Etikettarkiv: Rikspolisstyrelsen

Falska nödrop

q23123Det är inte alltid positivt med sociala medier, som Facebook och Google+. Ibland kan det gå riktigt galet, som när identiteten på någon som gömmer sig blir röjd av hjälpsamma användare.
Användare av Facebook har säkert någon gång sett ett nödrop om hjälp, någon som eftersöker försvunna personer. Men stopp! Tänk efter före, innan du svarar, analysera texten noga. Vad är det personen skriver, vilken är det som blir efterlyst, vem letar efter någon?

Man bör läsa texten både en och två gånger, innan man hjälper till med ett sådant nödrop. En snyfthistoria på nätet, från någon som vill ha hjälp med att hitta sin försvunna familj – kan vara ett lätt sätt att röja den försvunna familjens nya identitet. När personen har fått hjälp över nätet med den nya adressen, så är det bara att åka dit, för att invänta någon av familjemedlemmarna.

Många läsare ser nödropet och vill gärna hjälpa till, många tycker synd om den som efterlyser, och bidrar med ledtrådar i tron av att ha gjort någon en tjänst. Men i verkligheten kan man ha gjort en otjänst istället. Detta kan leda till ett tragiskt slut, om en familjs identitet blir röjd.

Dela aldrig en förfrågan
Tipsa aldrig om något på ett socialt media, utan att först veta vad det handlar om. Den försvunne kanske inte vill bli hittad. Rikspolisstyrelsen varnar dessutom människor att inte dela och sprida förfrågningar av försvunna människor på Facebook.

– I värsta fall bidrar man till att någon misshandlas, våldtas eller dödas. Man måste fundera två gånger innan man delar den här typen av efterlysningar på Facebook, säger Lotta Sonemalm, förbundssekreterare på SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, till Metro 8 februari 2013.

När kvinnor eller män söker skyddad identitet, så finns det anledning till detta, det kan handla om att man upplevt våld i nära relationer, gängkriminalitet och hedersvåld. Det handlar om kvinnor, män och barn, som lever under ständiga hot. Att få en skyddad identitet, innebär att den utsatte får ny adress, nytt namn och personnummer på okänd ort.Idén med ny identitet är att inte bli hittad.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Fakta

  • •Sekretessmarkering. Det innebär att en noggrann prövning sker innan uppgifter om dig lämnas ut. På Skatteverkets hemsida står att: ”Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst eller annan utredning som styrker dina förhållanden bör dock finnas som underlag för bedömningen.”
  • •Kvarskrivning. Det innebär att du i skatteregistret registreras som ”på församling skriven” i din gamla folkbokföringsort. Din nuvarande adress finns enbart på ditt gamla skattekontor.
  • •Fingerade personuppgifter. Precis vad det låter som, du får ett nytt namn och ett nytt personnummer.

Källa: Skatteverket.se

Från gatan till datan

Bland unga har legala droger köpta på internet blivit allt vanligare. Lagstiftningen hinner inte med och de ofta odokumenterade effekterna kan vara dödliga. Inställningen till nätdroger verkar bli mer och mer liberal. Vad menas med nätdroger, och hur ser läget ut idag?

I en undersökning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) som genomfördes på våren 2012 framgick det att tre procent av pojkarna och två procent av flickorna i årskurs nio använt nätdroger. I årskurs två i gymnasiet låg pojkarna på två procent och flickorna på tre. Den totala narkotikaerfarenheten förutom just nätdroger ligger betydligt högre.

Snabb ökning
Säkert är att användandet av nätdroger snabbt ökat de senaste åren. Ungdomar vittnar om hur vanligt detta blivit. Det är ju bara att beställa på internet. ”Spice” och liknande rökmixar är den vanligaste preparatgruppen. Man kan säga att droghandeln har flyttat från gatan och in till datorn. Enkelheten, tillgängligheten och en lagstiftning som inte hänger med är orsaker till att attityden till droger förändras. Eftersom det är lagligt tycker många att det känns mindre fel.

André Jonsson på Polisens ungdomsenhet Umeå, berättar i TV 4:s nyheter att man nu ser en ökad trend med ”vanliga” ungdomar som har ordnade familjeförhållanden, börjar knarka. Något man inte sett tidigare.

– Alla föräldrar, oavsett ar man bor eller vad man jobbar med, måste tänka tanken att det finns narkotika i mitt barns närhet, för det är ett faktum idag, säger André Jonsson till TV 4.

Vad är en nätdrog?
Begreppet nätdroger, Research Chemicals eller internetdroger betyder droger med narkotisk effekt som köps och säljs legalt via handel på internet. Kemikalier med liknande effekter som narkotikaklassade preparat, men som i försäljningslandet inte är narkotikaklassade. Detta beror på att de aktiva substanserna inte använts som registrerade läkemedel eller är ovanliga som missbruksdroger i det aktuella landet. De ansvariga myndigheterna har därför inte gjort någon bedömning av effekt och farlighet hos dessa substanser.

Långsam lagstiftning
I sverige har flera nätdroger narkotikaklassats efter hand. Oftast efter att personer avlidit som följd av missbruk. När en substans väl narkotikaklassas leder det ofta till att en substans med liknande effekt börjar säljas istället. För regeringen är processen med att klassa något som narkotika en tidskrävande historia. Varningar från sjukvården, information från experter och ökade beslag är sådant som ska få regeringen att förbjuda dem. I dagsläget kan de bara klassa en substans åt gången. En process som tar minst tre månader, vilket ger drogtillverkarna ett ständigt försprång så att det alltid finns nya alternativ på marknaden.

Förstörandelagen
Förstörandelagen som infördes för två år sedan har däremot bidragit en del till att stävja utvecklingen. Den ger åklagarna möjlighet att omhänderta och förstöra ännu oklassifierade droger. Innan dess räckte det med att tillverkarna ändrade en enda liten beståndsdel i en narkotikaklassad drog, så den plötsligt blev laglig igen.

Kraftigt ökade beslag
Polis och tull uppger att beslagen av nätdroger hela tiden ökar. Förra året hade beslagen av nätdroger mer än fördubblats, vilket även visar att handeln med traditionella droger flyttat ut på nätet. Statistik från Rikspolisstyrelsen visar den tydliga ökningen. 2011 gjordes 2420 beslag av nätdroger. 2012 gjordes 5453. Hos Tullverket har narkotikabeslagen i postflödet ökat med 92 procent sedan 2010.

Stewe Alm, strategisk analytiker, berättar bland annat för rikspolisstyrelsen att det finns en ny generation av missbrukare som föredrar att köpa droger på nätet framför i gatuhörnen. Men det gäller inte bara droger. Handeln med dopningspreparat på nätet är också väldigt stor. Internetspaning måste alltså vara en naturlig del av den dagliga verksamheten när det gäller arbetet mot narkotika.

Att tackla problemet
Behovet av internetspaning har naturligtvis blivit större och flera polismyndigheter har ökat antalet civila specialister. Under 2013 kommer polishögskolan också starta en utbildning i internethämtning som ska ge ökad kunskap på området.

Yngre personer födda på 80- och 90-talet är den grupp som mest beställer denna typ av preparat på internet. Som det ser ut nu är det svårt att få fast de som ligger bakom försäljningen då lagstiftningen ser ut som den gör, plus att det ofta handlar om utländska servrar och hemsidor. Klart står dock faktumet att nätdroger likväl som traditionella droger är en farlig historia. Att göra sig medveten om detta, är som alltid en stort steg i rätt riktning.

Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin