I fokus: Åsa Forsberg och Mikael Laakso, Energi och klimatrådgivare på Rådrummet

I fokus har träffat Åsa Forsberg och Mikael Laakso som jobbar med energi- och klimatfrågor. De berättar för ASP Bladet om hur de ger goda råd till privatpersoner, företag och organisationer.

Energi och klimatrådgivningen i Karlstads och Hammarö kommun finns i Rådrummets verksamhet. Här kan man få hjälp om frågor kring energi och klimatanpassningen. Åsa Forsberg och Mikael Laakso arbetar med dessa viktiga och angelägna frågor. De jobbar både med privatpersoner och företag.

Allt sedan Rådrummet installerades för cirka femton år sedan har det funnits någon form av rådgivning kring energifrågor. På initiativ av Energimyndigheten ska alla kommuner ha en rådgivning med fokus på frågor rörande energirelaterade spörsmål. Energi och klimatrådgivningen finansieras delvis av Energimyndigheten.

– Genom att man bytte namn från Energirådgivningen till Energi och klimatrådgivningen, fick vi jobba mer med transporter. Det var inte bestämt förut att vi fick informera om vilka bränslen det finns till bilar. Förr var det fokus mest på uppvärmning, säger Mikael.

Det finns mycket en privatperson kan göra när det gäller att minska förbrukningen av el.

– Det betyder mycket vilka beteenden man har hemma. Om belysningen lämnas på dras mer el. Tillbehör till datorer som står på stand by kan dra mycket. Man ser inte att det går så mycket el, det syns först på elräkningen, förklarar Åsa.

Det går att mäta elen med hjälp av små elmätare som finns att låna på biblioteket. Med dessa mätare kan man ta reda på vad som drar mest eller minst i hushållet.

Privatpersoner kan ta kontakt med rådgivarna direkt, annars kan man boka en tid som passar båda parter.

– De som behöver hjälp får bestämma själva om de vill komma hit och prata. En del har ritningar med sig på sitt hus då vi sitter och pratar om ventilation, uppvärmning och isoleringsfrågor, berättar Åsa.

Reser mycket
När Karlstad och Hammaröföretag får hjälp, åker Åsa och Mikael ut till arbetsplatserna. Där går de runt i lokalerna och ger råd om hur företagen kan bli mer energieffektiva och klimatsmarta.

Oftast sker det en uppföljning med företagen, vilket inte sker med privatpersoner. I det senare fallet gör privatpersonen sin åtgärd och återkommer inte, medan företagen har en mer regelbunden kontakt med Energi och klimatrådgivningen.

– Med företag kan det vara viktigare att följa upp, för att de inte har tid med de här frågorna. Företagen får man jobba mer med, säger Laakso.

När det gäller framtiden menar Mikael att deras funktion kommer att finnas kvar. Men han tror att Energi och klimatrådgivningens fokus kommer att ligga mer på företag istället för privatpersoner.

– De flesta privatpersoner har gjort väldigt mycket åtgärder de senaste femton åren. Man har till exempel konverterat bort villaoljan. Nästa steg är att företag sätter igång mer, för att det finns massor att göra där, säger han.

Även inom transportområdet händer det mycket med elbilar, metanoldrivna fordon och biogasdrift. Dessa frågor kommer att bli större arbetsområden. Det handlar om vilka bränslen som ska gälla.

Åsa är positiv när det gäller framtiden.

– Jag är positivt lagd och tycker det ser hoppfullt ut, med tanke på alternativen när det gäller bilbränslen. Gällande elbilar, kommer det bli viktigt att diskutera infrastruktur. Att det finns ladd-stationer, annars kommer det inte att utvecklas, säger Åsa.

Hon poängterar att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv när man arbetar med frågor som dessa. Om det exempelvis ska finnas ladd-stationer för elbilar, att de planeras i samband med nybyggda hus och bostäder. Detta medför att det blir enklare att visa att elbilen är ett vettigt alternativ till bensin eller dieseldrivna fordon.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

På jobbet med Mikael Haster

I höstens första På jobbet-intervju träffar vi Mikael Haster, miljöhandläggare på Rådrummet. Han berättar bland annat om olika projekt som behandlar trafikfrågor.

Kan du berätta om din yrkesbakgrund?
– Jag har varit i arbetslivet i nästan tio år. Jag började faktiskt att jobba som cykelmekaniker. Efter en period på en cykelaffär i Karlstad började jag läsa på Karlstads universitet. När jag gått en tid på ekonomiutbildningen, bytte jag bana till miljövetenskap. Ett år efter utbildningens slut, våren 2012, började jag här på Rådrummet.

Vad är din roll på Rådrummet?
– Jag och min kollega, Linnea Andersson, är projektledare för Pendla grönt. Det har vi varit sedan oktober 2012 och projektet pågår till årsskiftet. Sedan hjälper vi också till med transportrådgivningen. Men vår huvuduppgift är Pendla grönt. Det har tillkommit andra projekt som Cykla till jobbet. Jag jobbar även med den i höst kommande Trafikantveckan.

Vad är Pendla grönt?
– Det är ett arbetspendlings projekt som riktar sig till privatpersoner som pendlade innan kampanjen. De får möjlighet att ändra sin resvanor till och från jobbet. Bakgrunden är att Länsstyrelsen har ur ett regionalt perspektiv sett att det finns goda förutsättningar att cykla och åka kollektivt. Trots detta reser de flesta ensamma i sina bilar när de ska till jobbet och sedan hem igen. Det handlar om beteenden och attityder, ett sätt att vända trenden är låta folk prova på, har man testat det är uppfattningen helt annorlunda. Projektet har 37 deltagare och det var lättare än jag trodde att fylla platserna. Grundprincipen är att alla deltagare arbetspendlar med bil.

Vad innebär det att vara en projektledare?
– Det innebär att jag och Linnea planerar arbetet kring Pendla grönt. Planeringsarbetet handlar om när vi ska göra vad, vilka personer som ska delta, att följa tidsplaner och kommunikationsplaner. Vår roll i projektet Pendla grönt är att se till att genomföra det som står i projektplanen. Sedan följer vi inte den ordagrant, men det finns grundmål och detaljer vi ska uppnå.

Kan du förklara vad cykelkampanjen Cykla till jobbet går ut på?
– Det är ett projekt som varit igång sedan 1999 i Karlstads kommun. Kampanjen vänder sig till anställda inom kommunen. Den är ett beteendeprojekt som uppmuntrar människor att cykla, helt enkelt. Vi sporrar deltagarna med vinster och gör en tävling av kampanjen. På arbetsplatserna i kommunen kan man även utmana varandra. Projektet har fungerat väldigt bra. Varje år i mars och februari börjar frågorna komma: ”Det är väl dags snart nu? När kommer inbjudan?” Cykla till jobbet pågår under maj månad.

Vilket genomslag har kampanjen haft sedan starten 1999?
– Jag har deltagit i arbetet med Cykla till jobbet de senaste två åren. Medvetenheten om det här projekt bland kommuninvånarna har ökat sedan starten. Vi ligger oftast högt när man jämför med svenska kommuner utifrån cykling och cykelvänlighet. I det avseendet har det skett en ökning av medvetenhet bland kommuninvånarna.

Vad har du för relation till cykling?
– Jag är cykelintresserad och gillar att träna. Min pappa är en gammal tävlingscyklist och överfört sitt intresse till mig. Jag cyklar mycket, både till och från jobbet förstås, gillar även att ta längre turer. Det är också roligt titta på cykeltävlingar som exempelvis Tour de France.

Hur arbetar du mot kommuninvånarna?
– Vi har ju inte den direktkontakten med invånarna som andra delar av Karlstads kommun. Det förekommer att vi får frågor till Rådrummet som just gäller transport, cykel, kollektivtrafik och bilar. Den naturliga vägen är att kommuninvånare mejlar, ringer och kommer hit. När det är större kampanjer på gång är vi också ute och möter människor direkt. I våras profilerade vi transportrådgivningen i samband med Pendla grönt. Vi stod då utanför Karlstads universitet och även vid landstingshuset och delade ut cykelkartor och pratade om cykling och transport.

Vad är den största utmaningen i ditt arbete?
– Den största utmaningen är att få fler människor att cykla och åka kollektivt. I början av det här året var det en jättestor utmaning att få personer att delta i Pendla grönt. Det behövdes 40 frivilliga när det var skarpt läge. Vi fick då väldigt stor respons, även det var en stor utmaning att hantera. Det är en stor fördel att vi är två personer som jobbar med samma sak. Vi delar upp arbetsuppgifterna och diskutera väldigt mycket hur vi ska göra

Hur hoppas du ditt arbete kommer att påverka samhället på längre sikt?
– En sak jag hoppas på är att Pendla grönt kan bli ett koncept eller begrepp för hela kommunens cykel- och transportarbete, även att det smittar av sig på kommunens miljöarbete i sin helhet. Sedan hoppas jag att det vi gör, ger mätbara effekter på cykel och kollektivarbetet i Karlstads kommun. Vi märkt att det finns ett intresse för sådana här frågor. Varje gång vi har skickat ut pressmeddelanden och har haft pressträffar är intresset stort.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad

Ålder: 28 år
Familj: Ensamstående
Bor: Karlstad
Senaste lästa bok: Gryning över Kalahari, Lasse Berg
Senaste sedda film: Seven
Favoritmat: Tacos
Drömresa: en resa till cykeltävlingen Tour de France

Opartiska rådgivare

ASP Bladet träffar Ina Johansson, Elisabeth Eko och Jennie Rönnbäck som är tre av konsumentrådgivarna på Rådrummet där man kan få hjälp med förköpsrådgivning, förebyggande konsumentrådgivning och hjälp vid reklamationer och tvistlösning.

Till Rådrummet vänder sig många olika människor som behöver hjälp till självhjälp när det gäller konsumentfrågor. Det kan exempelvis handla om att man planerar ett husköp, eller att man har köpt ett par skor som snabbt gått sönder och undrar vilka rättigheter man har.

Konsumentrådgivarna ger även lite råd till privatpersoner när det blivit en tvist mellan privatpersoner och mellan företag. Det kan handla om att berätta vilka lagar som gäller. Man kan även vända sig till Rådrummet innan ett köp.

Ina, Elisabeth och Jennie berättar att behovet av deras tjänster har ändrats under årets lopp. Förr handlade det mer om att de blev kontaktade med frågor inför ett köp, i dag handlar det mer om avtal.

– Det är väldigt många olika val och ställningar man ska ta i samhället och det är mycket mer marknadsförning i dag nu när Internet finns, säger Elisabet.

Rådrummet är en kommunal tjänst och service för kommuninvånarna och det är helt gratis att vända sig till konsumentrådgivarna. Man vänder sig till den kommun man hör till, men Rådrummet i Karlstad har ett avtal med Sunne, Torsby, Forshaga och Hammarö så boende i dessa kommuner kan också vända sig dit.

– Många tror att vi är konsumentens sida eftersom det heter konsumentrådgivare, men vi är helt opartiska och försöker bara hjälpa till att lösa konflikten, säger Ina.

Informationsarbete
Konsumentrådgivarna är även ute och föreläser, bland annat ute på mässor, ute i butikerna eller i föreningar. Där informerar man om sitt arbete. Ibland samarbetar man med konsumentverket och gör marknadskontroller.

Elisabeth berättar att ibland gör egna marknadsundersökningar, exempelvis har de gjort en undersökning hur företag marknadsför priset på produkter i sina skyltfönster. De har även jämfört hur det ser ut i våra olika kommuner, sedan redovisar man detta.

– Förhoppningsvis läser butikerna det här och bättrar på sig lite. Får dem se hur vi jobbar och inte ser oss som en motståndare som driver konsumentens frågor så blir det oftast bättre, tillägger Elisabeth.

Konsumentrådgivarna har nu befunnit sig en längre tid i Rådrummets lokaler på Kungsgatan.  Men, om några månader är detta arrangemang historia. Då flyttar nämligen verksamheten till Bibliotekshuset, vilket rådgivarna tipsar ASP Bladets läsare om. För den som behöver hjälp och stöd att förstå avtal och inköp, kom ihåg att konsumentrådgivarna finns till för dig!

Text: Joanna Halvardsson

Foto: Per Rhönnstad