Torsten Kindström: ”Brackens överhetsattityd lyser igenom”

I förra numret av ASP Bladet kritiserade Torsten Kindström projektet (H)järnkoll för att motverka sina egna syften. Efter organisationens genmäle till Kindströms ursprungliga debattartikel, publicerar vi här Kindströms slutreplik – som också får sätta punkt för debatten.

”Hjärnkoll har varit ett unikt statligt projekt på så sätt att man redan från början involverat patient- brukar- och anhörigorganisationer i arbetet.” Så skriver Rickard Bracken som svar på min artikel ”Hjärnkoll skapar dimridåer”. Han synliggör därmed sin, statens och ledningens för projektet överhetsattityd. För i själva verket hade ju de organisationer som enligt Bracken ”involverats” under många år tidigare arbetat mot stigma och gått i bräschen för och varit förutsättningar för den attitydförändring som nu möjligen är på väg.

Vad som skett är att staten tagit över styrning av antistigmarbetet från den ideella sektorn, med en försvagad ställning för organisationerna som följd. Det är positivt att det fortsätter att gå åt rätt håll med attityder till psykisk sjukdom men det är gott omdöme att ta de siffror Braken levererar på attitydförändringar med en stor nypa salt.

Bracken kommenterar inte det som är kärnan i min kritik – patientorganisationernas utveckling till serviceorgan för staten och andra delar av det offentliga samhället, just det som projektet Hjärnkoll är ett tydligt exempel på.

Att organisationerna ”hybridiserats” beskriver exempelvis forskarna Urban Bäckström och Mikael Karlsson i en rapport från Ersta Högskola på projektets hemsida (se nedan). Jag kan förstå varför inte Braken vill diskutera att intresseorganisationerna ”lämnar funktionen som intressepolitisk påtryckare…”, men det är sorgligt att ingen vill diskutera hur intresseorganisationerna i praktiken involverats i statsapparaten, en korporativ utveckling som kanske är starkast på området psykisk hälsa.

Det kan nämnas att i Norge diskuteras hur upplyftandet av arbete mot stigma döljer de omfattande problem som finns i själva vårdapparaten som skadar och dödar långt fler än stigma någonsin kan göra.

Bäckström/Karlsson: ”Resultaten visade på att det alltigenom dominerande perspektivet på ”non-profit organizations” var som serviceproducenter i samarbete (konsensus) med det formella vård- och stödsystemet. Ett mindre antal studier uppmärksammade organisationernas roll som ”röst” eller intressepolitisk aktör, och endast några få exempel fanns på aktörer med ett tydligt konfliktperspektiv gentemot vårdsystemet.

Våra slutsatser var att resultaten låg i linje med en internationellt välbeskriven rörelse av hybridisering där civilsamhällets organisationer i allt högre grad kompletterar eller till och med lämnar funktionen som intressepolitisk påtryckare till förmån för att bedriva verksamhet och erbjuda olika former av service till målgruppen. ”

Text: Torsten Kindström

Vi har nått framgång

Under rubriken ”Hjärnkoll skapar dimridåer” propagerar Torsten Kindström för att projektet har desarmerat patientorganisationerna till tystnad. Kindström hävdar också att Hjärnkoll sett till att ”hålla kvar de statliga miljoner” som Socialminister Göran Hägglund lovade i valrörelsen 2010. Sanningen är att av de 900 miljoner kronor som regeringen satsade under 2010 gick 4 miljoner kronor till Hjärnkoll för att sedan öka till 10 miljoner kronor per år 2011 och 2012.

Vad har då Hjärnkoll åstadkommit för de satsade medlen under perioden 2009-2014? Vi kan stolt säga att Hjärnkoll har bidragit till att förändra negativa attityder och minska diskriminerande beteenden gentemot människor som lever med psykisk ohälsa. Här kommer några exempel på de förändringar som Hjärnkoll bidragit till. I de första tre län där Hjärnkoll påbörjade sitt arbete svarade 24 procent av befolkningen att man inte kunde tänka sig att arbeta med en person med psykisk sjukdom. Efter 5 års arbete hade andelen i befolkningen som tyckte så minskat till 15 procent.

Det betyder att drygt 40 procent av de som var negativa nu har ändrat uppfattning. På samma sätt har andelen av befolkningen i dessa län som 2009 uppgav att man är motståndare till att psykiatrisk verksamhet finns i ens bostadsområde minskat med nästan 30 procent mellan 2009 och 2014. Kanske är det detta Torsten Kindström kallar för ”positiva inslag”? För oss är det huvudpoängen med verksamheten – att minska diskriminering och negativa attityder.

