Etikettarkiv: Robert Halvarsson

Ingen ska behöva äta ensam

15ASP Bladet besökte föreningsmeckat Kårgränd 4 för att träffa Mildred Gullfeldt på Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). Där serverar de lunch för en billig penning till den allt större medlemsskaran.

Direkt i mötet möts man av en avväpnande humor, och samtalet pågår med ett leende på läpparna. Du känner dig avslappnad i den ljusa och trevliga restaurangen.

Mildred är studieorganisatör, hon berättar för ASP Bladet att de idag serverar lasagne. De har även semlor, tillägger hon med en pigg och nöjd stämma. Utav de 75 medlemmarna kommer cirka tio till femton medlemmar som äter mat varje dag, men det varierar. De som jobbar på Kårgränd 4 tycker det är så fantastiskt roligt när så många kommer dit, för då föds många nya matidéer. De tror att just lunchen har varit en bidragande orsak till det ökande antalet medlemmar.

Öppet varje dag
Från början var det tänkt att de skulle ha lunchöppet cirka tre dagar i veckan. Men eftersom det har kommit fler hungriga matgäster, tycker de som jobbar där att det är bättre att ha öppet varje dag, säger Mildred med stolthet i rösten. Alla medlemmar betalar 30 kronor för sin måltid, och man kan även ringa dit och fråga vad dagens lunch är, berättar hon. De bedriver även en caféverksamhet som är öppet dagligen mellan 9.00-16.00. Där kan man få ta del av en social gemenskap, för de som önskar. Mildred hälsar att man får givetvis komma och prova en lunch och känna efter om man vill bli medlem i föreningen.

Aktiviteter
Hit kommer inte bara matgäster, utan även personer som vill delta i någon aktivitet. Det finns en caféverksamhet och självhjälpsgrupper. De har även olika studiecirklar såsom friskvård, matlagningscirklar, bokcirkel och intressepolitik.

Det finns tre självhjälpsgrupper som är viktiga för föreningens medlemmar. En grupp för psykossjukdomar, en grupp för styrelsen och praktikanter, och en för depression, ångest och fobier.

Varm lokal
Mildred berättar att alla människor är välkomna, ingen människa ska behöva känna sig ensam. De som har psykisk ohälsa ska känna att de är lika värda, samt känna trygghet i de gemensamma måltiderna. Hon tillägger att det blir mycket mysigare att sitta vid ett dukat bord med levande ljus och avnjuta en god lunch som faktiskt inte kostar för mycket.
– Alla behöver få möjligheten att äta i en trevlig miljö, det gör gott för själen.

Vad ska vi äta?
– Det är inte lätt att laga mat, när man kommer hem till ett tomt kylskåp. Det fungerar kanske inte på en gång, utan man kan behöva stöd och hjälp med det. Här får matgästerna komma med önskemål på vad man vill äta, samt att medlemmarna ska känna en gemenskap, det är jätteviktigt.

Deras kock heter Agneta, hennes humör verkar vara på topp. Ibland tar de även emot gästkockar här. De vill vara som en vanlig restaurang, men inte konkurrera med dem, berättar Mildred och Agneta.

Mildred tycker RSMH är helt fantastiskt, för man kan utvecklas åt alla olika håll och kanter. Det beror helt och hållet på medlemmarna och vad de vill med verksamheten.

Text: Cathrin Johansson
Foto: Robert Halvarsson

Ett öppnare och mer tolerant Karlstad

098324Karlstads kommun bedriver sedan mars i år ett Mångfaldsforum, ett försöksprojekt som kommer att vara i två års tid. Det innebär att kommunen ska hitta ett sätt att bygga broar mellan olika minoritetsgrupper.

Flera invandrarföreningar var inbjudna till ett möte som hölls vid Gamla Wermlandsbankens lokaler. Det var flera politiker som närvarade vid invigningen. Mötet tog cirka en och en halv timme och invigningstalet hålls av det folkpartistiska kommunalrådet Nicklas Wikström.

Nicklas berättar att i dag är det första utåtriktade mötet som hålls, och att det är invandrarföreningarna i Karlstad som är först ut. Vid senare möten kommer det även att handla om andra diskriminerade grupper i samhället.

