Etikettarkiv: Robert Halvarsson

Hjärt- lungräddning kan rädda liv

1231123ASP Bladets reporter var på första hjälpenkurs i Hjärt- lungräddning. Uppdateringen var nödvändig från föregående kurs, som undertecknad genomförde för femton år sedan. Skillnader i synsätt var också märkbar.

Synen på vad som är god hjärt- och lungräddning har förändrats. I slutet av 90- talet skulle man med handen mäta ut ett avstånd mellan halsgropen, ner mot en liten broskbit kallad svärdsutskottet. Broskbiten finns där bröstkorgen delar sig. Målet var att broskbiten inte skulle bli skadad i räddningsförsöket. I dag tänker man att det är viktigare att spara tid på att slippa mäta över bröstkorgen på den nödställde. Det är bättre att komma igång med hjälpen så fort som möjligt.

Tänk inte, gör bara
När man kommer fram till en olycksplats, gör en snabb överblick. Är någon skadad? I så fall, rikta din fokus på den mest skadade, försök få kontakt med personen. Presentera dig med namn till den nödställde, även om denne inte är vid medvetande. Om det är en allvarlig olycka, ring alltid 112. Du kan vara ensam på olycksplatsen, eller med flera människor. Om ni är fler, påkalla deras hjälp. Låt någon ringa under tiden som du, eller någon annan – hjälper den eller de skadade.

Om du är ensam med en person som är skadad, ring larmnumret själv, använd högtalartelefon och placera telefonen vid sidan av er, då kan man prata med larmcentralen under tiden som eventuellt upplivningsförsök pågår.

Vid en allvarlig olycka, se till att säkerställa så långt det är möjligt, att ni är bortom omedelbar fara. Är den drabbade medvetslös? Börja med att kolla puls och andning, sätt kinden framför personens mun, för att känna om den skadade andas, din kinds känslighet hjälper dig att uppfatta om det finns någon utandningsluft.

SONY DSCBlås luft i lungorna
Om ingen utandningsluft eller puls uppfattas. Böj då bak huvudet för att öppna luftvägarna, lägg en hand på pannan och två fingrar under hakan, strupen öppnas då lättare upp och man kan blåsa in luft i lungorna. Täpp till personens näsborrar, med dina fingrar. Ta ett djupt andetag, slut dina läppar runt den andres mun, och blås sedan in luft med ett bestämt och jämnt tryck.

Nu blåser du in luft, två gånger efter varandra i den andres lungor. Titta på bröstkorgen så den lyfter sig, det är ett kvitto på att personen fått luft. Ge personen trettio kompressioner och blås sedan in ny luft i lungorna. En kompression är ett tryck du gör, med dina händer, mitt på den andres bröstkorg.

När du genomför kompressionen, placera din ena hand på bröstkorgen, ta din andra hand och sätt den över den understa handen, knäpp ihop dem för att få styrka och bra stöd. Tryck sedan med handloven. Försök behålla din händerna på samma plats, även när du släpper på trycket.

Trycket du gör ska vara ganska rejält, minst fem centimeter ner i bröstkorgen, för att blodet ska cirkulera. Kompressionerna ska vara snabba, på en minut ska du göra dem ungefär hundra gånger.

Tryck, så gott du kan – med raka armar utan böjda armbågar. Räkna högt så att du vet hur många du gör. Återigen, trettio kompressioner följs av två inandningar. Upprepa samma procedur så länge du orkar, eller tills dess att ambulanspersonal kan avlösa dig.

SONY DSCFramstupa sidoläge
Kvicknar personen till av kompressionen, eller börjar andas av sig själv, lägg denne i framstupa sidoläge. Ta tag i vänster arm, vinkla den rakt ut från kroppen. Armen ska fungera som stopp, för att förhindra personen att rulla över på mage. Ta den andra armen över bröstet och handen mot kinden, håll kvar detta grepp. Vinkla höger ben, ta tag om knät och använd benet som en hävstång för att dra personen mot dig, mot den utsträckta armens riktning. Finurligheten med det upplyfta benet är att personen nästan helt av egen kraft rullar över till sidoläge, du behöver bara ta i lite och vara med för att styra och dämpa överrullningen.

När personen ligger på sidan, vinklar du det överst liggande benet i 90 grader från kroppen. Positionen låser personen i det läget. Vinkla bak huvudet för fria luftvägar. Se till att inga armar, händer eller ben ligger i kläm. Finns det något varmt som en jacka att lägga över den skadade, så gör gärna det.

Din insats kan rädda liv. Hellre att du försöker, och gör ditt bästa – än att inget göra alls. Tänk att du ökar chanserna dramatiskt för den andre att överleva, om du försöker ge personen hjärt -lungräddning, än om du hade varit passiv.

Text: Lotta Tammi
och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

”Kärleken till dig är starkare än något annat”

SONY DSCEn faders kärlek till sitt barn, är inte helt vanligt förekommande i vår nutidslyrik. Kanske särskilt ovanlig är kärleksskildringen om den är skriven av män vars namn klingar på annorlunda språk. I alla fall i våra svenska tidningar och magasin.

Om denne man ens tillåts förekomma är det oftast som en skuggfigur, upplöst i konturerna, i den europeiska diskussionen och debatten om hedersvåld.

Därför är det givande att introducera ASP Bladets läsare till en dikt skriven av Abdel-Qader Yassine, som bland annat skriver om den palestinska erfarenheten och förskingringen för Tidningen Kulturen. Han är även filosofie doktor i Statsvetenskap.

Här delar han med sig av sina starka ord till ASP Bladets läsare, om kärleken till sin dotter. Starkt, korthugget och prosaiskt skildras hans kärlek på ett sätt som har förmågan att riva ner alla intellektuella försvar, känsla av separation mellan det palestinska och svenska försvinner – genom föräldraskapets band, ersätts avståndet med en allomfattande närhet.

Jag kommer att älska dig både dag som natt, skriver han. Du är den dyrbaraste skatt jag har. Pauli brev till Korinterna ekar i mellanrummet, pappa finns här, han finns kvar, genom eld och vatten, med kärleksfulla ögon riktade mot dig, sin allravackraste dotter.

Introduktion skriven av: Robert Halvarsson

Min sötnos

  • Mitt allt,
    Tack så mycket för ditt meddelande.
    Det var så glädjande att höra av Dig;
    Det värmde min frusna själ.
    I morgon, fredag, är det Alla Hjärtans Dag.
    Det är omöjligt att veta vad livets mening är,
    vad världens mening är,
    vad meningen med någonting alls är,
    innan man har ett barn att älska.
    Du är ljuset i mitt liv.
    Mer än så kan jag inte älska.
    Att se ljuset genom mina mörka tankar,
    när min kropp värker av smärta,
    När jag vankar rastlöst genom huset,
    med bilden av din blick i mitt hjärta,
    Du är mitt hjärta och min själ.
    Du är det vackraste jag någonsin sett.
    Finns det någon starkare känsla än kärleken till dig?
    I mitt hjärta, och i min själ, finns endast du.
    Tänk ett liv utan dig!
    En hemsk och tung smärta.
    Du ska veta en sak min älskade skatt:
    Jag kommer älska dig, både dag som natt.
    Inget i världen kommer vara viktigare för mig,
    och ingen i världen kommer ja älska såsom dig.
    Du är den dyrbaraste skatt jag har.
    När du ler mot mig,
    med det leende som bara du kan…
    Du får mig att smälta…
    Du ger mig så mycket kärlek varje dag,
    mer än du själv ens vet om…
    Jag ska hålla min hand i din i evighet,
    Jag ska finnas till för dig i svåra stunder och lätta…
    Det kan jag dig lova…
    För i min värld finns inget värdefullare,
    Det är dig som jag håller närmast i mitt hjärta…
    Du är mitt liv, du är min lycka…
    Kärleken till dig är starkare än något annat.
    Jag kommer aldrig att kunna beskriva den med orden.
    Du är det bästa som hänt mig.
    Jag älskar dig.
    Puss och kram.
    Din Pappa

Text: Abdel-Qader Yassine

Tema Familjen: I juridikens rum

SONY DSCEtt omväxlande jobb där den ena dagen inte är den andra lik. Det är så Sandra Rosén, familjejurist, spenderar sin yrkesverksamma tid. Det är ett spännande jobb, där alla uppdrag är olika, berättar hon för ASP Bladet.

