Vad är POSOM-GRUPPEN?

För tjugo år sedan gick kommunerna Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Forshaga och Munkfors samman med Svenska kyrkan för att bilda Psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-GRUPPEN) som är ett stöd vid olyckor och katastrofer.

Verksamheten startade efter den svåra bussolyckan som skedde 1988 i Norge, där många svenska ungdomar från Kista i Stockholm var inblandade. Man såg hur bra Norge tog hand om anhöriga som drabbades, kring svåra stora händelser.

– Med kommunen och kyrkans hjälp, har man byggt upp en grupp av frivilliga människor, som ska kunna vara ett stöd för drabbade personer, vid svåra olyckor och större katastrofer, säger Pia Holmstrand.

POSOM-GRUPPEN består av cirka ett sjuttiotal frivilliga stödpersoner som tillhör Karlstadsregionen, i gruppen ingår Grums, Forshaga och Munkfors. Hela verksamheten leds och styrs av representanter från landstinget, skolor, fritidsverksamheter, räddningstjänsten, polis, svenska kyrkan, socialförvaltningarna och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB).

Aktiveras vid kris
Pia berättar vidare:
– Posom-Gruppen aktiveras när det sker en större olycka. Till exempel vid en bil, buss, tågolycka eller en brand. Gruppen stöttar och hjälper personer som blivit drabbade i samband med olyckan, eller andra tragiska händelser. Det är det ansvariga befälet på plats som ringer SOS-alarm och säger att det nu har skett en tragisk händelse och att familjen behöver stöd. Då kan man aktivera en eller två personer som åker ut och ger det stöd personerna behöver.

Vid en aktivering av gruppen, kan stödet bestå av att ordna de praktiska sakerna i ett kaotiskt skede. Den drabbade kanske behöver hjälp med att ringa in någon anhörig eller ett försäkringsbolag. Eller bara en medmänniska att prata med. Stödet ska vara en förlängning av samhällets ordinarie resurser, en första hjälpinsats, fram tills att landstinget, svenska kyrkan eller andra kommunala verksamheter tar över.

Bli en medmänniska
Den som uttrycker önskan att bli stödperson blir kontaktad av någon i ledningsgruppen för vidare samtal. Utbildningen sker i samarbete med Sensus, där man i första skedet lär sig att bäst ta hand om människor som har hamnat i katastrof. Beroende på typ av olycka/kris, försöker ledningen hitta posom-stödjare, som passar till det behov som händelsen har. De strävar efter också efter att få ett brett spektra på ålder och erfarenhet, och att stödjarna ska kunna jobba i den egna kommunen. Att alltid jobba minst två och två. Det ställs inga särskilda krav på förkunskaper, utan det är ditt intresse, av att vilja hjälpa och stötta dina medmänniskor i kris, som är den största meriten.

Text och foto: Lotta Tammi

Om du vill veta mer om POSOM eller bli stödperson, kontakta Räddningstjänsten via e-post: posom@karlstad.se

Trygghetscenter – Under ett och samma tak

I Karlstad finns något som inte finns någon annanstans i Sverige. Karlstad kan skryta med att ha ett trygghetscenter.  Kontoret ligger centralt beläget på Drottninggatan mittemot Filmstaden. Här samarbetar ett antal myndigheter och organisationer för att göra Karlstad en bättre och säkrare plats att leva i.

ASP bladet stämde möte med trygghetsutvecklaren Gunnar Dahl för att få en inblick i Trygghetscenters arbete för ett tryggare Karlstad.  Med sig hade han Jenny Fernström från Brottsofferjouren och Patrik Vikstöm som representerande Räddningstjänsten.

Karlstad en tryggare stad

Det som gör Trygghetscenter unikt är att man under samma tak har samlat ett flertal organisationer som samarbetar i frågor rörande säkerhet.

Inom Trygghetscenters väggar ryms Polisen, Trafikservice, Räddningstjänst, Brottsofferjouren, Kvinnojouren, Mansjouren, Stödcentrum, Rådgivningen Stella, Socialtjänsten och Karlstads kommun.  För att detta ska kunna fungera måste de olika aktörerna samarbeta.

– Arbetet här på Trygghetscenter bygger på att vi kan kommunicera om den dagliga verksamheten, säger Gunnar Dahl.

Trygghetsarbetet handlar i grund och botten om att skapa trygghet för invånarna i Karlstad. Karlstad är jämfört med kommuner med liknande storlek relativt förskonade från grov brottslighet. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ligger Karlstad bra till när det gäller trygghetsfrågor. Trots de positiva tendenserna går det alltid att förbättra situationen.

Studiecirklar och Ungdomar för trygghet

Enligt direktiv från kommunen ska Trygghetscenter jobba med tryggheten i Karlstads olika områden. Detta har resulterat att man har jobbat med studiecirklar på Rud för kvinnor. Gunnar säger att det är mest kvinnor som känner otrygghet.

– Det är ett fyrtiotal kvinnor som har deltagit, säger Gunnar Dahl.

Studiecirklarna har tagit fasta på vad kvinnorna själva kan påverka när det gäller deras egen trygghetsupplevelse.  Bostadsområdens fysiska miljö kan på detta sätt förändras, så den inte är lika otrygg för de som bor där.

I Trygghetscenters regi finns gruppen Ungdomar för trygghet. Den består av ungdomar i åldern 18-21 år. De har som uppgift att vara goda förebilder i miljöer där ungdomar vistas i. Det finns nio stycken ungdomar som är anställda av kommunen.  De har själva sökt tjänsterna och är inte en del av något arbetsmarknadsprogram för arbetslösa ungdomar.

Två sidor av trygghet

– Trygghet består av två sidor. Trygghet är att slippa bli utsatt av våld, men trygghet handlar egentligen mer om hur man upplever sin situation, menar Gunnar Dahl.

För att jobba för ett säkrare och tryggare samhälle arbetar Trygghetscenter med både sociala och situationella frågor. Den sociala aspekten handlar om att minska brottsbenägenheten. Den situationella delen handlar om att minska tillfälligheter och möjligheter till att begå brott.

Massmedier skildrar mer våldsbrottslighet än tidigare. Det skrivs mer ingående om hela händelseförloppet, allt ifrån gripande, anhållning, häktning och domstolsförhandlingar.

– Det har blivit väldigt populärt att skriva om svår brottslighet, menar Gunnar Dahl.

Massmedia idag är mer intresserade av detaljer kring de rapporterande brotten. Det kan ge en bild av att det förekommer mer brottslighet än det verkligen gör. Gunnar säger också att många upplever att det är värre än det verkligen är. Massmedia skapar onödig otrygghet när rapporteringen tenderar bli fixerad av detaljerna istället för att ge en mer översiktlig bild av problematiken.

I Karlstad har faktiskt den polisanmälda brottsligheten minskat. De senaste tre åren har antalet polisanmälda brott minskat med 1500 anmälningar. Trots den positiva utvecklingen behövs fortfarande stöd och hjälp för de som drabbas av brott.

Brottsofferjouren en plats för stöd

I Trygghetscenters rymliga lokaler har även Brottsofferjouren sitt kontor. Brottsofferjouren är en opolitisk och religöst obunden organisation som har till uppgift att stödja brottsoffer. Jenny Fernström, en av två heltidsanställda, berättar att verksamheten består av två delar: vittnesstöd och brottsofferstöd.

Hon förklarar att det kan gå till så att någon som har varit med om något brottsrelaterat tar kontakt med Brottsofferjouren. Det behöver inte vara en händelse som är anmäld utan vederbörande vill kanske i första hand tala ut om saken.  Om sedan personen vill göra en polisanmälan hjälper Brottsofferjouren till med det.

Den största delen av fallen som Brottsofferjouren jobbar med kommer via polisen.

– När man gör en polisanmälan får man frågan om man önskar stöd. Sedan får jag ett utdrag av polisanmälan och kontaktar personerna och frågar om de vill ha hjälp, förklarar Jenny.

Brottsofferjouren har till sin hjälp ett antal brottsofferstödjare, som på ideell basis jobbar med att prata med och stödja brottsoffren.  Även i rättegångar finns det möjlighet att få vittnesstöd med hjälp av samma form av ideella stödpersoner. För att jobba med brotts- och vittnesstöd krävs det utbildning som Brottsofferjouren står för.

Räddningstjänstens uppgifter 

Patrik Vikström är säkerhetskoordinator inom Karlstad kommun men är anställd av Räddningstjänsten.  Patrik är även chef för Ungdomar för trygghet.

Patrik Vikström och hans kollegor sköter det interna säkerhetsarbetet som består av lås och larm och personsäkerhet. Patrik talar om att det finns styrgrupper för säkerhet där alla förvaltningar är involverade.

– Styrgruppen jobbar med säkerhetsfrågornas inriktning. Sedan har vi säkerhetsråd som arbetar med säkerhetsfrågor inom varje förvaltning, säger Patrik.

Räddningstjänsten har också hand om samhällssäkerhet när det gäller risk och sårbarhet, i samverkan med berörda myndigheter. Detta kan handla om översvämningar, strömavbrott och större olyckor.

Förlorad livskvalité

Ett resultat av en otrygg omgivning är en förlorad livskvalité. Äldre som till exempel inte vågar gå ut och blir isolerade i sina lägenheter och hus går miste om sin frihet.

– Vi vill få de som bor i Karlstad att känna sig tryggare. Det är viktigt att folk vågar gå ut, annars lever de ett begränsat liv, säger Gunnar Dahl.

Trygghetscenter är en unik företeelse i Sverige och många kommuner sneglar på hur Karlstad har klarat av att sy ihop verksamheten. Det finns ett intresse av den här formen av verksamhet på många platser, säger Gunnar Dahl. Framtiden får utvisa om det dyker upp fler trygghetscenter i Sverige.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Stefan Ek