Etikettarkiv: Psykolog

Olika åsikter om Schizofreni

I fackförbundet Visions tidning om socialarbete, Social Qrage, behandlar de enorma åsiktsskillnaderna i hur schizofreni betraktas. Psykologen Lennart Lundin ser det som en hjärnsjukdom, något som Alain Topor inte håller med om.

Den schweiziske psykiatrikern Paul Eugene Bleuler införde 1911 beteckningen schizofreni (1911) för vad som tidigare kallats dementia praecox . SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) sammanställer på regeringens uppdrag en bok om läkemedelsbehandling vid schizofreni. I den beskrivs schizofreni som en kronisk och invalidiserande hjärnsjukdom.

Många forskare har ansett sig ha kunskap om tillståndet men fortfarande är schizofreni en svårbedömd diagnos. Två psykologer som har olika åsikter om schizofreni är Psykologerna Lennart Lundin och Alain Topor.

Lennart Lundin menar att schizofreni är en kronisk hjärnsjukdom och att det bekräftas av en mängd fysiska förändringar hos patienten.  Han påpekar att forskare har konstaterat hur schizofreni påverkar i stort sett alla kroppens system från energiförsörjning till hjärnstammens process av information.

Alain Topor anser att det saknas godtagbara bevis som talar för att schizofreni är en sjukdom.

– Idag finns övertygande vetenskapliga bevis för att psykofarmaka kan bidra till att göra vissa symptom kroniska, säger han.

Topor menar att läkemedel bara dämpar symtomen och inget annat. Han ställer sig även frågande till om det överhuvudtaget finns något som heter schizofreni. Han föredrar begreppet ”allvarlig psykisk problematik”.

Inte helt oense

Enligt Lennart Lundin är psykofarmaka den mest primära i behandlingen av schizofreni, eftersom han hävdar att de patienter som tar medicin regelbundet lever längre än de som inte gör det. Han avfärdar dock inte betydelsen av det sociala nätverket utan menar att det också är en viktig detalj.

Alain Topor menar att sociala relationer är av stor betydelse och att de medicinska aspekterna har en mer underordnad roll. Oavsett deras olika åsikter är de dock eniga om att ingen annan än brukaren/patienten kan avgöra när han eller hon är på återhämtningsvägen. Topor och Lundin är också av den åsikten att de sociala relationerna spelar roll för läkningsprocessen.

Text: Gunilla Björkegren

Läs mer:

http://www.sq.nu/content/dubbla-bud-om-schizofreni

Hårdare tag mot kvacksalveri

Det har under de senaste åren startas företag som inriktar sig på att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Lars Ahlin, Psykologiförbundets ordförande, varnar för vissa företag som lurar folk med snabba lösningar. De kan i många fall skapa mer psykiska problem. – Idag finns ingen lag som hindrar att vem som helst behandlar psykiska sjukdomar, säger Lars Ahlin i Göteborgs Posten 25 augusti.

Företaget Communicera är ett företag som arbetar med psykologisk hjälp.  Den drivande kraften bakom företaget är Jonas Gåde som grundade företaget.  Han är varken psykolog eller psykoterapeut men kallar sig relationsexpert, enligt Göteborgs Posten.

Gåde har skapat sig ett namn genom att medverka i olika TV-program som TV3:s Grannfejden, där han tillsammans med Robert Ashberg löser konflikter.  Jonas Gåde har även engagerat friidrottaren Robert Kronberg som marknadsförs som terapeut, enligt GP:s uppgifter.  Han arbetar som livscoach och mental rådgivare för idrottare. I en relaterad artikel i GP den 25 augusti svarar Gåde på frågor om Communicera.

-Jag är kognitiv terapeut inom något som heter New Life Coaching, säger Gåde. Företaget Communicera har anmälts till Socialstyrelsen för falsk marknadsföring pga. för höga priser för tjänster, brott mot regler om kvacksalveri genom behandling av barn med tvångstankar och beteendestörningar, hävdar GP.

Inspektör Lena Lennerbrandt vid Socialstyrelsens regionkontor i Stockholm säger att de beslutade att överlämna en anmälan till åklagaren den 13 juli. Socialstyrelsens roll är att kontrollera legitimerade utövare men kan inte själv gripa in. Legitimerade psykologer är mycket kritiska att inte myndigheterna kan gripa in mot fuskare, berättar Göteborgs Psoten.
”Det värsta är att Jonas Gåde och Communicera vänder sig till människor som mår riktigt dåligt. Att låta det fortgå är cyniskt”, menar Dan Katz som är legitimerad psykolog och KBT terapeut. Katz menar vidare att Gådes arbetsmetoder är tvivelaktiga och tycker att hans upplägg är obehagligt.

Lars Ahlin hävdar att Jonas Gåde har använt sitt kändiskap för att gynna sina affärsverksamheter. Massmedia, säger Ahlin, borde ta större ansvar när det gäller källkritik när de anlitar folk.  Vanliga människor har svårt att bedöma skillnaderna mellan en KBT-terapeut och en psykoterapeut. Robert Ashberg däremot försvar sin kollega med att betyg från någon utbildning inte betyder något eftersom Gåde var bra på att lugna ned folk.

Psykologförbundet arbetar nu för en ändrad lagstiftning som skyddar människor inom psykvården på samma sätt som det fungerat inom den mediciniska vården.  Människor som saknar utbildning får ej kallas sig psykolog eller psykoterapeut. Vissa personer kallar sig snarlika saker för att komma runt detta. I ett patientperspektiv är en Ifrågasättande attityd nyttig.

Text: Henrik Sjöberg

Dystymi – den okända sjukdomen

Dystymi är en förstämningssjukdom som enklast beskrivs som en mild men ständigt pågående depression. Orsaken till sjukdomen är okänd, men sannolikt ligger ett flertal verkande (och samverkande) faktorer bakom, så som kronisk stress, social isolering eller jobbiga uppväxtförhållanden. Människor kan leva i decennier med problemet, i värsta fall livet ut.

Personer med dystymi känner sig ofta otillräckliga, deras svaga självkänsla och dåliga självförtroende leder till låga förväntningar på vad tillvaron har att erbjuda. Sjukdomen debuterar ofta i tidiga år, då den gradvis kommer smygande och med tiden negativt påverkar både självbild och personlighetsutveckling. När dystymin bryter ut tidigt i livet tenderar både den drabbade såväl som omgivningen att tro att symtomen är individens naturliga personlighetsdrag, och svårmodet blir så normaliserat att man tror att det är så livet ska vara. Konsekvensen blir att diagnos och behandling fördröjs.


Tillvaron blir en kravfylld jämmerdal där de få existerande glädjeämnena näppeligen motiverar till en ljusare livssyn. Emellanåt kan man uppleva begränsade perioder av bättre humör, men ångesten kommer alltid tillbaka, det ständigt pyrande problemet hämmar dystymikerns förmåga att leva som man önskar.

Dubbel depression
Dystymi har stora likheter med egentlig depression och att skilja dem åt kan vara svårt. Den stora skillnaden ligger i att dystymin inte är lika förlamande, men även att den egentliga depressionen är av övergående natur.

Människor med dystymi kan även drabbas av så kallad dubbel depression, det är när sjukdomen djupnar till en egentlig depression – och det blir omöjligt att skilja sjukdomarna åt – när sedan depressionen avklingat finns dystymin fortfarande kvar. Även om dystymi traditionellt ansetts mindre allvarlig än egentlig depression kan ett ständigt pågående lidande ha svåra konsekvenser, obotad leder den bland annat till förhöjd självmordsrisk.

Liksom andra depressionssjukdomar som debuterar i unga år är dystymi kopplad till andra problem, exempelvis psykosomatiska besvär som huvudvärk och magont, dessutom kan så många som femton procent av dystymikerna ha ett alkohol- och narkotikamissbruk.

