Om man utfört ett brott under en allvarlig psykisk störning sker en rättspsykiatrisk undersökning. Då utför man en så kallad paragraf 7-undersökning (P7), vilket är en mindre sinnesundersökning i form av ett timslångt läkarsamtal.
Läkaren har då läst tillgängliga akter om personen och gör därefter en bedömning som sedan används i rättegången. Om läkaren anser att personen inte ska sitta i fängelse kan domstolen begära en stor rättspsykiatrisk undersökning (RPU). Undersökningstiden varierar men får ta högst sex veckor för den som är på fri fot, för en redan häktad är maxtiden fyra veckor.
Under den tiden får personen träffa en rättspsykiatriker, psykolog, socionom och omvårdnadspersonal som tillsammans gör ett utlåtande som används i huvudförhandlingen. Domstolen följer oftast undersökningsteamets förslag. Om det inte finns några förslag döms mestadels fängelse ut. På ett år genomgår cirka 1 750 personer P7, och av de runt 600 personer som genomgår RPU överlämnas hälften till rättspsykiatrisk vård. Blir man dömd till rättspsykiatrisk vård börjar domen att gälla direkt efter rättegången.
För att få rättspsykiatrisk vård måste man lida av en allvarlig psykisk störning och med hänsyn till sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt, ha behov av psykiatrisk vård som kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning, motsätta sig vård eller till följd av sitt psykiska tillstånd inte kunna fatta beslut kring detta.
Vården är inte tidsbestämd, den får pågå i högst fyra månader och om chefsöverläkaren bedömer att vården bör fortsätta, ska en ansökan göras till länsrätten.
Då förlängs vårdtiden med högst sex månader och efter ytterligare sex månader kan man ansöka om en ny förlängning. Medeltiden för vården är cirka fem år.
Man kan även få så kallade inskränkningar under vårdtiden. Det kan vara att skicka och ta emot brev, få besök och att tala i telefonen. Inskränkningar tillåts om kriminalvården godkänner detta.
Kortare permissioner går bra om det är förenligt med vårdplanen som finns för patienten. Patienten eller chefsöverläkaren kan ansöka till rätten om tillstånd att vistas utanför den rättspsykiatriska avdelningen. I samband med vistelser utanför avdelningen måste man ta sina mediciner, hålla kontakt med en utsedd person och man får heller inte använda droger eller dricka alkohol.
Patienten har rätt att överklaga vissa beslut som chefsöverläkaren tagit till länsrätten. Det gäller intagning för psykiatrisk vård och den ska innehålla en begäran på att vården ska upphöra, att den rättspsykiatriska vården ska upphöra, återkallelse eller tillstånd att vistas utanför vårdinrättningens område, vid psykiatrisk tvångsvård om förstörning eller försäljning av egendom, rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, övervakning av försändelser.
Beslut i övrigt som tas av chefsöverläkaren får inte överklagas. Rättens beslut kan inte chefsöverläkaren överklaga.
Överklagande som gäller beslut som överläkaren tagit ska lämnas in till länsrätten. Kommer överklagandet för sent ska länsrätten avvisa det om det inte beror på att chefsöverläkaren har lämnat felaktiga uppgifter till patienten om hur man överklagar.
Direkt efter beslutet om psykiatrisk tvångsvård är taget gör man en vårdplanering. Chefsöverläkaren är ansvarig för vårdplanen och den ska innefatta målen med behandlingen på avdelningen och även ge huvuddragen av den fortsatta vården. Ifall socialtjänst eller primärvård krävs för den fortsatta behandlingen ska även de finnas med för att få så bra samverkan som möjligt mellan instanserna.
Individuella scheman med olika aktiviteter där man lägger stor vikt vid att både kropp och själ ska må bra för att patienten ska kunna fungera i samhället. När det gäller motion, mat, social samvaro, aktiviteter, sömn och vila är det viktigt att patienten har balans i det vardagliga livet.
Finns det inget beslut om särskild utskrivningsprövning och patienten inte längre har en psykisk störning skall chefsöverläkaren genast besluta om att vården skall upphöra.
Genomgår patienten en rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning ska den upphöra när: ”1) det inte längre till följd av den psykiska störning som föranlett beslutet om särskild utskrivningsprövning finns risk för att patienten återfaller i brottslighet som är av allvarligt slag. 2) det inte heller annars med hänsyn till patientens psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.”
Text: Jane Alsing Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET 