Etikettarkiv: Robert Halvarsson; Karlstad; Socialpsykiatri; Sprututbyte; Substitutbehandling; Skademinskning; Harm reduction; RFHL; RNS; QvinnoQulan; Statens Folkhälsoinstitut

Delade meningar om skademinskning

”Rena sprutor? Men då gör man ju det enklare att knarka.” Så kan diskussionen se ut när det gäller skademinskningsinsatser för injektionsmissbrukare. I svensk narkotikapolitik är substitutbehandling och metoder som sprututbyte fortfarande politiskt sett kontroversiella.

Ersättningsmediciner som Metadon och Subutex används idag framgångsrikt som en väg för människor från heroinberoende till ett liv utan missbruk. De anses vara vetenskapligt säkerställda metoder och metadonprogrammet har idag över 40 år på nacken.

Ersättningsbehandling ingår i det som brukar kallas för skademinskning eller ”harm reduction”. Dessa består av insatser som syftar till att göra missbruket mindre skadligt för den enskilde – däribland genom medicinering och sprututbytesprogram.

– Metadon och läkemedelsassisterad behandling är i dag en etablerad behandlingsmetod. Det är en av de kryckor du behöver för att återkomma till livet, så odramatiskt ska vi se det, berättade Lars Gunne, professor emeritus under metadonprogrammets 40-årsjubileum som hölls för fyra år sedan vid Uppsala Universitet.

Tre nya starka röster som har gjort sig till språkrör för sprututbyte är generaldirektörerna för Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. November 2009 gick de i samlad tropp ut i en debattartikel i Dagens Nyheter för att argumentera att sprutbyte ska ses som en folkhälsofråga och inte en narkotikapolitisk fråga.

Sara Wamala för statens folkhälsoinstitut är en av dem. Hon berättar för ASP Bladet att det har funnits en viss rädsla att sprututbyte är ett led i en legaliseringstrend. I dagsläget finns detta heller inte i Värmlands län. Enbart Lund och Malmö är de två städer som har rena-sprutorprogram.

– Folkhälsoinstitutet har varit emot sprututbyte tidigare. Men det har gått flera år sedan dess och forskningen på området har utvecklats. Insikten har kommit att det också sker en ihopblandning av narkotikapolitik och folkhälsoperspektiv i debatten. Det jag kunde komma fram till var att man kanske inte borde blanda ihop dessa, säger Sara Wamala

– Har man ett folkhälsoperspektiv innebär det att man ska behandla de som är narkomaner för att förhindra spridandet av sjukdomar. Då kan vissa tro att man förespråkar legalisering, men sprututbyte är ingen narkotikapolitisk åtgärd, berättar Sara Wamala vidare.

Generalsekreterare för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Per Johansson är en av de röster som förespråkar en restriktiv narkotikapolitik med det narkotikafria samhället som ledande vision. Det forskningsunderlaget som folkhälsoinstitutet hänvisar till ger han inte mycket för.

– Det finns egentligen bara en vetenskaplig rapport som ger stöd för att sprutbyte har hiv-preventiv effekt och flera som pekar på en negativ effekt. Sjukvården ska inte ägna sig åt meningslösa aktiviteter för att det känns bra eller någon annan hopsnickrad motivation, menar Per Johansson.

Per menar att ett av de stora problemen ligger i att många missbrukare inte vill ha vård. Samhället måste också stävja både sidomissbruk och kriminalitet enligt honom.

– Vi är mot slarvig och dåligt kontrollerad behandling. Poängen är att man inte ska sidomissbruka och att man ska upphöra med sin kriminella livsstil. Detta kräver en kombination av kontroll och stöd, vilket fungerar dåligt på många håll i världen, menar Per Johansson.

Ytterligare en röst i folkhälso- och narkotikadebatten representeras av Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende. Per Sternbeck, förbundssekreterare för RFHL argumenterar för att den sprututbytesforskning som Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle hänvisar till för att stärka sin sak är belagd med fusk.

RFHL argumenterar för avkriminalisering av narkotika för eget bruk. De menar att dagens lagar motverkar sina egna syften samt avhumaniserar narkomaner.

– Med kriminaliseringen betraktar samhället missbrukaren primärt som kriminell istället för som en person som behöver hjälp och stöd, anser Per Sternbeck.

– Är det en slump att så många tunga missbrukare kommer från fattiga områden och med mycket jobbiga uppväxtvillkor? Vi vet att mellan 60 – 80 % av de tunga missbrukarna har psykisk ohälsa av något slag och att många använder narkotika i självmedicinerande syfte. Går det att straffa bort sådana faktorer? Vårt svar är nej, berättar Per Sternbeck vidare.

Missbruk är något som både män och kvinnor lever med. Av tradition är det dock mestadels mäns missbruksproblematik som har uppmärksammats. Några som vill ändra på det är kamratstödjarföreningen QvinnoQulan, som finns i Stockholm sedan några år tillbaka, och för ett år sedan startades man även upp på samma tema i Karlstad. Lokalföreningen är en del av RFHL.

– Fokus här handlar inte bara om själva missbruket, utan vi tror att kvinnor behöver en egen frizon. Kvinnor är inte lika män och vårt missbruk har inte sett likadant ut. Många av våra medlemmar som behöver det här stället har varit utsatta för väldigt mycket våld, berättar Lena Andersson som är engagerad i QvinnoQulan i Karlstad.

Problemet tror Lena Andersson bland annat består i en repressiv narkotikapolitik som drabbar missbrukare under många år har varit populär. Som missbrukare har man ansetts förverka sina medborgerliga och mänskliga rättigheter i samhällets ögon.

– Man har alltid sett narkomaner och missbrukare som en enda homogen grupp. Det är inte så lätt när man kommer till ett behandlingshem och det på sin höjd är tre kvinnor och resten män. Framförallt inte om man hamnar på hemorten och får behandling tillsammans med män som man har missbrukat tillsammans med och som man kanske till och med har fått jävligt mycket stryk av, berättar Lena Andersson vidare.

– Man kan straffa människor ända in i döden. Men det funkar ändå inte, säger Lena Andersson.

Precis som sprututbyte nu är kontroversiellt har läkemedelsassisterad behandling med metadon tidigare varit det. Mellan 1979 och 1984 var metadonbehandlingsprogrammet på Ullåker stängt för nya brukare på grund av politiskt motstånd. Enligt Leif Grönbladh som är forskningsföreståndare vid Institutionen för neurovetenskap på Ulleråker Akademiska sjukhus, så dog 48 personer som stod på en väntelista vid händelse att metadonprogrammet återupptogs till följd av överdoser.

Text: Robert Halvarsson