ASP Bladets reporter har träffat Sandra som jobbar på Familjens jurist, en juristbyrå där de behandlar frågor som rör familjelivet. Dit vänder man sig när man behöver stöd och hjälp, när det gäller juridiska frågor. Det kan exempelvis handla om hur man ska tänka när man blir sambos, gifter sig, vid en skilsmässa eller när man ska dela upp arvet efter ett dödsbo. Sandra Rosén är utbildad inom sitt område och behandlar familjefrågor.

– Vi hjälper till med juridiken, vi upprättar testamenten och vi skriver äktenskapsförord, samboavtal, gåvobrev och bodelningar. Vi jobbar med processer som vårdnadsärenden. Vem ska ha vårdnad om barnet, vilken förälder ska barnet bo hos. Vi hjälper exempelvis till med frågor kring hur stort underhåll som ska betalas till den föräldern som barnet bor hos, säger Sandra.

Ska ni gifta er? Några saker att tänka på
Låt oss först börja med att ta livet av en myt; den att när man gifter sig blir all egendom gemensam. Det stämmer inte, äger du en bil när du gifter dig så är den din egendom även efter giftermålet. Lika så med lånet som du har på bilen. Det är först när du säljer bilen och du och din maka köper en ny bil tillsammans som bilen blir gemensam egendom.

Äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, som reglerar vilken egendom som ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Man kan upprätta ett sådant avtal före och under giftermålet. För dessvärre händer det att man upptäcker att man inte trivs ihop och då kan man vara tvungen att separera.

– Det är enkelt att skilja sig i Sverige, när man vill söka skilsmässa fyller man i en blankett som ska skicka in till Tingsrätten. Man betalar in en avgift, sedan är skilsmässan klar efter att par veckor. Har man hemmavarande barn under sexton år, får man automatiskt en betänketid på sex månader. Bodelningen är det som tar tid, den kan dra ut på flera år, säger Sandra.

Skilsmässan kan bestå av två eller tre separata juridiska steg. Första steget är själva skilsmässan, vilket är det som upplöser själva äktenskapet. Därefter ska man göra en bodelning, hur egendomen som man ägt gemensamt skall fördelas mellan makarna. Tredje steget inträffar ifall ni har barn, där ska vårdnaden bestämmas, hur mycket barnen ska vara hos endera förälder, var de ska bo, och så vidare.

Är ni sambor? Toppen, men kolla upp dessa saker!
Är man sambo med någon så gäller andra regler än som gift, dessa skillnader är viktiga att komma ihåg: när två sambor separerar, och den ena parten vill göra en bodelning, då blir det bodelning. Som sambor delar man lika på bostad och bohag, det man har anskaffat gemensamt delas i regel lika. Det spelar ingen roll vem av parterna som har köpt och betalat. Om den ene partnern har köpt en bostadsrätt, och det inte finns skrivna papper på vilken som är ägare, kan bostaden delas på två, det blir en så kallad sambodelning. Det gäller att ha ett samboavtal upprättat, som skyddar ägaren exempelvis till just en bostadsrätt.

Som sambo har man heller ingen arvsrätt, vilket innebär att om det inte finns något testamente, kan man inte ärva sin livspartner. Om man äger en bostad tillsammans och den efterlevande har tänkt sig bo kvar i vid ett eventuellt frånfälle, då måste man lösa ut den avlidnes arvingar, med värdet av halva bostaden.

Testamente, arvsrätt och försäkringar
Upprättar man ett testamente, kan man till viss del skydda sig mot att släkt man inte vill se ärva, ärver dig. Har man barn är de så kallade bröstarvingar, barnen har laglottsskydd. De har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten, vilket är hälften av arvslotten som de skulle fått om det inte funnits något testamente, mellan samboparet. Man kan bara skydda sig till hälften med ett testamente, barnen har alltid rätt att kräva ut laglotten.

– När två familjer flyttar ihop, blir en familj och får gemensamma barn, bör man skriva ett testamente och titta över sina livförsäkringar. Det gäller att se över vilka som står skrivna som förmånstagare så det inte är förra exet som har sitt namn på dina dokument. Vid ett dödsfall blir det denne som får ärva om det inte ändras på pappret. Då spelar det ingen roll om ni bor med en ny partner, det är den som står skriven som ärver, berättar Sandra.

När man inte kan komma överens
Kommer inte parterna överens om bohaget, kan man ta hjälp av en bodelningsförrättare, den hjälpen ansöker man om hos Tingsrätten, det är en jurist eller en advokat som blir förordnad, att vara bodelningsförrättare. Denne kan fatta beslut som rör bodelningen, efter att parterna har presenterat sin ståndpunkt, förrättare avgör sedan saken. Det är en kostsam och långsam process.

Kommer parterna inte överens om barnen, får man gå på samarbetssamtal, vid Familjerätten som finns i varje kommun. Kommer man inte överens där, får man ta hjälp av ett ombud och stämma i Tingsrätten. Sedan får Tingsrätten ta beslut om var barnen ska bo. Det kan även det resultera i en tung process.

Text och Foto: Lotta Tammi

FAKTA

Äktenskapsförord
Äktenskapsförord är läsaren kanske bekant med, via det otal amerikanska såpoperor som visas på TV. Men de finns också i Sverige, och kan reglera hur enskild och gemensam egendom ska ordnas. Ett äktenskapsförord måste inkomma till Skatteverket för att det ska vara en giltig handling.

Sambors rätt
Är man sambo, men inte gift, är man självständig i det man äger och köper. Webbsidan juridiskfokus.se rekommenderar att sambopar för dokument om vad som ägs gemensamt eller separat, som båda parter skriver under. Om den ene sambon dör har dennes partner enbart rätt, såtillvida inget testamente finns, att behålla halva bostaden och halva bohaget. Barnen har alltid rätt till sin laglott.

Vill du lära dig mer?
Surfa in på www.juridiskfokus.se, en portal skapad av Bernitz & Widlund AB i samarbete med auktoriteter på området. De har en databas med vidare läsning om familjerättsfrågor.

Text: Robert Halvarsson

”I” står för Intraprenad – om en ovanlig skola i Örebros hjärta

skemaPrivat eller offentligt, vinstdrivande eller byråkratiskt. Men vad finns mittemellan då? Ja, arbetskooperativ, stiftelser och idéburna verksamheter förstås. Men även intraprenader. ASP Bladet besökte Gumaeliussko­lan, en grundskola som drivs som intraprenad i västra Örebro.

En intraprenad är en offentlig verksam­het som har ett större självstyre än vad som anses vanligt. Detta kan innebära en del olika saker, hos Gumaeliussko­lan betyder det att deras budget sätts självständigt från sin förvaltnings övriga ekonomi. De tar med sig både överskott och underskott in nästa budgetår och får rekrytera personal på ett mer själv­ständigt sätt.

Sture Barkin, skolans rektor, berättar lugnt men passionerat kring vad som skapat skolans goda resultat, att leva ”sitt eget liv”, delvis inom kommunens ramar, men ändå med viss själv­ständighet. Gumaelius­skolan är beläget i en äldre byggnad, från 1940-talet. Det är asfalt, tidstypisk fasad, få grönytor. Hur ska man beskriva läget för skolan?
– Det är ju en stenöken, säger Sture Barkin och fortsätter: hur kan man bedriva idrottsprofil i en stenöken? Han ler ett snett leende när han lägger ut texten om vad som gör dem unika.

”NÄSTAN FÖR BRA”
Trots denna ”stenöken”, rör sig ung­domarna friktionsfritt i skolans loka­ler. Skolbiblioteket är välutrustat, en bibliotekarie finns på plats och berättar om hur mycket de satsar på ny litteratur varje år. Specialpedagoger finns redo, bland annat för att stötta de elever med ADHD och Aspergers syndrom, som får gå i specialklasser. Skolan har en lärartäthet över medel. Det går bra nu.

– Nästan för bra. Vi tog över viss administration från vår förvalt­ning, kring personalfrå­gor och lönehantering, vi köper en del genom förvaltningen – men det är att se som tvångsköp. Vi skulle köpa betydligt min­dre om vi kunde välja, berättar Sture.

De bestämmer egna investeringar och låter personalen vara med och påverka skolans kreativa riktning, på ett sätt som har bidragit till att de kan leverera goda resultat, trots förutsättningar som inte alltid varit optimala. De profilområden man har valt att fokusera på har växt fram underifrån, pekar rektorn på.

– Vi har både ett bra rykte bland hock­eyföräldrar, men även inom barnpsy­kiatrin, där man ibland rekommenderar föräldrar att söka hit, berättar Kristina Karlsson, elevhälsoansvarig på skolan.

STÖRRE FRIHET
Att de får ta med sig sitt gamla budgetår in i det nya, är något som har inneburit en motivation att minska på onödiga investeringar och att prioritera saker som personal och elever har sett som viktigare.

Ett problem är dock, menar Sture, att för­valtningen söker större kontroll över sina intraprenader. I början var de tämligen fria i sitt förhållningssätt. Sedan en tid har man från kommunförvaltningens sida stramat åt synen, tycker Sture, vilket möjligtvis kommer att innebära en ”normalisering” gentemot andra verksamheter i kommunal regi.

– Det fanns en allmän frihet, en anda som rådde att ”allt som inte är förbjudet är til­låtet.” Vi kunde förhålla oss så till en del av de beslut som fanns. Alltså, är det inte absolut specifikt att något även gäller för oss, slapp vi det, berättar Sture.

Den viktigaste friheten består dock, över tid – och den verkar de få ha kvar, vilket handlar om budgetansvar. Medel tillsätts kommunalt, på samma sätt som hos andra kommunala skolor, men hos Gumaelius­skolan får de behålla sina resurser om de gör ett bra år. Givetvis med brasklappen att detta även gäller vid ett sämre år.

Det blir mindre stressigt att genomföra in­vesteringar, det saknas plötsligt motivation att försöka ”trolla bort” saker från budget i slutet på året. Man kan kosta på sig att vara långsiktigare. Långsammare. Samtidigt försvinner inte heller resurserna till Cayma­nöarna, eller hamnar i styrelsearvoden som ligger långt över en vanlig tjänstemannalön.

Pengarna stannar i verksamheten; i detta fall i en stenöken, som sjuder av över 500 viljor, törstiga på lärande. Och Sture Barkin menar att de inte är särskilt speciella, så till vida att de skulle vara särskilt ämnade att bedriva intraprenad:
– Om vi kan göra det här, vem skulle inte kunna det!

Text och foto: Robert Halvarsson

FAKTA:
”Intraprenaden är en självständig resultatenhet i den kommunala förvaltningsorganisationen med mer ansvar och befogenheter än normalt för verksamhet, ekonomi och personal. Enheten är kommunalt ägd och driven och personalen är anställd av kom­munen”, skriver Örebro kommun på sin hemsida. Staden har i dagsläget tolv stycken intraprenader, som har startats i två vågor. Fem stycken är äldre, och sju stycken är nya. De finns främst inom skola, förskola och i stadens vårdboenden.

Gumaeliusskolan har profilerna dans, ishockey, fotboll, ridning, bild & form, mat och turism, matematik, engelska och ämnes­fördjupning. De har årskurserna 7-9, och drivs sedan årsskiftet 2007/08 som en intraprenadskola.

Kronoparksboende kammade hem Solastipendiet 2013

SONY DSCFrödinghöjd 2 öppnade 2004 och är ett LSS-stödboende för personer med psykisk ohälsa. De som bor där är i åldrarna mellan 42 och 65 år.

Solastipendiet 2013 tilldelades Fröding­höjd 2, som ligger beläget på Kronopar­ken. Det var Vuxenavdelningen inom Karlstads Kommun som delade ut priset och det består av pengar, som bland an­nat kan användas för att låta personalen att lära sig mer om sitt yrke. Personalen berättar för ASP Bladet att de tycker att det var roligt att få priset. Motiveringen till priset är att personalens dagliga omsorg och vård av människorna håller en hög kvalité.

– Här på Frödingshöjd 2 bor det per­soner med psykisk ohälsa, människor med Aspbergers Syndrom, autism och schizofreni. Alla som bor här har olika diagnoser, berättar Lena Berggren, som jobbar på gruppboendet.

Det finns åtta brukare på Frödinghöjd 2, varav fem personer även går på daglig verksamhet i centrala Karlstad. Där får de sysselsättningar som utgår ifrån en tydliggörande pedagogik. Detta inne­bär i detta fall att man har någon form av schema, med bilder över vad dom skall göra under dagen och en klocka som hjälper personerna att hålla tiden i förhållande till olika aktiviteter. Klockan kallas för timstock.