– Mångfaldsforumet är ganska nytt och de här blir första stora arrangemanget. Min förhoppning är att det ska komma invandrare från olika föreningar och att nya kontakter ska knytas, säger Robert Halvarsson som är ledamot i Mångfaldsforum och medlem i Miljöpartiet Karlstad.

Flera politiker och en tjänsteman ska kontakta olika grupper i samhället för att driva olika sakfrågor. Målet är att Karlstadsbornas kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara på bästa sätt.

8765Robert berättar att detta är bara början. Under dagen handlar Mångfaldsforum om att lyfta fram etnisk mångfald. Senare ska de jobba med frågor som rör kvinnor, funktionshindrade eller olika sexuella läggningar. Roberts förhoppning är att folk ska lära sig av varandra och det ska vara öppet för alla, Karlstad ska vara en bra plats att leva på.

Pridefestivalen var ett första steg i brobyggandet, där ledamöter från Mångfaldsforum fanns på plats.

Presentationer
Konferencieren Nils-Gunnar Magnusson skickade runt mikrofonen till olika politiker och verksamheter, som fick berätta om sina specialområden. De som representeras var Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Arbetsmarknad och socialnämnden och givetvis de olika invandrarföreningarna.

56756

Skolan
Jenny Gladh är enhetschef för Mångfald och integration på Barn och ungdomsförvaltningen, hon berättar:
– Vi har till uppgift att se till att barn får modersmålsstöd i förskolan och att barn i gymnasiet och grundskolan får undervisning i sitt modersmål.

I Karlstad finns det undervisning på trettiosju olika språk, det är femhundra elever i förskolan och ettusen tvåhundrafemtio barn i grundskolan. På gymnasiet är det cirka fyrahundra ungdomar. Barnen kan stanna efter skolan för att få modermålsundervisning. Det finns ungefär sjuttio lärare som undervisar i olika språk.

– Det är inte bara språket man blir bättre i utan även matematik och naturvetenskap. Det gynnar eleverna otroligt mycket, vi behöver folk som kan flera språk, svenska är ett litet språk, avslutar Jenny.

Text: Lotta Tammi
Foto: Johanna Englund

Myndighet vill se utökat rökförbud

1Rökförbudet inne på krogar ska även innefatta bland annat uteserveringar och lekplatser, föreslår Folkhälsomyndigheten i en rapport. De har via en undersökning från SKOP kommit fram till att en majoritet av svenskarna vill se större inskränkningar för rökning i offentliga miljöer.

Idag säger Tobakslagen att rökning i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler i bland annat skolan och vården, ska vara förbjuden. Det vill Follkhälsomyndigheten utöka till att inkludera fler utemiljöer.

Förmynderi, tycker Mattias Svensson, ledarskribent på liberala magasinet Neo. Bra för arbetsmiljöer och folkhälsa, menar Aftonbladets ledarskribent Somar Al Naher, då de båda möttes i debatt under Gomorron Sverige kring förslaget.

– Det kommer att leda till att fler människor kan röra sig fritt, i fler miljöer. Framförallt människor med astma och även barn, säger Al Naher till Gomorron Sverige.
Mattias Svensson låter sig dock inte övertygas av argument kring bättre folkhälsa.

– Det visar att det kliar i förbudsnerven hos skatteavlönade byråkrater som inte kan låta bli och låta det vara bra. Det blev för roligt helt enkelt, hävdade Svensson för Gomorron Sverige.

– Förbuden blir alltmer långtgående och vi blir mer präktiga och känsliga, hävdade Svensson vidare.

I skrivande stund har inte Folkhälsomyndighetens rapport publicerats för allmänheten.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Hjärt- lungräddning kan rädda liv

1231123ASP Bladets reporter var på första hjälpenkurs i Hjärt- lungräddning. Uppdateringen var nödvändig från föregående kurs, som undertecknad genomförde för femton år sedan. Skillnader i synsätt var också märkbar.

Synen på vad som är god hjärt- och lungräddning har förändrats. I slutet av 90- talet skulle man med handen mäta ut ett avstånd mellan halsgropen, ner mot en liten broskbit kallad svärdsutskottet. Broskbiten finns där bröstkorgen delar sig. Målet var att broskbiten inte skulle bli skadad i räddningsförsöket. I dag tänker man att det är viktigare att spara tid på att slippa mäta över bröstkorgen på den nödställde. Det är bättre att komma igång med hjälpen så fort som möjligt.