Social fobi vanligt bland dystymiker

Ångestsyndromet social fobi är vanligt bland dystymiker. De har svårt att finna sig till rätta, obekväma med sin omgivning orkar man aldrig slappna av och undviker helst att delta i sällskapslivet.

Undersökningar på denna grupp visar att även om man oftast har sociala relationer så investeras en stor del av energin åt arbete, vilket lämnar begränsat utrymme för ett socialt liv. På jobbet har man dock lätt för att spilla tid på oväsentliga småsaker, man är oflexibel och på grund av svårigheter att kunna prioritera växer berget av ärenden som ska utföras. Men det finns trots allt dystymiker som når framgång, men detta genom en kombination av självkritik och dåligt samvete, vilket man kompenserar med hårt arbete.

Siffran på antalet dystymiker i totalpopulationen varierar mellan fyra och tio procent, och sannolikheten att drabbas är dubbelt så stor för kvinnor som för män.

Diagnoskriterier
Diagnosen dystymi blir ställd när en vuxen individ uppvisat en kronisk nedstämdhet under minst två års tid (nedstämdhet under större delen av denna tvåårsperiod), dock utan att man har haft några akuta depressionsperioder, i kombination med minst två av följande sex symtom på nedstämdhet:

  • Minskad eller ökad aptit
  • Perioder av onormalt lite eller onormalt mycket sömn
  • Brist på energi (svaghets- eller tröghetskänsla)
  • Att man nedvärderar sig själv
  • Obeslutsamhet eller koncentrationssvårigheter
  • Hopplöshetskänslor

För barn och ungdomar räcker det med att uppvisa symtomen under ett års tid för att kunna ställa diagnos. Hos dessa är attribut som otålighet och retlighet utan någon egentlig nedstämdhet tecken på dystymi, och kallas då dysfori.

Orsaker
Orsakerna till att människor blir dystymiker är komplexa, men en otrygg barndomsmiljö är dock något som ofta bäddar för att människor inte klarar av att hantera kriser och motgångar i vuxenlivet.

Det finns även människor med vissa personlighetsdrag som löper större risk än andra att drabbas av dystymi och depressionsbesvär, dels personer med så kallad astenisk läggning, dels personer med pessimistisk läggning.

En asteniker är en blyg och osäker person som inte vågar hävda sig i sällskap med andra. I sitt arbete är de mycket noggranna men också stresskänsliga, vilket leder till att de lätt blir uttröttade och riskerar drabbas av utbrändhet. På grund av sin dåliga självkänsla vågar de inte ta initiativ av överdriven rädsla för misslyckanden och besvikelser. Deras blyghet leder till social isolering vilket givetvis ökar sannolikheten för att de utvecklar en depression.

Pessimisten är på kant med tillvaron. Ständigt missnöjd och irriterad över att människor i deras omgivning inte förstår deras behov.

Omvärlden tolkas alltid i negativa termer och man har svårt att njuta av livet, familjen och eventuella framgångar. Denna läggning är mycket utbredd bland de som lider av dystymi. Det finns även kemiska orsaker bakom dystymi och depression.

Under depressionstillstånd utsöndrar hypofysen mindre mängder av signalsubstansen serotonin, vilken spelar en stor roll för människans förmåga att uppleva välbefinnande.

Vid serotoninbrist blir man nedstämd, ångestfylld och lättirriterad.

Behandlingsformer
Dystymi behandlas för det mesta med SSRI-preparat (för att stimulera blodets serotoninhalt) i kombination med stödsamtal hos kurator eller, i de svårare fallen, kognitiv beteendeterapi (KBT) hos en psykolog.

Att enbart behandla med läkemedel har visat sig ge mindre god effekt vid dystymi, det är dock bättre att enbart medicinera än att endast gå i psykoterapi. För yngre patienter rekommenderas enbart psykologiska behandlingsformer. Behandlingstiden vid dystymi tar allt som oftast flera år.

Den okända sjukdomen

Ett stort problem för dystymiker är sjukdomens relativa anonymitet, de drabbade vet inte själva att de lider av en sjukdom, okunskapen finns även inom sjukvården, där man ofta misslyckas man med att identifiera grundorsaken till de hjälpsökandes besvär.

Primärvården behöver en utbildningsinsats för att kunna lära sig att upptäcka problemet i mötet med patienten, och dessutom kunna skilja på dystymi och andra förstämningsbesvär. Ökad kunskap är givetvis också nödvändig för att upptäcka och behandla sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.

Text: Christer Jansson

Vad är skillnaden mellan psykologer och psykoterapeuter?

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?”. Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppen psykolog respektive psykoterapeut.

Skyddade titlar Det är inte vem som helst som får kalla sig psykolog eller psykoterapeut. Dessa titlar är nämligen skyddade av lagen och det krävs en legitimation för att få utöva dessa yrken. En sådan legitimation utfärdas av Socialstyrelsen.

Psykolog

Psykologer utbildas inom högskolan på psykolog programmet som omfattar 5 års utbildning. Utbildningen innehåller både teori och praktik. Bland annat håller man i slutet av utbildningen terapi med egna patienter under handledning. Under utbildningen måste man själv gå i terapi. Efter psykologexamen krävs ett års handledd praktisk tjänstgöring i psykologarbete för att få legitimation som psykolog.

Psykologers arbete handlar om att utreda, diagnostisera och behandla psykiska problem och sjukdomar samt att förebygga psykisk ohälsa. För att kunna hjälpa en person som mår psykiskt dåligt måste man veta hur friska, stabila människor fungerar. Den kunskapen kan också användas för att stödja både enskilda personer och personalgrupper i sin utveckling. Att stödja, vägleda och motivera är viktiga arbetsuppgifter för psykologer.
Man kan också arbeta med att handleda och ge råd och stöd till dem som i sitt jobb möter människor med svåra problem och som själva utsätts för stress. Även organisationsutveckling ingår i psykologernas kompetensområde.

Psykoterapeut

Legitimationsgrundande utbildning till psykoterapeut finns vid påbyggnadsutbildningen i psykoterapi inom högskolan. Utbildningen omfattar 3 år på halvtid och finns vid flera av landets högskolor och universitet samt hos ett antal fristående utbildningsanordnare.

För att få tillträde till den legitimationsgrundande utbildningen (kallas också Steg 2) måste man bland annat ha en grundläggande psykoterapiutbildning (även kallad Steg 1). Legitimerade psykologer och läkare med specialistutbildning i psykiatri är behöriga till den legitimationsgrundande utbildningen. Den grundläggande psykoterapiutbildningen ges bland annat av studieförbund och de privata utbildningsanordnare som ger den legitimationsgrundande utbildningen.

Även vissa andra yrkesgrupper kan utbilda sig till psykoterapeuter, såsom socionomer, sjuksköterskor, präster och skötare inom psykiatrisk vård.

Psykoterapeutens uppgift är att i samtal med patienten undersöka psykiska problem, kartlägga hinder och möjligheter och att hjälpa patienten att hitta åtgärder för att hantera problemen. Behandlingen kan ske som kort- eller långtidsterapi för individer, familjer eller grupper. Metoderna skiljer sig åt beroende vilken form av psykoterapi det handlar om. Några exempel på etablerade psykoterapiformer är psykoanalytisk och psykodynamisk terapi, kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi.

Sammanfattning För att få jobba som en psykolog eller psykoterapeut krävs legitimation. En sådan legitimation utfärdas av Socialstyrelsen. En psykolog kan vidareutbilda sig till psykoterapeut, men en psykoterapeut behöver inte vara utbildad psykolog utan kan ha ett annat grundyrke, exempelvis en präst eller en socionom.

Källa: www.arbetsformedlningen.se

Text: Karl-Peter Johansson