För närvarande är de åtta stycken i personalen som arbetar där – dessa personer ser till att Frödingshöjd 2 har bemanning dygnet runt.

– Vi fick Solastipendiet efter att vi blivit nominerade av vår handläggare Bibbi, och Elin som är sjuksköterska. Jag visste inte om priset förrän det var klart och vi fick reda på att vi vunnit, säger Maud Hertzberg, som också hon arbetar på gruppboendet, till ASP Bladet.

Text: Olle Stagnér, Lotta Tammi och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

För fullständig prismotivation, läs ASP Bladet nr 10, 2013.

FAKTA OM SOLASTIPENDIET:
I samband med erfarenhetsdagarna i Karlstads kommun delas Solastipendiet ut till enskilda medarbetare, eller en arbetsgrupp vid Arbetsmarknads-och socialförvaltningen. Stipendiet är till för att uppmuntra och uppmärksamma an­ställda, som har utvecklat eller nyskapat sitt arbete på ett bra sätt, i linje med för­valtningens inriktning och värdegrund. Stipendiet ska användas till att utvecklas inom sitt arbete, studieresor eller utbild­ning eller andra aktiviteter som har med arbetet att göra. Stipendiet är ingen lö­neförmån, utan till för att enbart tillföra nya kunskaper.

Mats Fackel, verksamhetsstrateg på Ar­betsmarknads- och socialförvaltningen berättar för ASP Bladet att förslag på mottagare kan lämnas av anställda vid förvaltningen och förtroendevalda vid Arbetsmarknads- och socialnämnden. Förslag skall senast två veckor före Erfarenhetsdagen lämnas till respektive avdelningschef som utan eget yttrande lämnar det vidare till förvaltningsdi­rektören. Förvaltningsdirektören och nämndens ordförande beslutar om vem/vilka som skall tilldelas stipendiet.

Uppgifter hämtade från Arbets­marknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun.

Verktyg för liv utan alkohol och droger

SONY DSCAtt tänka och göra rätt, är en del av den färdighetsträning som Vuxenavdelningen arbetar med inom åter-falls­prevention. Det är en metod som hjälper människor att gå från missbruk till ett liv utan alkohol och droger.

Birgitta Bånkestad, behandlingskonsu­lent inom Vuxenavdelningen och Mat­tias Samuelsson, alkohol och drogtera­peut inom Vuxenavdelningen, berättar för ASP Bladets reporter om en kurs de håller i kring återfallsprevention.

Denna kurs hålls för närvarande vid nio kurstillfällen, och sträcker sig på lika många veckor. Varje träff pågår cirka två timmar per gång. Det är en strukturerad kurs, den plan de följer tar upp olika ämnesområden vid varje mötestillfälle. Det skrivs inga journaler, och det förs ingen dokumentation. Den riktar sig till personer som har slutat och inte vill återfalla i narkotika- eller alkoholmiss­bruk i Karlstads kommun.

– Kursen är frivillig, träffarna sker en gång i veckan, två timmar per gång. Gruppens storlek brukar vara på cirka sex personer. Deltagaren får bland annat lära sig om allt från belöningssyste­met till att hantera suget efter alkohol, droger och de många nackdelarna som finns av att vara beroende. Efter varje träff, får man med sig hemuppgifter som man arbetar med inför nästa träff, säger Birgitta.

Birgitta fortsätter:
– Många av deltagarna tycker kursen är för kort och önskar en återträff efter den avslutats.

EN VÄCKARKLOCKA
Kursen kring återfallsprevention är inte ny. Den har förekommit under flera års tid, med andra ledare. Tidigare hette den Väckarklockan. Kursinnehållet är något omarbetat, men är i stora drag ganska likt sin ursprungsform, och äger rum en till två gånger per år.

Den dag som en brukare känner sig redo och har varit nykter en tid, kan denne få hjälp av sin handläggare eller av andra att komma hit. Inget bistånds­beslut behövs.

Kursen vill samla en grupp människor som har behov av att känna gemenskap med andra människor som är i samma situation. De vill skapa gemensam trygg­het i strävan efter förändring. Männ­iskor ska få förståelse och kunna stötta varandra, som varit med om liknande händelser.

Birgitta tillägger:
– Kursen sker i grupp och kan också genomföras enskilt. Kursen är frivillig och gäller för personer från tjugo år, upp i åldrarna.
– En bra mix för en grupp är när deltagarna har blandade erfarenheter av längd på sin nykterhet. De som varit nyktra under en längre tid inspirerar de som har varit det en kortare tid, säger Mattias.

ROLLSPEL
Birgitta poängterar att det är viktigt att betona att detta inte är något annat än just en kurs:
– Det är ingen behandling. Vi diskuterar det ämne som tas upp för dagen, och gör även små grupparbeten. Vid träf­farna går vi igenom hemuppgifterna från veckan som varit. Vi använder också rollspel, och hur man säger nej vid olika tillfällen när man blir bjuden på droger eller alkohol.

Mattias flikar in:
– Hemuppgifterna är en viktig del. Att ta övningen med sig hem, den man fått under veckan. Dels för att öva på och att hålla frågan aktuell.

Text: Lotta Tammi och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi

Fakta:
– Kursen i återfallsprevention består av nio tillfällen.
– Den riktar sig till människor som slutat med narkotika eller alkohol och vill lära sig olika färdigheter som gör att de kan fortsätta vara nyktra och drogfria.
– I kursen får man bland annat lära sig teori kring hjärnans belöningssystem och vad som händer när man slutar med alkohol och narkotika. Man får även spela rollspel, prata om vikten av goda sociala nätverk, hantera risksituationer och andra nyttiga aktiviteter.

En destinationslös kompass

Robert Halvarsson illustrationRobert Halvarsson är redaktör på tidningen ASP Bladet, tillika ordförande på Kooperativet Mediagruppen Karlstad, följer och förlitar sig på sin livskompass. En kompass som fyller hans värld med upplevelserikedom, och där målet är av mindre betydelse.

Det är en samlad, eftertänksam Robert som med en viss stolthet berättar om en stark känsla av riktning som han låter sig ledas av. Som en, något reglerad ödesvandring som just han vandrar i, och som korsar andra liknande vandringar. Individuellt anpassade efter var och en. Det är när han korsar andra människors väg som hans liv känns spännande.

Kompassen pekar framåt
Med denna kompass följer vi nu med Robert framåt i tiden. Då är han på en position där han kan vara självständig och få påverka andra människor. Det finns en kombination av två roller här; hans och andra människors. Om andra trivs runtomkring honom så trivs han. Det är som en positiv snöbollseffekt.

I sin tro att man kan nå toppen på Maslows behovstrappa vill han understryka att varje steg behövs. Använder med försiktighet ordet disciplin, men hävdar att det är nyckeln till framgång. Han har upptäckt att detta budskap inte så gärna tas emot med glädje. Robert tror att det till och med kan krävas stenhårt arbete och uppoffringar för att nå dit man vill. Att vara kreativ i sitt skrivande och att ändå vilja förbättra sig själv.

En lockande tanke är att i framtiden driva och leda en verksamhet i positiv riktning. En mindre lockande tanke uttrycker han med en något förhöjd ton:
– Jag avskyr det här med entreprenörstanken.

I det ligger mycket förhärligande av sig själv, menar Robert. Man slår sig själv på bröstet och inbegriper inte andras insatser och medverkan till framgång.

Att vara på en central position och få jobba med det man älskar har en mycket god påverkan på honom. Detta sagt av en tills synes energisk och kreativ person. Men det stora intresset tippar hela tiden tillbaka på intresset för andra människor. Han är en man som sympatiserar med de stora frågorna. Driven av sin nyfikenhet ställer han sig frågorna: vart är jag på väg och vart är andra människor på väg? Hans tillvaro i vilket han får lära känna andra människor, upplever han som en ynnest. Man kan inget annat än att beundra detta:

– Vilken grej! Att få leva! Alla händelser, som har lett oss fram till vår existens och medvetenhet.

En tvådelad tanke dyker upp. I sin förundran över alltings sammanhang växer också en liten varning. Det finns en upplevelse att en del människor förlorat sin förundran inför tillvaron och blivit blasé. Någonstans har kompassen förlorat sitt sikte och man har slagit sig till ro. Det kan vara bra om man är överens med sitt inre. Men inte så bra om det är i syfte att undvika sin egen inre röst.

En röst som talar om de stora sammanhang som sträcker sig utanför våra egna liv, och inte hela tiden rör sig i ett för tanken alltför snäva kretsar. Där vi stör oss på grannen eller funderar över en ny bil.

Kompassen stannar
Vi befinner oss i de flitigt använda uttrycket ”här och nu”. Som vi tror att vi kan fånga och befinna oss i. Att få trivas på sitt jobb och att älska det man gör, är en nyckel för Robert. Man befinner sig i ett hus, och har nyckeln till många dörrar här i livet. Av nyfikenhet förlorar man sig ibland i alla dessa dörrar, och sträcker sig tunn på en för stor yta. Då blir resultaten inte lika bra och man kan ta ut sig.

Dock finns ett spännande inslag, ett romantiserande av det självförbrännande idealet. Det känns passionerat, en idé om utbrändhet utan att för den skull löpa hela linan ut. Bara känna fartvinden.
I fråga om balans skiner en viss oro igenom. Hur skapar man balans mellan denna nyfikenhet, fritid, arbete, plikt och lust? Och när kommer den efterföljande känslan av harmoni? Att släppa in andra människor på sin resa och att ”gå” tillsammans istället för att ”gå” själv kan vara svårt, erkänner han med mild ton.

Ungefär så här lång tid befinner sig våra tankar kring kompassens stillhet. Så börjar vi driva igen. Eller snarare, så här driver kompassen en vidare.

Robert spekulerar om det finns en ödesbestämdhet i den här kompassnålen. Han inser att det finns en risk att bli skrattad åt om man tänker så, men kompenserar snabbt med att han inte bryr sig om det. I en något bestämd ton klargör han för sin tro om att de flesta färdas i nån slags självuppfyllande vandring, där man vet vad som är bra för en och vad som inte är det. Det mer eller mindre påtvingade behovet av att tysta ner sin röst för att passa in i sociala sammanhang blir påtaglig ibland, och bromsar in den egna resan något.

Kompassen gör ytterligare ett utslag och pekar nu bakåt i tiden.

De aktiva valen
Det är i förhållande till en del aktiva val som man kan se att den historiska resan gjorde ett stopp här vid Mediagruppens dörr. Efter en tids sjukdom, växte en önskan om att bryta sin passivitet, fram. Det resulterade i journalistikstudier. Därefter sökte han upp tidningar och tidskrifter som stod i relation till hans politiska och sociala inriktning. Hans fallenhet för skapande av fördjupande journalistik har lett fram till den position han är på idag. På Mediagruppen Karlstad blev han invald ordförande och arbetar som redaktör för ASP Bladet.

Han använder sin journalistiska kunskaper och sin entusiasm helst till att vilja skildra det stora i andra människor. Han fascineras av samhället, konflikter som finns, men även ren fascination över människan som helhet.

Det kreativa skrivandet kan sättas i förhållande till journalistiken, och det bästa är nog en korsbefruktning mellan de två. Sen är det också en fråga om talang och färdighet. Roberts skrivarkompass styr mer åt faktatexter. Att förvandla fakta till berättande är spännande.

De icke aktiva valen
Rehabilitering är inte ett aktivt val. Omständigheter som exempelvis ohälsa, påverkar är i någon mening ofrivilliga. Hans egna val är han övertygad om hade varit annorlunda om han hela tiden fått vara kry. Att ”komma tillbaka” har varit jobbigt, men resultatet efter många steg i ”stegen” blev uppfriskande och..

– Jäkligt intressant och bra!

Att gå från en skakig grund till en anställning blev någon slags vändpunkt. Med det tidigare förlorade fotfästet i minnet växte ett garderingsbeteende fram. Den ekonomiska tryggheten blev måltavla för detta. Efter att ha sparat för att betala av lån, han beskriver sig själv som ”ultraansvarig” i förhållande till detta, stod han nu på fast mark.

Det gjorde att man kunde se förvandlingen från icke aktiva val till aktiva. Kompassen slår om och han går nu jämsides med sina deltagare i en gemensam riktning. Där själva resan överglänser destinationen.

Med en kompass på en självverkande arbetsplats är han möjligtvis på rätt position nu; rätt person sitter på rätt plats.

Text: Barbro Bruun
Illustration: Martin Bäckström-Ledin