I fokus: Frivilligcentralen

Månadens I fokus har besökt Frivilligcentralen och träffat samordnaren Agneta Färninger som berättar om verksamheten, och värdet av personer som lyser upp ensamma äldres tillvaro.

I dagens samhälle finns det många äldre personer som är ensamma. Det kan vara ett stort problem att inte ha någon att umgås med eller ha det svårt att ta sig ut. Det finns ett stort behov av personer som kan ta sig an ensamma äldre. Det är där Frivilligcentralen kommer in i bilden.

Frivilligcentralen förmedlar frivilliga insatser till personer som är över 65 år. Den som vill jobba som frivillig måste vara över 18 år.

Agneta Färninger har jobbat som frivilligsamordnare i två år. Hennes bakgrund ligger inom vården. Agneta arbetade i Hemtjänsten innan hon hamnade i Frivilligcentralens verksamhet.

Frivilligcentralen är ett samarbete mellan Röda Korset, Svenska kyrkan och vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun. Verksamheten har nu funnits i tio år.

– Upprinnelsen var att man upptäckte att det fanns ett behov av Frivilligcentralens tjänster. Tidigare fanns det frivilligarbete inom exempelvis Röda Korset och Anhörigcentrum. Det man ville var att samordna det under samma tak, säger Agneta Färninger.

Det handlar om frivillighet både från den äldres och volontärens sida. Frivilligcentralens verksamhet bygger på samtycke och det går inte att tvinga någon att delta. Det vanligaste behovet är besök i hemmet. Volontären fikar och pratar med den äldre eller kanske går ut och promenerar. Det finns de som vill ut och handla exempelvis på Bergvik.

Andemeningen är att skapa ett socialt möte, där den äldre får möjlighet att göra saker som den inte kunde göra annars. Det finns en regel som bestämmer vad volontären får göra.

– Man ska inte som frivillig göra det som avlönad och utbildad personal ska utföra, förklarar Agneta Färninger.

Målet med verksamheten är att ingen ska behöva vara ensam. Nästa steg är att få göra saker som man önskar sig.

– Det är guldkanten i tillvaron som vi erbjuder, menar Agneta.

Om man vill bli volontär, tar man kontakt med Frivilligcentralen via telefon, mejl eller använder den intresseanmälan som finns på http://www.karlstad.se. För att ta reda på om personen är lämplig sker ett samtal med samordnaren. Utifrån detta samtal bedöms den ansökandes lämplighet. Efter denna bedömning träffar samordnaren några äldre som kan passa ihop med volontären.

– Sedan handlar det om matchning, så att det passar med intressen. Det kan vara så att den här tanten har katt, va synd, eftersom den här tjejen är allergisk. Det är mycket som ska stämma och det kan finnas önskemål från båda håll, förklarar Agneta.

Nu under våren har Frivilligcentralen haft en kampanj för att locka fler personer till volontärarbetet. På karlstadsbuss buss-tv har det visats en reklamfilm som har medfört en stor tillströmning av nya intresserade. Idag finns det över hundra frivilliga, men alla är inte i uppdrag.
Agneta har mycket på bordet just nu med att matcha ihop lämpliga volontärer med äldre.

Agneta Färninger menar att Frivilligcentralen fyller en viktig funktion. Hon tror att frivillighet kommer att bli mer och mer viktigt i framtiden. Agneta hoppas att det blir naturligt att man hjälper varandra. Frivilligcentralens volontärer gör en bra insats med att göra livet lite lättare för de äldre.

– De frivilliga gör fantastiska insatser. Det är guld värt, verkligen, avslutar hon.

Text och foto: Henrik Sjöberg

Migrantens inträdesbiljett i samhället

Under den senaste tiden har fler migranter anlänt till Karlstad. Hur integrerar Karlstads kommun de nyanlända i samhället? Per-Inge Lidén, ordförande i Arbetsmarknads- och socialnämnden, berättar för ASP Bladet vilka satsningar nämnden har i kikaren när det gäller flyktingarna.

Per-Inge Lidén jobbar bland annat med integrationsfrågor. Han berättar att arbetet med asylboenden är en relativt ny satsning, men att arbetet har resulterat i att flera boenden för asylsökande och ensamkommande flyktingbarn har startats, eller har beslut om startdatum.

– Vi har sagt att vi ska ta emot cirka 200 personer om året, därtill tar vi emot ensamkommande flyktingbarn, säger Lidén.

Det gamla stadshuset som ligger i centrala delarna av Karlstad har mer eller mindre övergetts, eftersom de flesta som hade sin arbetsplats där har flyttat till Karlstad CCC eller det nybyggda Samhällsbyggnadshuset. Med anledning av den akuta bristen på sängplatser för de nyanlända asylsökande så beslutade kommunen att sätta in branddörrar i byggnaden samt anställa personal för att kunna ta emot 100 migranter och 25 ensamkommande flyktingbarn.

Lidén beskriver hur personer som har fått permanent uppehållstillstånd välkomnas och integreras i samhället. Arbetsförmedlingen har ansvaret för introduktionen de första två åren, medan kommunen ansvarar för SFI (Svenska för invandrare) samt skola och dagis under samma tid.

Kommunen har då en organisation för ensamkommande flyktingbarn, där de får riktiga hem med personal eftersom de inte är vuxna. Sedan finns det en organisation där vi tar emot 200 människor (familjer och ensamstående).
– Då gör vi det utifrån när vi får en lägenhet. Då meddelar kommunen Migrationsverket att det nu finns en bostad som skulle passa den här familjen.

Invandrarenssamhällsanpassning
Per-Inge Lidén berättar att den största utmaningen med tanke på den aktuella flyktingströmmen blir jobbfrågan. Han menar att hitta ett arbete åt nyanlända som får uppehållstillstånd kommer bli en utmaning, men det är också något han tycker är viktigt att lyckas hitta en lösning på. Han anser att om en individ hittar en arbetsplats så kan denne enklare komma in i samhället, eftersom personen får arbetskamrater som pratar svenska och lär sig den svenska kulturen på ett smidigare sätt.

– Värmland behöver bli fler människor och vi behöver även människor med olika yrkesbakgrund som kommer hit. Vi behöver också svenska arbetsgivare som även anställer människor som heter Ahmed, Mohammed och Salome liksom Erik, Johan och Stina, säger Per-Inge Lidén.

Kommunen har startat en satsning som kallas ”KLK Jobb” eller ”200 jobb”. I satsningen erbjuds personerna som får uppehållstillstånd i Sverige riktiga arbeten under ett års tid, istället för praktikplatser som varit lösningen innan. Per-Inge Lidén menar att den här metoden är lyckosam, med tanke på att man som individ får en referens när man efter ett år söker nytt arbete. Det visar även de undersökningar som kommunen har låtit göra, enligt dem så har bara tjugo procent som erbjöds jobb istället för praktik, återgått till arbetslöshet efter ett år.

Civilsamhället
Per-Inge Lidén talar om vikten av att frivilliga organisationer, föreningar och personer startar projekt och insatser som ska underlätta för de nyanlända asylsökande, så de ska kunna känna samhörighet med det svenska samhället. Finns det något han skulle vilja förbättra så är det samordningen mellan kommunen och dessa volontärer.
– Vi har funderat på om man skulle organisera det på ett bättre sätt, så att det finns en plats dit alla som ville hjälpa till kan vända sig, för det finns många som vill göra bra saker, menar han.

Exempelvis har Hertzöga BK startat ett projekt på Kronoparken som går ut på att bjuda in utländska flickor till träningar för att inspirera dem att börja spela fotboll. Denna satsningen verkar lovande eftersom de utländska tjejerna upptäcker att även de kan spela fotboll.

Även Röda Korset har startat satsningen #överenkopp. Den går ut på att invandrare uppmuntras att komma till Röda korsets lokal i centrala Karlstad för att ta en fika och umgås med svenskar.

Text: Patrik Eriksson
Foto: Stefan Ek

Röda Korset – Kommer som en vän.

Röda Korset startades på 1860-talet i Genève av Henry Dunant, och har nu vuxit till en världsomfattande organisation som finns i 186 länder. Genom Genèvekonventionerna, som Röda Korset skapat, ska alla människor i krig vara skyddade. 1914 startades Röda Korset i Karlstad och har nu cirka 1300 medlemmar. Organisationen gör ingen skillnad på folk och folk, utan alla ska kunna få hjälp.

Anna-Lena Arnell från Röda Korsets styrelse berättar att föreningen gör hembesök till ensamma människor och att man bedriver hjälp till invandrare, dessa aktiviteter är bland dom viktigaste man har. Den som vill ha besök ringer till Röda Korset i Karlstad som kontaktar en person till besöket, varje besökare har fått två dagars utbildning. Vid ett besök sitter man och pratar, men man kan även gå på en promenad om tillfälle ges. De får inte uträtta sjukvårdsärenden utan vi kommer som en vän, säger Anna-Lena.

De personer som får ett besök mår bättre utav det, det påverkar dem psykiskt, de blir tryggare och lugnare och mindre oroliga, och det skingrar deras tankar.

En gammal tradition är besöksgrupper. Röda Korset försöker stimulera besökare så de känner sig uppskattade och behövda, bland annat genom att anordna en resa för de 25 personer som ingår i besöksgrupperna.

Inom Röda Korset har man sju grundprinciper man arbetar efter. Två av dem är humanitet och opartiskhet – dessa ska besökare ställa upp på, men de behöver inte vara medlemmar i Röda korset. Inom Karlstads organisation finns 15 stycken frivilligverksamheter, med 175 aktiva medarbetare. Det är framförallt kvinnor som är verksamma inom Röda Korset.

Exempel på sådana verksamheter är: besöksgrupp, flyktingfaddrar, första hjälpen grupp, häktesbesök samt insamlingar.

Text: Olle Stagnér  Bild: Per Rhönnstad