Kommuners förbud mot sprutbyte tas bort

Riksdagen meddelar på sin hemsida att man efter en proposition från regeringen beslutat att slopa kommunernas vetorätt mot att införa sprututbytesprogram för missbrukare.

Sprututbytesprogram har varit möjligt sedan flera år i Sverige. Vetorätten om att införa mottagningar har hittills legat hos kommunerna trots att verksamheten bedrivs av landstingen. Efter ett riksdagsbeslut om en lagändring hoppas man nu att fler mottagningar öppnas runt om i landet.

Lagändringen innebär att vetorätten om att driva sprututbytesprogram tas bort från kommunerna och landstingen får själva ansöka om och driva sådan verksamhet. Åldern för att delta sänks också från 20 till 18 år.

Sprutbytesprogram syftar bland annat till att hindra smittspridning av svåra sjukdomar som hiv och Hepatit C bland missbrukare. Verksamheten ger också en möjlighet att fånga upp missbrukare och hjälpa dem till ett drogfritt liv.

För att delta i ett utbytesprogram måste du vara folkbokförd på den ort du byter sprutor. Lagändringen trädde i kraft den 1 mars i år.

Text: Ylva Alsterlind
Illustration: Maria Lundby-Bohlin

Ändrade regler för underhållsstöd

Från och med den första april 2016 gäller nya regler kring underhållsstöd till barn med ensamstående föräldrar. ASP Bladet har tagit del av lagändringarna och synpunkter från bland andra Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

När ett barn efter en separation bor endast hos en av föräldrarna (boförälder), ska den andra föräldern betala underhållsbidrag tills dess att barnet fyllt 18 år, eller längst till och med 21 år på grund av skolgång. Hur mycket den ena föräldern ska betala till boföräldern är något de själva kan räkna ut och komma överens om. Minimibeloppet är 1573 kr/månad, en summa som är fastställt i socialförsäkringslagen.

Föräldrarna kan sköta detta helt utan inblandning om reglerna följs och båda parter är nöjda. Om den underhållsskyldige föräldern inte har ekonomiska förutsättningar att betala hela eller delar av underhållsbidraget, så ersätter Försäkringskassan, efter godkänd ansökan, med underhållsstöd eller utfyllnadsstöd upp till minimibeloppet till boföräldern.

Ökat ansvar till föräldrar
I höstas överlämnade regeringen en proposition till riksdagen gällande förändringar kring underhållsbidrag och underhållsstöd. Propositionens huvudsakliga innehåll var att ändra reglerna kring underhållsstöd, och att ge Försäkringskassan och kommuner ett utökat uppdrag med att hjälpa föräldrar att komma överens genom samtal och webbaserade verktyg.

Syftet med de ändrade reglerna är att spara pengar för administration kring underhållsstöd/utfyllnadsstöd samt inte minst förtydliga att det är föräldrarna som är försörjningsansvariga för sina barn och inte staten.

En månad
Innan lagändringen den första april i år kunde boföräldern, utan att först ha försökt komma överens med den underhållsskyldiga föräldern, direkt ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan. De nya reglerna innebär att boföräldern inte kan ansöka om underhållsstöd förrän det gått en månad efter separationen. Staten avser med denna förändring att ge föräldrarna ökade förutsättningar för att tillsammans lösa sitt eller sina barns försörjning. Om den underhållsskyldige och boföräldern efter en månad inte kommit överens, kan boföräldern ansöka om underhållsstöd hos Försäkringskassan, som sedan kräver in pengar från den underhållsskyldige föräldern.

Hela ansvaret efter sex månader
De nya reglerna innebär även att om den underhållsskyldige, under sex månader skött återbetalningarna på underhållsstöd till Försäkringskassan, så upphör rätten till stödet och föräldrarna får hela ansvaret att sköta pengatransaktionerna utan Försäkringskassan som mellanhand.

Undantaget är boföräldrar och barn som har skyddad identitet eller lever med en tydlig hotbild. Med denna förändring sparas många miljoner kronor för administrativt arbete inom statlig verksamhet. Om betalningarna inte sköts efter sex månader kan boföräldern göra en ny ansökan, men får då betala en expeditionsavgift för den nya ansökan, förutsatt att den beviljas.

Trampa inte på ensamma mammor
Linn Hjort, Jurist och klimataktivist,  skriver ledaren i tidningen Dagens ETC varannan tisdag, och i hennes artikel ”Trampa inte ensamma mammor på tårna” ger hon sin syn på de förändrade reglerna;

– Allting framstår som så väldigt enkelt och siffrigt när man läser regeringens förslag och uttalanden. Som om det bara handlade om betalningsförmåga.

