ASP Bladet besökte föreningsmeckat Kårgränd 4 för att träffa Mildred Gullfeldt på Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). Där serverar de lunch för en billig penning till den allt större medlemsskaran.
Direkt i mötet möts man av en avväpnande humor, och samtalet pågår med ett leende på läpparna. Du känner dig avslappnad i den ljusa och trevliga restaurangen.
Mildred är studieorganisatör, hon berättar för ASP Bladet att de idag serverar lasagne. De har även semlor, tillägger hon med en pigg och nöjd stämma. Utav de 75 medlemmarna kommer cirka tio till femton medlemmar som äter mat varje dag, men det varierar. De som jobbar på Kårgränd 4 tycker det är så fantastiskt roligt när så många kommer dit, för då föds många nya matidéer. De tror att just lunchen har varit en bidragande orsak till det ökande antalet medlemmar.
Öppet varje dag
Från början var det tänkt att de skulle ha lunchöppet cirka tre dagar i veckan. Men eftersom det har kommit fler hungriga matgäster, tycker de som jobbar där att det är bättre att ha öppet varje dag, säger Mildred med stolthet i rösten. Alla medlemmar betalar 30 kronor för sin måltid, och man kan även ringa dit och fråga vad dagens lunch är, berättar hon. De bedriver även en caféverksamhet som är öppet dagligen mellan 9.00-16.00. Där kan man få ta del av en social gemenskap, för de som önskar. Mildred hälsar att man får givetvis komma och prova en lunch och känna efter om man vill bli medlem i föreningen.
Aktiviteter
Hit kommer inte bara matgäster, utan även personer som vill delta i någon aktivitet. Det finns en caféverksamhet och självhjälpsgrupper. De har även olika studiecirklar såsom friskvård, matlagningscirklar, bokcirkel och intressepolitik.
Det finns tre självhjälpsgrupper som är viktiga för föreningens medlemmar. En grupp för psykossjukdomar, en grupp för styrelsen och praktikanter, och en för depression, ångest och fobier.
Varm lokal
Mildred berättar att alla människor är välkomna, ingen människa ska behöva känna sig ensam. De som har psykisk ohälsa ska känna att de är lika värda, samt känna trygghet i de gemensamma måltiderna. Hon tillägger att det blir mycket mysigare att sitta vid ett dukat bord med levande ljus och avnjuta en god lunch som faktiskt inte kostar för mycket.
– Alla behöver få möjligheten att äta i en trevlig miljö, det gör gott för själen.
Vad ska vi äta?
– Det är inte lätt att laga mat, när man kommer hem till ett tomt kylskåp. Det fungerar kanske inte på en gång, utan man kan behöva stöd och hjälp med det. Här får matgästerna komma med önskemål på vad man vill äta, samt att medlemmarna ska känna en gemenskap, det är jätteviktigt.
Deras kock heter Agneta, hennes humör verkar vara på topp. Ibland tar de även emot gästkockar här. De vill vara som en vanlig restaurang, men inte konkurrera med dem, berättar Mildred och Agneta.
Mildred tycker RSMH är helt fantastiskt, för man kan utvecklas åt alla olika håll och kanter. Det beror helt och hållet på medlemmarna och vad de vill med verksamheten.
Medlemstillströmningen till RSMH Kalstadsola har ökat och de anser därför att de behöver större lokaler till sina medlemsaktiviteter. I detta års första debattartikel får ni läsa en version av det brev de skickade till Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun om detta ämne.
Hej!
RSMH-Kalstasola växer och behöver en större lokal för att tillgodose våra medlemmars behov. Vår nuvarande lokal är en etta med kokvrå, vilket är för litet.
RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, är ett ideellt partipolitiskt obundet och religiöst neutralt förbund, som genom socialpolitisk kamp och kamratstödjande verksamhet verkar för dem, som hotas av, eller upplevt sociala eller psykiska svårigheter.
Förbundet är öppet för alla som vill verka för dessa syften. Grunden för RSMH:s verksamhet är medlemmars kunskaper om och erfarenheter av den sociala och psykiatriska vården och de påfrestningar som finns i samhället. Formen som drivs är en ideell förening. Deltagarna/brukarna har inflytande genom medlemsmöten. Verksamheten har funnits i cirka 2 år med nuvarande inriktning.
Verksamheten bygger på kamratstöd och intressepolitik och utgår från arbetsgrupper med minst en ansvarig för olika aktiviteter. Styrelsen har det övergripande ansvaret. Några av våra många aktiviteter är: Caféverksamhet, självhjälpsgrupper, olika studiecirklar, friskvård, matlagningscirkel, bokcirkel och intressepolitikscirkel.
Vi vill främja återgången genom att vara en mjuk brygga mellan ingen sysselsättning och ett mjukt steg närmare en mer aktiv sysselsättning.
Vi arbetar utifrån följande devis: ”Jag ser dig – Jag lyssnar på dig – Jag räcker min hand för att hjälpa dig – Jag räcker min arm för att stötta dig.”
– Vi behöver större lokaler för att kunna växa, beläget centralt på orten för att de flesta medlemmar ska kunna ta sig till verksamheten. Vi har medlemmar som till exempel har social fobi som vill vara delaktiga men har svårt med att vara i trånga miljöer, därför är det också viktigt med större lokal och med fler rum.
– Stort kök för att kunna laga mat tillsammans som frukost och lunch.
– Stort allrum så att det finns plats för alla, vid föreläsningar och öppet hus.
– Ett datarum med datorer för att starta en ungdomsverksamhet och kunna ha kurser och grundläggande datautbildning för alla medlemmar. Stöd för att kunna betala räkningar på datorn.
– Ett vilorum med säng och fåtölj, så att medlemmar ska kunna vila. För medlemmar som söker psykakuten och inte blir inlagda kan ett få ett rum att vila i med kamratstödjare dygnet runt.
– Ett eller flera aktivitetsrum där det finns tillgång till att måla, skulptera, pärlor, papper och att sticka och virka. Vi kommer att ha försäljning av saker som medlemmar gjort.
– Minibuss för uppsökande verksamhet och för att t ex hämta medlemmar som bor utanför Karlstad som har svårt att ta sig till föreningen i Karlstad. Och för att kunna göra stora och små inköp till föreningen.
Text & foto: RSMH Kalstasola
Brevet är något redigerat av: Olle Stagnér och Robert Halvarsson
RSHM (Riksförbundet för social och mental hälsa) i Sunne är en spännande verksamhet, som erbjuder en mötesplats för alla människor, oavsett funktionsnedsättning, ålder och social tillhörighet.
Under detta år, 2010, har vi en artikelserie här i ASP bladet som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är organisationen HSO i fokus.
Varför HSO?
Vi har valt att skriva om HSO eftersom de är en viktig resurs i det intressepolitiska arbetet för många brukarorganisationer. På det nationella planet är dessa förbund medlemmar som verkar på det psykiatriska området: Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Schizofreniförbundet och Svenska OCD-förbundet Ananke.
Liten historisk tillbakablick
Under andra världskriget rådde stor arbetskraftsbrist i Sverige, samtidigt som det var stor arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättningar. Utifrån denna situation bildades 1942 Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra (SAMPAS) av fyra handikappförbund. Tillsammans ville man verka för en förbättrad arbetsmarknadssituation för sina medlemmar. 1948 bildas en motsvarighet i Värmland.
Diskussioner om stadgar och samarbetsformer ledde till att Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och De Handikappades Riksförbund 1962 konstituerade sig i en ny organisation, Handikappförbundens Centralkommitté (HCK). Med HCK kom fastare former för samverkan och ett kraftfullare intressepolitiskt arbete. Vid årets slut ingick sju organisationer i HCK. 1967 bildas ett HCK i Värmland.
1972 samlades 400 representanter från 20 handikappförbund i riksdagshuset och antog, efter ett års rådslag, handlingsprogrammet Ett samhälle för alla. Programmet blev basen för både FNs standardregler för människor med funktionsnedsättning och FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning.
1981 var FNs internationella handikappår. Under detta år tog handikapprörelsen och de politiska partierna fram Handlingsprogram i Handikappfrågor, som antogs av en enig riksdag 1983. Programmet bar tydliga spår av Ett samhälle för alla.
HCK anordnade detta år (1981) Handikappforum i Göteborg, den största handikappolitiska manifestationen någonsin i Sverige. Inte mindre än 15 000 personer besökte de olika utställningarna och seminarierna. I den avslutande demonstrationen deltog cirka 8 000 personer.
Samma år bildades Disabled Peoples International (DPI) i Singapore som fick stort inflytande över FNs Världsaktionsprogram för Handikappade.
1985 får handikappfrågorna större tyngd i regeringsarbetet genom att Bengt Lindqvist utses till biträdande socialminister.
1993 bildas Handikappförbundens samarbetsorgan. Man betonade samarbetet i det handikappolitiska intressearbetet. Nya stadgar innebar en stark markering av medlemsförbundens ställning. En principiell vetorätt för enskilda förbund infördes i det fall ett beslut i samarbetsorganet skulle gå emot deras egna hjärtefrågor.
Samma år antog FNs general-församling 22 standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.
Tillbakablick ur ett värmländskt perspektiv
Efter att Handikapporganisationernas Centralkommitté i Värmland bildades 1967, anställdes en ombudsman 1969. Fyra år senare, 1973, ändrades stadgarna och föreningsrepresentanterna fick mer inflytande i organisationen.
Under 1970-talet etablerades kontakterna med Länshandikapprådet och i alla kommuner inrättas lokala handikappråd. Sedan växer och utvecklas rörelsen år efter år. Man får mer kontakter med myndigheter av olika slag. Idag är namnet Handikappförbunden Värmland och består av 32 länsorganisationer.
Medlemskap
För att ett handikappförbund ska kunna bli medlem i Handikappförbundens samarbetsorgan måste följande kriterier uppfyllas:
Medlemssökande ska vara ett rikstäckande handikappförbund, samarbetsorgan för små handikappgrupper eller ungdomsorganisationer.
Medlemssökande förbund/samarbetsorgans ändamål ska överensstämma med principprogram och stadgar för Handikappförbundens samarbetsorgan.
Villkoren är bland annat att hälften av ledamöterna i sökande organisation ska ha en funktionsnedsättning eller närstående med funktionshinder, organisationen ska ha en demokratisk uppbyggnad och representera den aktuella handikappgruppen.
Dessa regler gäller i stort även för Handikappförbunden Värmland.
Organisationsstruktur för HSO
Handikappförbunden Värmlands syfte och uppgifter
Genom samarbetsorganet arbetar medlemsorganisationer tillsammans och ger varandra stöd. Arbete syftar till att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet på alla samhällets områden. Till grund för samarbetet ska samarbetsorganets stadgar ligga samt ett gemensamt länsprogram för samhällsförändringar.
Samarbetsorganets uppgifter är…
…att verka för att medlemsorganisationernas intressen i gemensamma och övergripande frågor tas tillvara i länet.
…att underlätta och stödja medlemsorganisationernas arbete genom utrednings-, kontakt-, utbildnings- och informationsverksamhet.
…att stödja medlemsorganisationernas administrativa och ekonomiska utveckling.
Organisation
Ser man på hur HSO-rörelsen är strukturerad (se figur) så skiljer man sig åt i sin organisationsstruktur jämfört med andra förbund. Vanligtvis i ett förbund finns ett ”flöde” till och mellan andra nivåer, såsom olika distrikt och lokalföreningar. Ett sådant flöde finns inte hos HSO, utan är istället horisontellt. Med det menas att HSO på det nationella planet arbetar i dialog med medlemsförbunden, Handikappförbunden Värmland i dialog med länsföreningarna/distrikten och HSO Karlstad i dialog med de lokala medlemsföreningarna.
Handikappförbunden Värmlands organisation
Deras högst beslutande instans är årsmötet. Mellan årsmötena äger ordförandemöten rum med cirka 5-6 mötestillfällen. Det är i detta forum olika handikappolitiska frågor dryftas. Ungefär lika många gånger träffas styrelsen, vars ansvar är ekonomin och att bereda ärenden till ordförandemötena. Vartannat år arrangeras en planeringsdag och vartannat år en planeringshelg.
Deras verksamhet
Vart fjärde år väljer man representanter som sitter med i landstingets handikappråd (LHR). Man finns också representerade i Region Värmland. Vid sidan om dessa viktiga instanser, sitter man också med i olika utredningar och deltar i projekt samt är remissinstans.
Unikt avtal
1997 skrevs ett samverkansavtal med landstinget i Värmland som då var unikt i Sverige, och fortfarande har de flesta distrikt inte något liknande avtal med sitt landsting om samråd. I detta avtal, som ännu gäller, slås det fast att man är skyldig att samverka i frågor som rör exempelvis avgifter, policy, etik, brukarinflytande, med mera.
Aktuellt
Något som står för dörren, är utbildningar för patienter och närstående med erfarna brukare i planering, genomförande och utvärdering. Tanken väcktes ur ett projekt som Handikappförbunden och Landstinget drivit i tre år under namnet Det goda livet. Unikt för dessa utbildningar är att professionen tillsammans med erfarna brukare planerar, genomför och utvärderar dessa utbildningar. Landstinget i Värmland har tagit politiskt beslut att det är enligt denna modell som man ska bedriva patientutbildning.
Det handlar om att när man får en diagnos så blir man erbjuden utbildning i grupp kring detta. Då har personal från den kliniken tillsammans med erfaren brukare lagt upp 3-4 träffar om den typen av diagnos. Stroke, diabetes, epilepsi och MS är några av de diagnosgrupper som fått utbildning hittills.
ASP Bladet besökte föreningsmeckat Kårgränd 4 för att träffa Mildred Gullfeldt på Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). Där serverar de lunch för en billig penning till den allt större medlemsskaran.
Varför HSO?
ASP BLADET 