Vad är det då som har bidragit till denna förändring. Jo det är Hjärnkolls ambassadörer och alla de människor inom och utanför patient-, brukar och anhörigrörelsen som valt att prata om psykisk ohälsa. Och det är nödvändigt, för faktum är att det fortfarande upplevs som skrämmande med psykisk ohälsa, trots att tre av fyra har erfarenhet av det.

Rädsla och okunskap gör att människor isolerar sig, och blir isolerade av omgivningen. Det gör att många blir diskriminerade ­och orättvist behandlade – i skolan, arbetslivet, vården, socialtjänsten, äldreomsorgen och i beslut som är avgörande för vilket stöd samhället ska ge.

Därför måste vi våga prata om psykisk ohälsa, för att öka kunskapen och få fördjupad förståelse för våra olikheter. När vi vet mer vågar vi också fråga mer. Då kan vi ta död på fördomar och bryta isolering. Det leder till bättre möten mellan människor, professionellare behandling i vården och mindre diskriminering i samhället. Något som kan minska utslagning och rädda liv.

Hjärnkoll har varit ett unikt statligt projekt på så sätt att man redan från början involverat patient-, brukar- och anhörigrörelsen i arbetet. För oss är det en självklarhet att satsningar inom området psykisk ohälsa involverar de människor som har erfarenhet av det. Nu går vi ett steg längre. I och med bildandet av Riksförbundet Hjärnkoll har Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) tagit över ansvaret i det fortsatta arbetet. Det är en utveckling som samtliga organisationer inom NSPH stödjer. En utveckling som vi menar lovar gott för det framtida arbetet med att öka öppenheten och minska den diskriminering som finns gentemot människor med psykisk ohälsa.

Text: Rickard Bracken,
verksamhetschef Hjärnkoll
Foto: Kjell Persson

Guide till chefer som vill väl

Samtal ska vara positiva och stödjande. Det är ett av råden Hjärnkoll riktar till chefer som vill hantera en situation där anställda mår dåligt av annat än fysiska åkommor. De har kommit ut med ett kampanjmaterial som de kallar ”Så gör du som chef”.

”Ur samhällsynpunkt finns mycket att vinna, både humanitärt och ekonomiskt, på att få ner det psykiska ohälsotalet”, skriver barn- och äldreminister Maria Larsson i materialets förord. Socialstyrelsen uppskattar att 20 och 40 procent av svenskar upplever någon form av psykisk ohälsa. I 10 – 15 procent av fallen krävs dessutom behandling. Men ohälsan har varit tabubelagd och framförallt märks kanske detta i arbetslivet. Psykisk ohälsa betraktas inte heller på samma sätt som fysisk, och kan upplevas som skamligare.

Materialet tar bland annat upp hur man som chef bör tänka vid rekryteringsprocesser: att genom en hälsofrämjande arbetsmiljö skapa ”friskfaktorer”, att identifiera varningssignaler vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen och hur man kan stödja en sjukskriven medarbetare. Givetvis gäller detta både chefer som är i privat respektive offentlig tjänst.

”Jag tror jag blir hemma idag”

Hjärnkoll tar också fokus på några av de frågeställningar som chefer kan ha kring detta område. Exempelvis hur man stöttar en anställd som mår dåligt på bästa sätt och hur man motverkar negativ stress i arbetslaget.

– Vi vet att psykisk ohälsa är vanligt även på arbetsplatser, och precis som i samhället i övrigt är det inget man pratar öppet om. Men, vi ser det som mycket positivt att så många chefer är öppna för att anställa personer med tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa, säger Hjärnkolls projektledare Rickard Bracken.

Det hela går att beställa som studiematerial från Hjärnkoll men även att ladda ner gratis via deras hemsida. Skriften är 56 sidor lång och vid beställning betalar mottagaren enbart portokostnad.

 Text: Robert Halvarsson

Studiematerialet finns här.

Tips för att främja välbefinnande för personal:

– Förankra en värdegrund där alla behandlas med respekt och värdighet och företeelser som mobbning och trakasserier inte tolereras.

– Var öppen för att flexibla arbetstider kan underlätta för personalen att skapa jämvikt mellan privatliv och arbetsliv.

– Arbeta för ett ledarskap där personalen känner sig delaktig i beslutsprocessen och kan identifiera sig med målet för verksamheten.

– Se till att de anställda har rätt kvalifikationer för sina arbetsuppgifter och att arbetsbördan är hanterbar.