Starkare rättigheter för barn i skyddat boende

Regeringen anser att barns rättigheter som följer med sin mamma till ett skyddat boende behöver bli både bättre och tydligare. Därför har en särskild utredare fått uppdraget att se över och stärka barnperspektivet för barn som vistas i skyddat boende.

Den 25 november 2016 beslöt regeringen att ge en särskild utredare uppdraget att föreslå åtgärder för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare.

Dagens Juridik rapporterar att bakgrunden till utredningen bland annat är att medföljande barn i regel inte är föremål för biståndsbeslutet. Barnen omfattas då inte av de rättigheter de skulle haft under andra omständigheter, något som Regeringen vill ändra på. Utredningen är också ett led i Regeringens strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor.

I deras kommittédirektiv ges utredaren uppdraget att föreslå åtgärder som förtydligar vilket ansvar samhället och enskilda aktörer, bland annat polis och socialtjänst, har för dessa barn. I uppdraget ingår att analysera gällande lagstiftning och föreslå förändringar för att säkerställa barnens rätt till säkerhet och trygghet. Utredaren ska se över kunskapen om barns behov och säkerställa rätten till bland annat skolgång, hälso- och sjukvård. Uppdraget innebär också att föreslå hur barnet som lever i skyddat boende ska synliggöras och kunna bli mer delaktig i frågor som rör individen.

Flera forskningsstudier som regeringen tagit del av visar att ungefär vart tionde barn i Sverige någon gång har upplevt våld från den ena förälderns till den andra. Vart tjugonde barn upplever våld ofta. Forskning (Jansson, Jernbro och Långberg 2011) visar att om dessa barn inte erbjuds kompetent stöd av samhället och god omvårdnad av en eller båda föräldrarna riskerar de en dålig hälso- och social utveckling. Det strider mot en grundläggande princip i FN:s barnkonvention där det står att varje barn har rätt till liv, överlevnad, utveckling och hjälp att rehabiliteras om det upplevt våld.

Det finns ingen nationell statistik på hur många barn som vistas i skyddat boende. Dock redovisar de ideella riksorganisationerna för kvinno- och tjejjourerna, Unizon och Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (ROKS) varje år antalet barn i sina medlemsjourer. 2015 vistades 2200 barn i Unizon´s jourer och 2014 redovisade ROKS 871 boende barn i sina anslutna kvinnojourer.

Utredningen ska vara slutförd och redovisas senast den 31 december 2017.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Sara Axelsson

Inget mer Fas treande!

Den första februari 2016 började avvecklingen av Fas 3. Det var ett av regeringens vallöften från hösten 2014 och ska vara slutfört den 31 januari 2018. Omkring 39 000 personer berörs av beslutet och det råder skilda åsikter om vad som ska hända med dem.

Jobb och utvecklingsgarantin infördes 2007 av den förra regeringen och är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för personer som förbrukat sina a-kassedagar och som inte har ett arbete att försörja sig på. Fas tre innebär att personen ska ha sysselsättning hos en anordnare (arbetsgivare). Anordnaren får 225 kr/dag per deltagare och behöver inte betala ut lön, arbetsgivaravgift eller försäkring.

Sveriges Television rapporterar att avvecklingen går snabbare än beräknat. Samtidigt har det tagit längre tid att få fram de utlovade extratjänsterna inom kommunerna. I juli månad 2016 fanns det bara 850 extratjänster jämfört med Arbetsförmedlingens prognosuträkning på 3400 extratjänster vid samma tid.

Avvecklingen och bristen på de utlovade extratjänsterna har medfört att många deltagare i Fas 3 istället har blivit internplacerade. Det innebär att de får sitta hemma och vänta på att arbetsförmedlingen ska höra av sig. Flera arbetsintegrerade sociala företag har fått lägga ner sin verksamhet eftersom arbetsförmedlingen och försäkringskassan anvisar allt färre personer till dessa verksamheter.

Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum – idéburna organisationer med social inriktning, vädjar tillsammans med andra arbetsintegrerade företag i ett öppet brev på svd.se till Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, att agera.

– Vi behöver handling nu! Vi behöver ett specifikt program som visar att arbetsträning och rehabilitering inom arbetsintegrerade sociala företag gör det möjligt för personer att utvecklas och skapa sig en väg till egen försörjning och i en del fall även integration, skriver Göran Pettersson.

– Det är olyckligt om man går hemma och gör ingenting, det är absolut inte meningen! Är det så bör man ta kontakt med Arbetsförmedlingen för att få hjälp, säger Jeanette Azinovic, enhetschef på Förmedlingsavdelning på Arbetsförmedlingen, till Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind