Etikettarkiv: samarbete

Där ungdomar brukar finnas

ASP bladet har träffat Magnus Wallgren, Processledare i alkohol och drogfrågor i Karlstad kommun, för att prata om ungdomar och missbruk. Magnus är även drivande i Krogar mot knark och Stoppa langningen. Grunduppdraget i hans arbete är att sänka den totala alkohol- och drogkonsumtionen i Karlstads kommun.

Krogar mot knark är ett nationellt nätverk som finns i ett fyrtiotal svenska kommuner. Syftet med nätverkets verksamhet är att minska och försvåra användandet av narkotika i krogmiljöer. 2002 var starskottet för Krogar mot knark i Göteborg, Malmö och Stockholm. I Karlstad inleddes arbetet 2005 med att få krogar och restauranger att delta i Krogar mot knarks vision om ett drogfriare krogliv. I Karlstad finns det åtta uteställen som samarbetar inom ramen för nätverket.

Förebyggande samarbete

Unga människor vistas ofta i krogmiljöer och i dessa miljöer finns risken att utsättas för narkotika både indirekt och direkt. Genom att Krogar mot knark samarbetar med krogarna kan riskerna minskas.

– Uppdraget är att det ska bli en tryggare miljö för ungdomar på krogen, säger Magnus Wallgren.

Magnus säger att det är viktigt att krögarna tar fram rutiner för hur arbetet ska skötas.

– Krogar mot knark utbildar ordningsvakter och krögare för att de ska veta hur man agerar, säger han.

Magnus menar vidare att krogarna ska ha en tydlig policy i dessa frågor. I marknadsföringen ska det synas att krogen arbetar aktivt mot narkotika.  Han säger vidare att kunskapen har ökat hos krognäringen och att man idag vet mer hur man bättre hanterar narkotikaproblematiken.

Samarbetet i Krogar mot knark baseras på regelbundna möten, där polismyndigheten, alkoholhandläggare och företrädarna från Krogar mot knark träffas. Samarbetsparterna diskuterar hur problematiken ser ut i Karlstad och vad man kan göra.

– Det viktigaste i samarbetet är att krögarna och polismyndigheten kan ha direkt kommunikation mellan varandra, menar Magnus.

Polisen spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet. De finns i närheten av krogarna under helgerna för att ge en lugnande effekt, så att inte bråk bryter ut.  Polisen finns även inne på krogarna och det är så vanligt förekommande nu att krogbesökarna ofta inte tar någon större notis om det.

Stoppa langningen

Magnus Wallgren har förutom sitt arbete i Krogar mot knark även ett engagemang i Stoppa langningen. Målet med Stoppa langningen är att minska langningen av alkohol till våra barn och unga och att få till en attitydförändring och kunskapshöjning kring langningens konsekvenser.

– Inför större högtider som exempelvis Valborg träffas vi i storgrupper för att diskutera vad som ska göras, förklarar Magnus Wallgren.

Storgrupperna utgörs av fältarbetare, vaktbolag och polis. Det man diskuterar är var någonstans det kan bli stökigt. Fältarbetarna som Ungdomar för trygghet, Fritidsledare i fält och Socialförvaltningens fältarbetare rör sig på de platser där ungdomar brukar finnas. De vet vilka ställen det brukar vara stökigt och vad som krävs för att lösa de våldsamma situationerna.

En positiv trend är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar har minskat. Detta har varit fallet under många år. Magnus säger att enligt den senaste undersökningen är siffrorna de lägsta sedan man började mäta 1971. Risken finns däremot att minskningen av alkohol har ersatts med en ökning av narkotika. Det finns mycket som tyder på det och det är därför som förnyade satsningar mot cannabismissbruk har startats.

När det gäller framtiden önskar sig Magnus Wallgren att Krogar mot knark blir en kvalitetsstämpel för krogen. Krogens varumärke förstärks genom att man är med i nätverket och jobbar aktivt och seriöst med dessa frågor.

Magnus menar att det har blivit svårare att ta narkotika på krogen. För att den utvecklingen ska fortgå behövs Krogar mot knark även i framtiden.

Text: Henrik Sjöberg

Foto: Per Rhönnstad

Strategier för samarbete

ASP bladet fick en pratstund med RFHL:s representanter Camilla Svennious och Louise Hemingsson.  Vi talade om vilka strategier som krävs för att få ett samarbete mellan olika aktörer gällande brukarinflytande.

– Det behövs en dialog mellan kommuner och landsting därför att missbruksvården har två huvudmän: Landstinget och kommunen, säger Camilla.

För att det ska fungera krävs det ett bra samarbete där alla berörda myndigheter är med.

Det krävs dessutom strategier som är anpassade efter varje kommun, län och landsting, hävdar Svennious. Ofta bli det inte likvärdig vård överallt i Sverige och det är inte bra, menar hon.

Strategin ligger i att hitta vägarna till myndigheterna i den region där du är verksam och att gå ihop med olika organisationer, säger hon. Styrkan sitter i att gå ihop med många olika organisationer. Det gör sammanslutningen av organisationer starkare.

Vi på RFHL vill också på sikt arbeta med psykiatriorganisationerna för att nå en ännu större bredd, eftersom det är många i de organisationerna som är direkt berörda av missbruksfrågorna, menar Louise Hemingsson.

– Det är en ödesfråga för landet eftersom 50 % av befolkningen är beroende av att missbruksvården fungerar, avslutar Camilla Svenious med.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad