”Jag gjorde det som alla borde ha gjort”

Över en natt blev Patrik Hultgård Halvardsson, 23 år känd som hjälte. Detta efter att ha berättat i en statusuppdatering på Facebook att han hjälpt en kvinna i  en utsatt situation. Han känner dock att han inte passar in i den rollen. Han vill hellre att alla ska kunna hjälpa varandra utan att det ska kännas onaturligt.

En onsdag kväll i januari hade Patrik och en vän varit på bio och tänkte köpa med mat hem från McDonald’s, längst inne i ett hörn av restaurangen observerade han en kvinna som inte såg ut att må särskilt bra.  Han bedömde att hon var i behov av att komma i kontakt med polisen.

– Precis som alla andra observerade jag henne på avstånd en stund, jag såg hur ångestladdad och skärrad  hon var. Jag hörde hur hon pratade med någon i telefon och bad om hjälp men fick inget direkt gehör.

Den enda som reagerade
Alla de andra gästerna fortsatte att observera kvinnan på avstånd men det gjorde inte Patrik, han gick i stället fram till kvinnan och frågade om hon behövde hjälp, något som han tycker är en självklarhet.

Patrik jobbar till vardags som undersköterska på Centralsjukhuset i Karlstad, självklart var det en bra inkörsport i denna situation. Han visste därför hur man skulle kunna hjälpa kvinnan.
Han tycker att detta är något som vem som helst borde kunna göra, och framförallt borde det komma naturligt.

– Det är så typiskt svenskt att man inte ska gå fram och lägga sig i, man ska bara sköta sitt och gå vidare. Det är ingen som skjuter dig eller tar livet av dig bara för att du går fram och säger hej till någon som mår dåligt, vill personen vara i fred så säger den det, säger Patrik.

Dagen efter så gjorde han en uppdatering på Facebook, där han berättade om händelsen. Han blev genast hyllad som en hjälte och ett dygn senare hade över 36 000 personer gillat statusuppdateringen.

Borde vara naturligt
– Bara för man hjälper till så blir man helgonifierad och någon slags hjälte, det var absolut inte min tanke, jag tycker att den är en självklarhet att man bryr sig om sina medmänniskor, säger Patrik som tycker att uppståndelsen är jobbig.

– Det hade varit skillnad om jag hade gjort hjärt- och lungräddning på en 20 åring som hade hela livet framför sig, nu har jag bara gjort något jag ser som en självklarhet som jag tycker att  alla människor borde göra. Jag vill inte hyllas som en hjälte för detta, berättar han.

Patrik tycker att sådana små saker som att säga hej till någon som ser lite ensam ut, eller hålla upp dörren till någon på väg in i affären är viktiga gester. Dessa saker kan betyda hur mycket som helst för just de berörda personerna, och borde vara något som sker helt naturligt i vårt samhälle och borde sitta i ryggmärgen.

Patrik kände lättnad när det löste sig och kvinnan fick den hjälp hon behövde.

– Jag är ingen speciell person. Jag är som vem som helst egentligen, men jag önskar att den här händelsen gör så att folk får upp ögonen och blir med givmilda. Det är enkelt att sitta hemma, kolla på tv och skänka en slant till t.ex. Rädda barnen per telefon. Det borde då inte vara så svårt att ställa upp för sina medmänniskor heller, avslutar Patrik.

Text: Joanna Halvardsson
Foto: Privat
Illustration: Maria Lundby Bohlin

Rädda Barnen har barnperspektivet

Rädda Barnen startades 1919 i England av Eglantyne Jebb. Det var efter första världskriget som hon såg att barnen inte fick sina rättigheter tillgodosedda. Rädda Barnens verksamhet spred sig till hela Europa efter kriget och Sverige kom med som andra land. I november 1919 bildades Svenska Rädda Barnen av Ellen Palmstjärna. Nu är det 27 länder som är med i Rädda Barnen alliansen som är en internationell samarbetsorganisation.

Regionkontoret i Karlstad har tre anställda: Maritha Fältén, Annika Karlsson och Monika Jansson. De ger stöd i både Värmlands och Örebro län som har ca 4000 medlemmar. På kontoret finns även under våren en praktikant Ellinor Karlsson Det arbetar ca 175 personer på Rädda Barnen i Sverige inklusive sju utlandskontor.  Antalet medlemmar i Sverige är ca. 89000 och i Karlstad är det ca 1000 st. De grupper som man arbetar för är bl a våldsutsatta barn i hela världen och i Sverige bl a att motverka diskriminering i skolan – mobbning.
I Karlstad så har man nu igång ungdomsgrupper i ett projekt som heter ”Ellen”. De vänder sig till flickor i 14 års åldern. Det är samtalsgrupper där flickor träffas och får diskutera frågor som ex. kompisar, kärlek och drömmar med utgångspunkt från barns rättigheter som finns i FNs konvention om barnets rättigheter. Det finns två grupper till. En ”Allan” grupp som håller på att startas. Den är för pojkar i 14 års åldern och där skall man diskutera olika frågor som är aktuella för pojkar och en grupp som heter ” Coolt med koll ”.
I Coolt med koll så diskuteras ex. hedersrelaterade frågor, vad som formar individer, och hur man hanterar sina känslor. En grupp kommer att startas i höst i Karlstad. Många ungdomar saknar i dag möjlighet att diskutera frågor som ex. jämställdhet, heder och olika kulturella sedvänjor. Rädda Barnens uppfattning är att samtal kan ersätta våld och leda till personlig utveckling där fokus är att lyfta fram likheter mellan människor och därmed skapa förståelse. Det är ungdomar oftast studenter som leder grupperna och det finns sju st. Ellen grupper under våren. Syftet med grupperna är att ungdomarna skall få göra sin röst hörd och få reda på vilka rättigheter dom har. Gruppernas verksamhet går ut på att deltagarna skall lära sig att bryta mönster och att kunna säga nej och att lära sig att stå för det dvs. att stärka självkänslan hos sig själva och varandra.

Det är en väldig kvinnodominans inom Rädda Barnen säger Maritha Fältén. Vi skulle behöva flera män som kan arbeta med att ex. utbilda medlemmarna.

Rädda Barnen i Karlstad arbetar med att ge ett medmänskligt stöd i ett Integrationsprojekt som just heter MMS – medmänskligt stöd. Det projektet riktar sig till nyanlända elever på Rudskolan. Där vill Rädda Barnen i Karlstad gärna ha fler män som engagerar sig. Rädda Barnen arbetar internationellt med ett utbildningsprojekt som kallas Rewrite The future. Man skulle kunna fritt översätta det till att Internationella alliansen inom Rädda Barnen vill vara med om ”att skriva om framtiden ”.  Satsningen handlar om att Rädda Barnen arbetar  med att påverka de länder där man idag inte erbjuder barn gratis grundskola.

Rädda Barnen anser att alla barn ska erbjudas gratis grundskola. Barnen skall inte vara med och försörja familjerna genom att dom tvingas att arbeta, utan dom skall gå i skolan. Vid många internationella katastrofer så är internationella Rädda Barnen med och hjälper till. Genom lokal bössinsamling i ex Karlstad så kommer föreningen här med i det hjälparbetet.
Genom att barnen är en extra utsatt grupp i världen så tog FN fram en barnkonvention som kom 1989 och den antogs av Sverige 1990 nu är det 193 stater som har anslutit sig till den. Genom den så har man fått en gemensam syn på vad som är barns rättigheter i världen. I barnkonventionen som består av 54 artiklar finns dom grundprinciper som Rädda Barnens arbete bygger på. Dessa är:

1. Alla barn har samma rätigheter och lika värde ingen får diskrimineras
2. Barnens bästa skall alltid komma i främsta rummet
3. Varje barn har rätt att överleva och utvecklas
4. Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det

Text: Olle Stagnér Bild: Per Rhönnstad

Mitt ibland oss

Rädda Barnen var med som arrangör i en konferens om våldtäkter mot kvinnor tillsammans med Alla Kvinnors Hus, Karlstads Stift och Sensus studieförbund. Det var ungefär 250 deltagare på konferensen. Inledningen hölls av Angela Beausang som är ordförande i riksorganisationen för kvinno och tjejjourer i Sverige. Hon  talade om att dom går ut med ett upprop till regeringen om att få en bättre handläggning av våldtäktsmål.

I övrigt så var det Katarina Wennstam som föreläste på förmiddagen. Hon har jobbat som kriminalreporter på SVT och har skrivit ett par böcker. Hon berättade om hur rättsväsendet  ifrågasätter kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och hur våldtagna kvinnor frågas ut om sina sexuella vanor.

Efter lunch så talade Maude Johansson som arbetar som länssamordnare i alkohol och narkotikafrågor. Hon sade att 41 % av pojkarna i åk. nio aldrig dricker alkohol. Hon menade att det var en kulturfråga bakom drickandet. Det har skett en minskning av alkohol konsumtionen bland unga män, men åldern 18 – 34 år har dom högsta värdena på konsumtion. En ökning av drickandet har skett i åldersgruppen för kvinnor 50 +.

Som avslutning på dagen så föreläste Elisabeth Kwarnmark om sitt arbete inom kriminalvården. Där hon arbetar som nationell samordnare för sexualbrott. Sju till åtta procent av flickorna har varit utsatta för sexövergrepp i sin barndom och en till tre procent av pojkarna. Den psykologi som hon tillämpar är att hon skall kunna få en ingång till att påverka personerna, där gärningsmännen skall ta ansvar för sin handling.

Att inte vara herre över sig själv är ett porträtt av en våldtäktsman menar Elisabeth. Det är mycket aggressioner inom en våldtäktsman. Går det att behandla en sådan person?  Nu har man ett behandlingsprogram som kallas ”Relations och Samlevnadsprogrammet”. Där har behandlade personer tio procents återfall.