Tänk inte, gör bara
När man kommer fram till en olycksplats, gör en snabb överblick. Är någon skadad? I så fall, rikta din fokus på den mest skadade, försök få kontakt med personen. Presentera dig med namn till den nödställde, även om denne inte är vid medvetande. Om det är en allvarlig olycka, ring alltid 112. Du kan vara ensam på olycksplatsen, eller med flera människor. Om ni är fler, påkalla deras hjälp. Låt någon ringa under tiden som du, eller någon annan – hjälper den eller de skadade.

Om du är ensam med en person som är skadad, ring larmnumret själv, använd högtalartelefon och placera telefonen vid sidan av er, då kan man prata med larmcentralen under tiden som eventuellt upplivningsförsök pågår.

Vid en allvarlig olycka, se till att säkerställa så långt det är möjligt, att ni är bortom omedelbar fara. Är den drabbade medvetslös? Börja med att kolla puls och andning, sätt kinden framför personens mun, för att känna om den skadade andas, din kinds känslighet hjälper dig att uppfatta om det finns någon utandningsluft.

SONY DSCBlås luft i lungorna
Om ingen utandningsluft eller puls uppfattas. Böj då bak huvudet för att öppna luftvägarna, lägg en hand på pannan och två fingrar under hakan, strupen öppnas då lättare upp och man kan blåsa in luft i lungorna. Täpp till personens näsborrar, med dina fingrar. Ta ett djupt andetag, slut dina läppar runt den andres mun, och blås sedan in luft med ett bestämt och jämnt tryck.

Nu blåser du in luft, två gånger efter varandra i den andres lungor. Titta på bröstkorgen så den lyfter sig, det är ett kvitto på att personen fått luft. Ge personen trettio kompressioner och blås sedan in ny luft i lungorna. En kompression är ett tryck du gör, med dina händer, mitt på den andres bröstkorg.

När du genomför kompressionen, placera din ena hand på bröstkorgen, ta din andra hand och sätt den över den understa handen, knäpp ihop dem för att få styrka och bra stöd. Tryck sedan med handloven. Försök behålla din händerna på samma plats, även när du släpper på trycket.

Trycket du gör ska vara ganska rejält, minst fem centimeter ner i bröstkorgen, för att blodet ska cirkulera. Kompressionerna ska vara snabba, på en minut ska du göra dem ungefär hundra gånger.

Tryck, så gott du kan – med raka armar utan böjda armbågar. Räkna högt så att du vet hur många du gör. Återigen, trettio kompressioner följs av två inandningar. Upprepa samma procedur så länge du orkar, eller tills dess att ambulanspersonal kan avlösa dig.

SONY DSCFramstupa sidoläge
Kvicknar personen till av kompressionen, eller börjar andas av sig själv, lägg denne i framstupa sidoläge. Ta tag i vänster arm, vinkla den rakt ut från kroppen. Armen ska fungera som stopp, för att förhindra personen att rulla över på mage. Ta den andra armen över bröstet och handen mot kinden, håll kvar detta grepp. Vinkla höger ben, ta tag om knät och använd benet som en hävstång för att dra personen mot dig, mot den utsträckta armens riktning. Finurligheten med det upplyfta benet är att personen nästan helt av egen kraft rullar över till sidoläge, du behöver bara ta i lite och vara med för att styra och dämpa överrullningen.

När personen ligger på sidan, vinklar du det överst liggande benet i 90 grader från kroppen. Positionen låser personen i det läget. Vinkla bak huvudet för fria luftvägar. Se till att inga armar, händer eller ben ligger i kläm. Finns det något varmt som en jacka att lägga över den skadade, så gör gärna det.

Din insats kan rädda liv. Hellre att du försöker, och gör ditt bästa – än att inget göra alls. Tänk att du ökar chanserna dramatiskt för den andre att överleva, om du försöker ge personen hjärt -lungräddning, än om du hade varit passiv.

Text: Lotta Tammi
och Robert Halvarsson
Foto: Lotta Tammi