Etikettarkiv: Samhall

Ett av Sveriges viktigaste företag

Sveriges viktigaste service företag, kan det vara Samhall? Så vill de beskriva sig själva i alla fall. De är ett företag som pysslar med såväl städ, tvätt som fastighetsunderhåll.

Samhall är dessutom ett aktiebolag och de måste ha en ekonomi i balans för att kunna bedriva verksamheten. Men Samhall delar inte ut någon vinst till ägarna som är staten till skillnad mot andra företag. Här återinvesterares vinsten istället i företaget.

Vilka jobbar på Samhall?

Många av de som jobbar där har någon form av en funktionsnedsättning. Andra har varit utbrända, somliga har psykiska funktionsnedsättningar, någon kanske har haft det jäkligt svårt att få jobb. Alla har dock en gemensam sak och det är att de har någon form av arbetsförmåga. Ser man saker från den ljusa sidan så väljer man att se funktionen istället för hindren.

Varför samarbeta med Samhall?

Företaget anser sig ha många nöjda kunder. Anledningen menar de är att de har kompetent personal, som levererar hög kvalité. Tro inte bara för att de har någon nedsättning att kunden accepterar sämre kvalité, för det gör de väldigt sällan. Där är det ingen som tar någon hänsyn till om du är sjuk eller inte utan där är det att man gör ett bra resultat för företaget som beställt tjänsten. Samhall säger att de producerar en kombination av kundnytta, samhällsnytta och medarbetarnytta som inget annat företag kan matcha.

Vilket är Samhalls uppdrag?

De ska utveckla personer med funktionsnedsättning genom arbete och genom att producera efterfrågade varor och tjänster på en konkurrentsatt marknad. Samhall ska arbeta för att de som jobbar där rekryteras av andra arbetsgivare.

Hur får man lön på Samhall?

Arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga kan kompenseras ekonomiskt, genom exempelvis lönebidrag. Syftet med lönebidrag är att underlätta för personer som har det svårt att konkurrera med andra. Arbetsförmedlingen ansvarar för vem som kan få lönebidrag och de beslutar stödets storlek och stödperiodens längd. Allt detta är väl ett bra sätt för att alla ska kunna jobba oavsett om man lider av något problem.

Avslutningsvis kan det vara en idé att berätta att Karlstads kommun återigen gett Samhall förtroende att sköta inköp och distribution av dagliga varor till pensionärer.

Avtalet sträcker sig i över tre års tid med möjlighet till förlängning till ytligare två år. Jobbet innebär 18 heltidstjänster och detta omfattar i sin tur inköp och distribution av dagligvaror. Dessa varor går senare först och främst till cirka 400 pensionärer Att Karlstads kommun återigen anlitar Samhall är ett bevis på att de gjort ett bra jobb.

Text: Christer Adrian

Källa: Samhall, frågor och svar

En sjuk försäkring

ASP Bladets reporter Olle Stagnér beskriver i detta nummers debattartikel en havererad sjukförsäkringsreform. Bilden om det ”fuskande folket” som aktivt överutnyttjar systemet för att få sjukpenning stämmer inte, menar bland annat flera samhällsforskare.


Flera rapporter krossar myterna om att sjukfrånvaron i Sverige beror på fusk och överutnyttjande. Fusket är marginellt visar sociologen Tor Larsson vid Uppsala universitet i en undersökning som han har gjort i en mellansvensk kommun. Ett fall var en myglare när han gick igenom 102 sjukfall. Resten var undersköterskor som hade ont i muskler och leder. En tredjedel hade mycket tydliga diagnoser. Åtta var svårt cancersjuka.

Statsvetaren och forskaren vid Malmö högskola Björn Jonson kommer fram till samma slutsats i boken ”Myten om sjukfrånvaron”. I boken visar han på hur påståenden om fusk och överutnyttjande antingen var felaktiga eller grovt överdrivna. Han pekar på att det inte var antalet sjukskrivningar som ökade mellan år 1996-2002. 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde i stället på att sjukskrivningsperioderna blev längre.

Jonson pekar på två förklaringar till varför sjukskrivningarna blev längre. För det första så bidrog nedskurna stadsbidrag till ett havererat rehabiliteringssystem. För det andra så innebar 1990-taletskrisen stora negativa konsekvenser för kommuner och landstingens verksamheter.

Den nya politiken har grundats på myter och vandringssägner enligt Jonson. Det är inte fusk och missbruk som är förklaringen till sjukskrivningarna. Det finns en rad åtgärder som är möjliga att pröva argumenterar han: fler lönebidragsanställningar, plusjobb, sociala arbetskooperativ och samhall.

TCO: s Sture Nordh, Ingalill Björn Astma, allergiförbundet och Anne Carlsson från Reumatikerförbundet menar i samma anda att vi behöver bygga ut en ”alternativ arbetsmarknad” där de som inte klarar en anställning på den öppna arbetsmarknaden kan få ett jobb. Tidningen NSD argumenterar också att det nu gäller att snabbt skapa konkreta alternativ till alla de som har eller kommer att fasas ut från sjukförsäkringen.