En skilsmässa är sällan enkel och inblandade parter kan ofta ha skilda åsikter både gällande pengar och praktiska detaljer.

Linn Hjort menar att många ensamstående föräldrar med låg inkomst nu lever i rädsla för att deras ekonomi kommer att krascha efter dessa sex månader.

– Underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran och inte, kunna handla käk eller inte. Skapa ett system som uppmuntrar frivilliga överenskommelser men som aldrig riskerar att sätta ensamstående låginkomsttagare och deras ungar i skiten.

Remissvar från Karlstad Kommun
Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun har lämnat ett remissvar på förslagen som trädde i kraft den första april i år.

Förvaltningen var i huvudsak positiv till lagförändringarna, de tycker att det är bra med ett tydliggörande att det är föräldrarna som är primärt ansvariga för sitt eller sina barns försörjning. De ansåg också att de nya reglerna skulle bidra till att barn i större utsträckning får det underhåll de är berättigade till.

Drabbar barnen
Förvaltningen ansåg att sex månader är för kort tid innan underhållsstödet dras in. Socialtjänstens erfarenhet är att konflikter brukar bestå längre tid än sex månader, och att det ur ett barnperspektiv är viktigt att inte skapa nya konfliktområden mellan föräldrarna.

Förvaltningen ansåg inte heller att det finns någon rimlig anledning till en expeditionsavgift vid en nyansökan om underhållsstöd. De menade att i gruppen med ensamstående föräldrar finns en stor andel låginkomsttagare som saknar ekonomiska marginaler. Linn Hjort uttrycker i sin ledare att underhållsstödet kan utgöra skillnaden mellan att kunna betala hyran eller inte.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad kommun ser också detta som en risk och att det i förlängningen drabbar barnen. Hur det blir kan ingen veta förrän tidigast i höst då det har gått sex månader efter lagändringarna.

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Stefan Ek

På Jobbet – Kenneth Johansson

Vi passade på att fråga Kenneth Johansson (c), i samband med konferansen ang Socialföretagande i Borlänge, vad det innebär att vara ordförande i Socialutskottet

VAD INNEBÄR DITT ARBETE SOM SOCIALUTSKOTTETS ORDFÖRANDE?
Under alla mina år i riksdagen har jag varit ledamot i Socialutskottet, och efter det senaste valet blev jag ordförande. Det betyder att jag har ett ansvar för att lotsa regeringens frågor, och att få till stånd bra beslut i riksdagen när det gäller sociala frågor.

VILKA UTMANINGAR MÖTER DU?
Det är ett svårt och viktigt arbete med att försöka ena många olika intressen att använda resurser på ett så bra vis som det någonsin går. Och även förklara de beslut vi tar i riksdagen.

VAD ÄR DET SVÅRASTE MED DITT JOBB?
Det är att det finns så många välfärdsområden som resurserna inte räcker till, att man måste prioritera och ibland kan det vara väldigt svårt

APROPÅ DITT BESÖK I BORLÄNGE PÅ SEMINARIET OM SOCIALT FÖRETAGANDE;
HUR SER REGERINGEN PÅ SOCIALA ARBETSKOOPERATIV?
Regeringen anser att socialt företagande är mycket angeläget och lägger ni många olika förslag för att underlätta.  Vi anser att det finns så många mervärden med att personer känner sig delaktiga och att man kan ordna sysselsättning och många andra verksamheter där personer som annars har svårt att få jobb kommer med i arbetet. Så vi är väldigt måna om att sociala företag ska få bra förutsättningar

HUR SER DIN YRKESBAKGRUND UT?
Jag är utbildad socionom, sedan har jag arbetat i landstinget i Dalarna med administrativa uppgifter. Sedan 1991 är jag heltidspolitiker.

TAR DU MED DIG JOBBET HEM?
Som riksdagsman så jobbar man i princip jämt så det betyder tyvärr att jag tar jobbet med mig hem. Folk ringer mig hemma och jag har ju dator…

HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SJÄLV?
Jag är en målmedveten, ganska jordnära person som vill göra sitt bästa för att förbättra samhället för mina medmänniskor.

VAD SER DU I FRAMTIDEN?
Jag är ganska optimistisk, jag tror på mina medmänniskor och att vi har en ljus framtid. Personligen hoppas jag att jag får ha hälsan i behåll och att jag ska få fortsätta arbeta med samhällsfrågor som är mitt stora intresse.