Stress och psykisk ohälsa allt vanligare hos män

Sveriges Radio P4 rapporterar att allt fler män upplever stress och psykiska besvär på grund av jobbet. Samtidigt är stressbesvär på jobbet nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor. De fysiska besvären minskar medan de psykiska blir allt vanligare.

Arbetsmiljöverket har på uppdrag av Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört en telefonundersökning på 15 000 personer om hur de upplever arbetsrelaterade besvär. Resultatet visar att mer än var femte person (motsvarande en miljon invånare) som är sysselsatt har arbetsrelaterade psykiska eller fysiska besvär. Personer som arbetar inom vård och omsorg, sociala tjänster och utbildning står för den högsta andelen av arbetsrelaterade besvär.

Det är fortfarande vanligare att kvinnor har arbetsrelaterade problem men andelen av män har under de senaste åren stadigt ökat.

– Det har visat sig att också män som arbetar under samma villkor; såsom hög arbetsbelastning, brister på resurser, ohälsosamma arbetstider och kränkande särbehandling, drabbas i samma utsträckning som kvinnor, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Sömnproblem, ångest och depression
De vanligaste problemen bland kvinnor är sömnproblem, oro, ångest, depression och andra psykiska besvär. Bland männen är det problem med ryggen som är mest förekommande och därefter oro, ångest, depression och andra psykiska besvär.

– För att kunna angripa arbetsrelaterad psykisk påfrestning, oavsett kön, behöver arbetsgivare arbeta förebyggande, på samma sätt som man gör med den fysiska belastningen. Orsakerna finns oftast i hur arbetet är organiserat och i det sociala samspelet på jobbet, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper om psykisk hälsa för barn och unga

Sveriges kommuner och landsting har givit ut ett positionspapper som behandlar den psykiska hälsan hos barn och unga. En av de största utmaningarna handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan Där skriver man bland annat att gemensamma ansträngningar måste göras av alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars hälsa och att hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa ska ingå som en naturlig del i verksamheter riktade till barn och unga

Insatserna kan ske på tre sätt.

• Hälsofrämjande insatser, ex. boende, ekonomi och skolan
• Tidiga insatser till riskgrupper, barn i utsatta situationer ex. där föräldrarna har missbruksproblem
• Insatser till barn och unga med indikerade problem,det kan vara uppsökande verksamhet, vård och stödinsatser

De flesta barn och unga mår bra och har en bra livssituation. En av de största utmaningarna kring barn och ungas hälsa handlar om utvecklingen av den psykiska hälsan. Det gäller inte bara i Sverige utan i många andra länder. Positionspappret uttrycker förbundets syn på hur man främst inom kommuner och landsting kan agera i dessa frågor.

Man har satt upp fyra st. definitioner.

• Psykisk hälsa, att man skall uppleva sin tillvaro som meningsfull
• Psykisk ohälsa, en övergripande term
• Psykiska besvär,då människor visar tecken på psykisk obalans
• Psykisk sjukdom, är när symtomen är av den typ att det kvalificerar till en diagnos

Det finns faktorer som innebär en risk för psykisk ohälsa, ex. individualisering och faktorer som främjar en positiv utveckling av den psykiska hälsan (friskfaktorer). Insatser till barn bör utformas som stöd till de olika utvecklingsmiljöer som dom befinner sig i där är familjen den centrala faktorn som har betydelse under hela uppväxten. Där stöd till föräldrar så att dom kan ta sitt ansvar är en viktig hälsofrämjande insats.

Text: Olle Stagnér