Etikettarkiv: sekretess

Rädda familjerna!

Tidigare skiljde sig inte folk även om de kanske borde ha gjort det. Idag skiljer sig folk kanske för lätt? Här kan familjerådgivningen göra god nytta, där får man möjlighet att samtala kring sina problem och förhoppningsvis få hjälp att vardagen skall bli mer friktionsfri.

Familjerådgivningen i Karlstad ligger på Västra Kyrkogatan 3 nära Domkyrkan. Lättaste sättet att få kontakt med dem är att ringa eller mejla och boka en tid för ett första möte, där man avgör hur man ska gå vidare. Man kan gå till familjerådgivning som familj, par eller enskild om man har samlevnadsproblem, är i en kris eller har mycket konflikter.

Vem söker hjälp?
Det finns flera anledningar att söka hjälp hos en familjerådgivare. Det kan vara exempelvis; svårigheter att samtala, gräl, otrohet, svartsjuka, funderingar om skilsmässa, problem i det sexuella samlivet. Det kan även finnas svårigheter i rollen som förälder eller styvförälder, kriser, att finna känslor för varandra, avsaknad av goda överenskommelser angående praktiska och ekonomiska frågor eller konflikter inom familjen. Vid kyrkans familjerådgivning råder sträng sekretess, inga journaler förs och man får vara anonym.

Vad innebär familjerådgivning?
På träffarna får man samtala i lugn och ro med varandra om de svårigheter man har. Av rådgivaren kan man få hjälp att knyta upp låsta positioner och se nya möjligheter. Man får även möjligheten till en ökad förståelse för sin egen och partnerns värderingar och livsåskådning. I familjerådgivningen jobbar Katarina Hultkranz och Åse Berling. De har olika bakgrund men är båda psykoterapiutbildade med specialisering på relationer, de har även utbildning och beredskap att tala om livsåskådningsfrågor då de arbetar med kyrkan. Ett samtal kostar 120 kronor.

Föreläsningar
Förutom direkt hjälp hålls också föreläsningar för såväl allmänhet som professionella, handledning och konsultation till personer som arbetar inom Svenska kyrkan, kommuner, Landsting och annat där man jobbar med människovårdande yrken. Både Katarina och Åsa har lång yrkeserfarenhet och Katarina är dessutom handledarutbildad.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Per Rhönnstad

Man kan få kontakt med familjerådgivningen genom telefon eller mejl:
054-141421
familjeradgivningen@svenskakyrkan.se
Besök: V Kyrkogatan 3
Familjerådgivning i Svenska Kyrkan
054-141421
familjeradgivningen@svenskakyrkan.se
Besök V Kyrkogatan 3

På Jobbet: Britt Gustafsson, verksamhetsledare, Tolkcentralen

Britt Gustafsson jobbar som verksamhetsledare på Tolkcentralen. Hon har sedan 1994 utvecklat Tolkcentralens verksamhet till en viktig kugge i samhället för människor som inte har svenska språket som modersmål.   

Berätta om din bakgrund?

– Jag är förskolelärare i grunden och har jobbat som det i fyra år. Sedan jobbade jag under tjugo års tid som föreståndare inom barnomsorgen i Södertälje. Här i Karlstad jobbade jag ett och ett halvt år inom barnomsorgen, men blev efter en omorganisation av verksamheten arbetslös 1993. Därefter jobbade jag i ett projekt som flyktingmottagningen ansvarade för, där vi tog hand om flyktingbarn från krigen i forna Jugoslavien. Jag fick genom denna erfarenhet jobbet som tolkkonsulent och hamnade här på Tolkcentralen. Jag fick detta jobb tack vare mina erfarenheter av att jobba med invandrare och för att jag hade chefserfarenhet.

Hur arbetar en verksamhetsledare?

– Jag ansvarar för Tolkcentralens arbete. Det betyder att jag måste se till att tolkarna får utbildning, att det finns avtal med kunder, informerar kunderna hur man använder en tolk. Sedan jobbar jag även med tolkförmedlingen ibland eftersom det är viktigt att känna till och kunna verksamheten.

Hur har organisationen utvecklats över tid?

– Verksamheten har funnits sedan mitten av 1980-talet. På den tiden fanns det en halvtidstjänst. När jag började 1994 var det två heltidstjänster och en halvtid. Verksamheten har under åren växt och idag är vi sex stycken som är anställda på Tolkcentralen. Det finns fem tolkförmedlare som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter i att ta emot beställningar. Vi tar emot 140 – 150 uppdrag per dag och det finns 132 tolkar i Värmland. Vår största kund är landstinget som vi har ett avtal med. Vi arbetar både med offentliga organisationer och även privata verksamheter, men inte privatpersoner. Vi är även miljö och kvalitets certifierade, en av få certifierade verksamheter i kommunen.

Kan du berätta om de krav tolkarna arbetar under?

– Det är höga krav på att vara tolk. Det måste det vara eftersom det handlar om säkerhet. I vissa lägen gäller det livsavgörande situationer som måste tolkas rätt. Det är otroligt viktigt att det blir rätt tolkning, för det handlar i slutändan om rättssäkerhet.

Vad motiverar dig i ditt arbete?

– Eftersom vi har en verksamhet mot människor som verkligen behöver oss, måste vi se till att de får den hjälp de behöver. Att tolkarna mår bra och även mina kolleger, är också viktigt, samt att relationen till kunderna fungerar på ett bra sätt. Alla dessa faktorer är min drivkraft och motivation att göra ett bra arbete. Det som driver oss och skapar motivation är den positiva feedback vi får från tolkarna och kunderna.

Hur ser en arbetsdag ut?

– Den ena dagen är inte den andre lik. Arbetsdagarna är väldigt varierade. Det kan dyka upp saker som måste åtgärdas på kort varsel, exempelvis tolkar som behöver hjälp eller att de är något problem med en kund som måste lösas. I rollen som verksamhetsledare ligger det att hantera många olika situationer som kan dyka upp.

Hur arbetar ni med tystnadsplikt?

– Det ställs stora krav på tystnadsplikt. Alla tolkar skriver på ett sekretessdokument. Tolken får inte säga något före, under eller efter ett tolkuppdrag. Sekretessen gäller i 75 år. Jäv och sekretessen är viktiga delar i tolkutbildningen.

När det gäller tolketik pratar ni om att tolken är en brobyggare.
Kan du utveckla vad det betyder?

– En tolk är en förmedlare som bygger broar mellan människor som inte förstår varandra. Om man följer god tolketik, är neutral och opartisk, är inte jävig och följer tystnadsplikten blir man en bra brobyggare. Det ställs stora krav på att kunna hantera känsliga situationer, samtidigt som det kan vara ett tungt jobb, eftersom tolken får se och uppleva många jobbiga händelser.

Hur ser du på tolkens roll i samhället?

– Det är en samhällstjänst som är viktig för att få invandrarna in i svenska samhället. Landstinget till exempel skulle inte kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och effektivt sätt om det inte fanns tolkar tillhands. Enligt förvaltningslagen ska det finnas en tolk om det behövs.

Text: Henrik Sjöberg  Foto: Per Rhönnstad

Ålder: 63

Bor: Haga, Karlstad

Familj: Son och barnbarn i Tullinge

Senast lästa bok: Maos sista dansare, Li Cunxin

Favoritmusik: Country, Rock and Roll

Drömresa:Costa Rica

Favoritmat: pitepalt