Ny avhandling visar på vikten av remission

Den 5 juni lade Lars Helldin vid Karlstads universitet fram sin doktorsavhandling med titeln ”Vikten av Remission vid behandling av patienter med schizofreniformt syndrom”.

Syftet

Syftet med avhandlingen var att undersöka hypotesen att ett kvantitativt mål, symtomatisk remission, för behandling av patienter med schizofreniform sjukdom medför praktiska och kvalitativa fördelar för patientgruppen och samhället.

Avhandlingens delarbeten

Det första arbetet studerade sambandet mellan cross-sectional remission och patienternas praktiska förmåga. Patienternas anpassning till och integrering i samhället, såsom sysselsättning, boende och socialt nätverk undersöktes.

Det andra arbetet analyserade förhållandet mellan cross-sectional remission och livskvalitet, bördan till följd av sjukdomen, hur nöjda patienterna var med erhållen vård och medicinering, samt slutligen, deras förmåga att förstå symptomen och sjukdomen.

Det tredje arbetet undersökte patienternas neurokognitiva förmåga, och om en högre förmåga medför att dessa patienter i större omfattning uppnått cross-sectional remission.

Det fjärde arbetet följde patienterna under en genomsnittlig tid av 65 månader. I denna studie undersöktes patienternas behov av sjukvårds- och boendestödsinsatser.

Resultat

Sammantaget talar resultaten i avhandlingen för att uppnådd remission medför praktiska och kvalitativa fördelar för patientgruppen och samhället.

Egna tankar kring avhandlingen
Så här långt är artikeln uppbyggd på sammanfattningen i Lars Helldins doktorsavhandling. Det verkar som att ett viktigt mål i patientens behandling är att uppnå remission, det vill säga, att sjukdomen finns men inte påverkar vardagen nämnvärt. Frågan uppstår, hur når man detta mål?

Vad är REMISSION?

Vi har under detta år en artikelserie som vi kallar ”Vad är?” Här förklarar vi olika saker. Denna gång ska vi reda ut begreppet ”Remission”.
Begreppet ”Remission” är ganska nytt inom det psykiatriska området. Det lanserades först år 2003 av den amerikanske psykiatern John Kane. Han ville förverkliga begreppet inom psykiatrin på samma sätt som man har gjort inom andra medicinska discipliner. I Sverige finns två arbetsgrupper som tar fram utbildningsmaterial och sprider kunskap om remissionsbegreppet; det är Svenska Remissionsgruppen och Svenska Remissionsgruppen – Psykiatrisjuksköterskor.

Hur definieras remission?
Ordet remission är ett engelskt ord som betyder: avtagande, minskning, förbättring. Med remission menas att sjukdomen finns kvar, men symtomen är under kontroll och de påverkar inte nämnvärt vardagslivet.

För att avgöra om en person har nått remission, använder man ett skattningsverktyg (PANSS, Positive and Negative Syndrome Scale). Genom en sjugradig skala tittar man på åtta olika symtom. För att ha uppnått remission får inget värde vara högre än 3. Detta tillstånd ska ha varit permanent under minst sex månader.

Följande symtom är det som skattas:
•    Vanföreställningar
•    Tankemässig desorganisation
•    Hallucinatoriskt beteende
•    Manér och kroppshållning
•    Udda tankeinnehåll
•    Avtrubbande affekter
•    Passiv/apatisk tillbakadragenhet
•    Bristande spontanitet och samtalsförmåga

Värdet 3 innebär att symtomet finns, men att det är av lindrig art och inte ger något större handikapp.

För att ge en bild av begreppet remission, kan man tänka på filmen A beautiful mind som handlar om nobelpristagaren John Nashs liv. I slutet finns hans symtom i periferin men han bryr sig inte om dem.

Text: Karl-Peter Johansson