Ungefär en tredjedel som söker primärvård har psykiska problem, säger Region Skåne om psykisk ohälsa och sjukskrivning. Det finns ett starkt samband mellan nedsatt psykiska hälsa och sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar och psykiska problem där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Att förbättra den psykiska hälsan innebar att man måste arbeta på flera nivåer för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer och samhälle.

Studieförbundet Sensus skriver under kampanjen ”tema fattigdom” att det kan många gånger vara svårt för personer med funktionsnedsättning att få jobb. Var sjätte europé i arbetsför ålder klassas som funktionshindrad. Bland 65 miljoner funktionshindrade européer är det bara 50 procent som har ett arbete, vilket kan jämföras med 68 procent för den övriga befolkningen.

Text: Olle Stagnér Foto: Kajsa Jansson

En väg till arbete

Till Karlstad kom Samhall för snart 30 år sedan och då hade man i sina lokaler på Kannikenäset främst grafisk produktion.  1985 fanns ungefär 100 anställda och då flyttade man till nybyggda lokaler på Gräsdalen.

På samhall arbetar i dag 22 000 personer och av de har 20 000 någon form av funktionsnedsättning. I Karlstad arbetar ca 220 personer. För att börja arbeta på Samhall krävs det en rekrytering via AF som då gör en utredning av funktionsnedsättning.

Samhall har i huvudsak grafisk produktion. 1985 utökades verksamheten med trycksaker och de gör bl. a Landstingets olika tidningar. Omfattande plocknings- och förpackningsarbeten förekommer också samt tryckning och bränning av offsettplåtar.

I Karlstad utgörs arbetsuppgifterna av förpackningsarbeten samt olika sorters utskick. De har även en del större städuppdrag på IKEA och MAX hamburgerrestauranger. Dessutom tvättas kläder, levereras mat och städas det åt de äldre i kommunen. Många av de anställda ingår i en bemannad lösning vilket innebär att personalen finns hos ett företag men är fortfarande anställda av Samhall.

De anställda som har psykiska funktionshinder, t. ex. Aspergers syndrom, arbetar tillsammans med de övriga på de uppdrag som finns i Karlstad.  Alla anställda, oavsett funktionshinder, matchas mot förekommande uppdrag. Detta görs av en kunnig personalledare som på ett professionellt sätt tillsammans med den anställde genomför planeringssamtal.

Under samtalen gås den anställdes möjligheter igenom och utvecklings-möjligheterna genom vidare arbete belyses. Alla anställda har en tillsvidareanställning och de står alla till arbetsmarknadens förfogande.  För en del av de anställda blir anställningen hos Samhall som en sorts övergång medan andra blir kvar till pensionering eller lämnar av andra orsaker.

Målet är att minst 6 % av de anställda skall få en anställning hos en annan arbetsgivare och det målet uppfylldes nästan förra året.  Övergången sker i nära samarbete mellan den anställde, personalledare, företagare och arbetsförmedling och oftast förekommer det en praktikperiod innan den slutgiltiga anställningen träder i kraft.

Under 2008 var det 15 personer i Karlstad och Arvika som fick anställning på den öppna arbetsmarknaden och därmed klarades målet i Karlstad.  Den lågkonjunktur som råder idag gör dock att många företag varslar sin egen personal och anställer ingen ny. Ett problem även Samhall känner av.

Text: Olle Stagnér

I Vardagen: Inge Larsson

i-vardagen”I vardagen” är en temaserie om personer som har kommit en bit på vägen från ett liv med kaos, till ett liv med lite mer struktur i vardagen. Samtidigt vill vi ge er en liten inblick i deras vardagssituation och deras tankar om framtiden.

Vad har du gjort tidigare i ditt liv?
Jag är utbildad murare. När jag var 32 år läste jag på en folkhögskola utanför Umeå efter det har jag arbetat på ett par möbelsnickerier i Norrland ett par år. Sedan flyttade jag till Karlstad och började på Samhall i Gräsdalen.

Vad arbetar du med nu?
Jag arbetar på arbetskooperativet Brillianten med företagstjänster, där vi utför olika uppdrag åt företag. Är också ordförande på företaget där styrelsemöten och veckomöten ingår i mina arbetsuppgifter.

Har du något inflytande på arbetet?
Ja, det har jag. Jag har kontroll över alla arbetsuppgifter som ställs till mitt förfogande, och som delägare i företaget är det vi kooperatörer som driver företaget med viss stöttning av handledare.

Var är bäst med arbetet?
Att träffa mina arbetskamrater och känna att man är del av en trevlig grupp.

I framtiden vill Inge läsa på musikhögskolan i Framnäs utanför Piteå och utbilda sig till musik konsulent. Han har läst ett år där tidigare, fast då på solistlinjen för sångare till operan.

Olle Stagnér