som en bilverkstad, menar Bo Hejlskov. Vi kan inte ha en verktygslåda med ett enda verktyg som ska utföra allt. Samma sak gäller metoder. De behöver anpassas efter situation och person, berättar han. Vi säger inte att bilen kan bara den vill. Barn är i skolan, pedagogerna är betalda för att få det att fungera.  Är du lugn är barnet lugnt.

På 1990-talet var KBT inne och nu kommer en ny metod som blir allt mer populär. Om 30 år kanske inte lågaffektivt bemötande anses fungera så bra längre, det går i vågor i samhället. På samma sätt har vi färre barn som far riktigt illa idag, men vi har fler familjer som har det jobbigt, när barnen bor kvar i familjen. Vi måste ha flera verktyg och metoder för att lösa problem, inte bara ett.

Den lågaffektiva metoden får inte misstas för att vara icke-affektiv. Att backa och inte ställa krav på en medmänniska är inte ett gott exempel på lågaffektivt bemötande.

Men, man måste förhålla sig till det faktum att barn gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar, det är utgångspunkten i metoden och är en viktig insikt. Det är upp till den vuxne att få saker att fungera genom strukturer och stöd. Genom att ha ett tryggt, lugnt och positivt bemötande kan man minska stress och problemskapande beteende. Försök istället för genom frustration och ilska ”smitta” den som är i svår affekt, så som brukare, elever eller patienter, med ett mjukt kroppsspråk och ett behärskat lugn.

Text: Maria Lundby Bohlin

App mot psykisk ohälsa

Att söka hjälp mot ångest, stress och depression är fortfarande skambelagt för många. Nyhetssajten Breakit rapporterar om Sveriges första app mot psykisk ohälsa som erbjuder anonymt samtalsstöd utan väntetid.

Bluecall heter appen som tagits fram av de tre kompisarna Caroline Röden, Lisa Löfgren och Charlotte Sparre. Tjejerna upplevde under sin studietid, som många andra i deras omgivning, ångest, stress och annan psykisk ohälsa.

– Problemet finns inte bara bland studenter utan även i arbetslivet. Psykisk ohälsa leder många gånger till utbrändhet för att det är så krångligt, tidskrävande samt fortfarande lite tabustämplat att söka hjälp, säger Caroline Röden till nyhetssajten breakit.se.

Två nivåer
Appen Bluecall finns tillgänglig i två nivåer. I den första kostnadsfria nivån kan man ringa och prata med en volontär. Det är en person som har livserfarenhet och frivilligt ställer upp för att hjälpa och stötta andra. Appens andra nivå erbjuder, mot en avgift, samtal med en mentor som har utbildning i psykologi och samtalsstöd.

Fördelen med appen är bland annat tillgängligheten och den korta väntetiden.

– På många ställen är vårdköerna otroligt långa och att gå till en privat psykolog kan kosta hur mycket som helst. Med vår app får man hjälp direkt och prissättningen gör att fler får råd, förklarar Carolina Röden.

Vill växa globalt
Idag har appen cirka 400 registrerade användare och 300 förtecknade stödpersoner. Bluecall har målet att växa, främst i Sverige men även utomlands eftersom psykisk ohälsa är ett globalt problem.

– Att söka hjälp för psykisk ohälsa är fortfarande tabubelagt för många. Det vill vi ta bort genom appen och istället känna sig stolt som användare med viljan att bli sitt bästa jag, avslutar Carolina.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Förlåta, livets enkla gåta?

Alla har någon gång blivit sårade, dåligt bemötta eller själv sårat någon. Varför är det viktigt att kunna förlåta både sig själv och andra? Är det någon skillnad på att be om förlåtelse eller be om ursäkt och varför är skam så skamligt?

Skam

Nu för tiden är skamstraffen avskaffade. Personer som begått brott blir inte längre tvingade att marschera nakna genom staden eller pryglade offentligt. Däremot riskerar idag individer som är misstänkta för brott att bli jagade av fotografer och journalister från olika mediaföretag. De flesta av oss har sett bilder i dagstidningar på misstänkta brottslingar som förs in i rättegångslokaler. På många av dessa bilder försöker den misstänkte dölja sitt ansikte. Orsaken är ofta känslor av skam och rädsla. Det känns obehagligt och medför att man inte vill visa sig som man är. Upplevelsen av skam är en känsla av underlägsenhet och inte längre ha makten över sina handlingar och konsekvenser av dem. Känslan beskrevs redan i Bibelns skapelseberättelse om Adam och Eva. När de ätit av den förbjudna frukten öppnades plötsligt deras ögon. De kunde då se att de var nakna och ville då skyla sig.

”Skam handlar om att känna sig utsatt, blottad och naken. Vi är rädda för förakt. Skam handlar om att jag är något dåligt. Skam är som en spricka i självet.” (anonym)

Bli av med sin skam

För att hantera skam är ofta strategin att försöka gömma sig eller skylla på någon annat. Adam skyllde på Eva som i sin tur skyllde på ormen. Skam är en stark känsla som vi människor inte har ett ansiktsuttryck för, jämfört med glädje eller ledsamhet. Kanske är det för att vi så desperat inte vill att omgivningen ska veta om när vi känner skam? Skam är en väldigt nedbrytande och energislukande känsla, för att kunna bli av med den måste vi acceptera skammen och våga prata om dess orsak.

Förlåta är bra för hälsan

Att be om ursäkt och förlåta är nödvändigt för vårt välbefinnande.  Älta eller förtränga händelser och känslor skapar bitterhet och är mycket energikrävande, det kan till och med hindra dig från att leva livet fullt ut. Ryan Holmes, amerikansk forskare och psykolog, säger till tidningen Hälsa &Fitness att studier visar att förträngande av känslor kan orsaka allt från högt blodtryck till migränattacker. Holmes säger också att ”genom att förlåta tillåter vi oss själva att släppa både hatet mot människor som gjort oss illa och själva offerrollen som vi annars lätt iklär oss”.

Förlåt dig själv

Att försöka tvinga fram en ursäkt eller förlåtelse är meningslöst och saknar värde för både mottagare och givare, tvärtom skapar det ofta bara ytterligare negativa känslor. När man ber om ursäkt eller förlåtelse är det inte heller självklart att den godtas. Det kan upplevas jobbigt men är egentligen värre för mottagaren som kanske kommer att känna hat, agg eller bitterhet för oförrätten under lång tid. När du bett om förlåtelse men den inte accepteras av mottagaren ska du ändå förlåta dig själv för det fel du gjort. Det är lika viktigt att förlåta sig själv och känna sig trygg med att man insett sitt felande och försökt rätta till det på ett korrekt sätt. Detsamma gäller om någon inte ber dig om förlåtelse för en felaktighet i dina ögon. Istället för att vänta i onödan och eventuellt själv känna bitterhet och hat är det bättre att du förlåter och går vidare. Situationen kan vara att personen inte lever längre, inte vet om att den sårat dig eller helt enkelt uppfattat situationen annorlunda. Du kan aldrig styra över andra människors handlande och känslor men du kan styra över sitt eget liv och dina tankar.

Förlåtelse eller ursäkt

Att be om förlåtelse är en mer krävande fråga än att be någon om ursäkt. När du ber någon om förlåtelse ber du samtidigt den personen att ändra sina tankar och känslor om dig. Vid förlåtelse  upphör bitterhetskänslorna och förväntan på gottgörelse. Ordet förlåtelse betyder kort och gott ”låta gå” eller ”överge”! När du ber om ursäkt tar du själv ansvaret för dina handlingar och lämnar över förlåtelsen till motparten.

En bra ursäkt
Erkänn att du hade fel
Ångra vad du har gjort
Skyll inte på något annat/annan
Gottgör

Varför ska man förlåta?
Om du slutar vara arg eller bitter kan det förbättra din hälsa Ingen är perfekt. Vi uppskattar när andra förlåter oss, och därför ska vi förlåta andra.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Björn Eriksson