Hellre fler än färre anmälningar

Hur ska vi få ner anmälningsfrekvensen när det gäller sexualbrott? Det verkar vara den stora frågan just nu. Debattören Karl Andersson vänder på steken och menar att beskrivningen är skev och kvinnofientlig.

Varför skulle vi vilja få ner anmälningsfrekvensen? Jag anser att den behöver att öka!

Problemet är inte att kvinnor anmäler sexualbrott för ofta i Sverige, utan att kvinnor anmäler sexualbrott för sällan i alla länder, inklusive Sverige. Jag menar dock att man tydligare ser ett mindre mörkertal i Sverige jämfört med andra länder, detta eftersom vi har en bredare lagstiftning här, även om mörkertalet fortfarande är på tok för högt.

Men om vi nu ska gå efter anmälningsfrekvens – vilket de ultranationalistiska grupperingarna gör – så är Saudiarabien himmelriket på jorden för kvinnor, för landet har inte ens någon anmälningsfrekvens att tala om. I flera länder finns inte våldtäkt som brott i lagstiftningen, mannen får kräva sex och kvinnan måste lyda.

Det är bisarrt!

Lek med tanken. Om vi legaliserar alla typer av sexualbrott, så får vi också en låg anmälningsfrekvens. Sedan kan vi använda de låga siffrorna för att ljuga om verkligheten i politiskt syfte, såväl inrikes som utrikes. Problemet är då löst. Eller?

Det värsta är att det idag finns hundratusentals vuxna människor som saknar förmåga att förstå hur ett sämre samhälle hänger ihop med färre anmälda brott. Att ett samhälle där kvinnor har det bättre också innebär att kvinnor oftare anmäler män för sexuella ofredanden och våldtäkt.

Alltsammans är korkat. För som det ser ut nu påstår grupper långt ut på högerkanten att Sverige är våldtäkternas himmelrike, när allt tyder på att det är tvärtom. Vi talar om samma grupper som historiskt menade att kvinnorna aldrig borde fått rösträtt till att börja med.

Är inte det ironiskt?

Text: Karl Andersson

Våga testa dig

Könssjukdomar är sjukdomar man kan få när man har sex, så det är viktigt att skydda sig vid samlag, inte bara för att undvika graviditet. Könssjukdomar kallas ibland STI/STD, vilket är den engelska förkortningen för Sexually Transmitted Infections/Diseases, alltså sexuellt överförbara infektioner/sjukdomar.

Antalet sexuellt överförbara sjukdomar i Västeuropa ökar varje år. Man räknar med att 17 miljoner nya fall kommer rapporteras – bara i år. Sjukdomarna överförs främst genom slemhinnor på könsorganet, ändtarmen eller munnen, men man kan även få dem via fingrar, munsex eller sexleksaker. Vissa drabbade smittas med kroppsvätskor såsom bröstmjölk eller blod, till exempel om man delar sprutor.

Några sjukdomar är: flatlöss (bagg), gonorré, hepatit B, herpes i underlivet, hiv/aids, HPV, klamydia, kondylom, skabb och syfilis. Det är viktigt att veta att dessa inte bara smittar under vaginalsex, utan vid alla typer av oskyddat sex! Ett äldre begrepp för sexuellt överförbara sjukdomar är veneris, efter kärleksguden Venus.

VAD ÄR EN KÖNSSJUKDOM?
Könssjukdomar är infektioner orsakade av smittämnen, vilka sprids via sex. Både de sjukdomar som drabbar könsorganen, och de som smittar via könsorganen men drabbar andra delar av kroppen räknas hit. Begreppet ”sexuellt överförbar infektion” används ibland för att markera att en person inte behöver visa symtom eller känna sig sjuk.

Det finns tre typer av könssjukdomar; virala, bakteriella och parasitiska. Bakteriella, som till exempel klamydia och gonorré, är lätta att behandla. Virala, som könsherpes, könsvårtor eller hiv/aids kan man inte bota.

SÅ VET DU
Det är inte alltid så lätt att veta om man drabbats av en könssjukdom. Ibland får man varningssignaler i form av symtom såsom annorlunda flytningar, eller att det svider när man kissar. Men har du haft oskyddat sex är det bra att gå på en undersökning oavsett om du fått symtom eller inte, eftersom en del sjukdomar inte ger några symtom alls; de varken syns eller känns. Helt säker kan du därför inte vara om du inte testar dig, så det är bättre att testa en gång extra än en gång för lite.

Får du reda på att någon du haft sex med har en sjukdom, genom ett så kallat partnerbrev, är du skyldig att söka läkare. Ett annat tillfälle då det är oerhört viktigt att söka vård, är om du misstänker att du fått en av de många könssjukdomar som ingår i smittskyddslagen.

De flesta tester och behandlingar är kostnadsfria oavsett ålder, och du kan exempelvis testa dig på din vårdcentral.

SÅ SKYDDAR DU DIG
Risken att drabbas av könssjukdomar minskar om du har färre partners, givetvis, och om du minskar alkoholintaget och använder kondom, femidom eller slicklapp vid sex.

STI-mottagningen i Karlstad
På Centralsjukhuset i Karlstad finns STI-mottagningen. Hit kan man vända sig om man har blivit smittad av en könssjukdom/sexuellt överförbar infektion, eller om man bara vill kontrollera om man har blivit det eller inte. Undersökningen är kostnadsfri och man behöver ingen remiss. Mottagningen är hbt-certifierad.

kontakt:
054-61 57 75

OLIKA SJUKDOMAR

Kondylom
finns i många typer, både ”ofarliga” och farliga. Kondylom orsakar vanligen vårtor, och i farliga fall livmoderhalscancer. Kan behandlas med receptbelagd medicin.

Gonorré
ger infektioner på kroppens slemhinnor, gulaktig illaluktande flytning, och det svider rejält när man kissar. Behandlas kostnadsfritt med antibiotika.

Klamydia
är bakterier, som orsakar sveda när man kissar. Kan botas med antibiotika.

Syfilis
som också är bakterier, ger sår på könsorganen. Drabbade riskerar också feber, halsont och rödaktiga utslag. Sök hjälp omedelbart, bara det tidiga stadiet kan botas!
Genital herpes är virus som smittar via sex. Det ger rodnad, klåda och sveda kring könsorganen. Vid kraftig smärta kan man behöva smärtstillande läkemedel.

HIV/AIDS
smittar via kroppsvätskor och blod och vanligast är att smittan överförs via samlag. I början får man vanligen feber, ont i halsen, svullna lymfkörtlar, hudutslag och svampinfektion i munnen. Det finns inget botemedel mot hiv/aids, men det finns bromsmediciner som kan minska mängden virus i kroppen. Läkemedlen har blivit allt bättre med tiden, och många kan därför leva ett relativt bra liv, även om hiv/aids är en i grunden dödlig sjukdom.

 

Text & illustration:
Maria Lundby Bohlin
Illustration 2:
Martin Bäckström-Ledin

Förstörda liv av sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är förmodligen något av det värsta en person kan drabbas utav. Än värre är det när barn blir drabbade.

Sexuella övergrepp är när en person tvingas till sexuella handlingar mot sin vilja för att tillfredställa förövarens egna sexuella behov. Detta kan vara beröring, blickar, ord eller att man tvingas att titta på sexuella bilder eller handlingar. Är man under 15 år, så anses det vara övergrepp om en äldre tonåring eller vuxen gör några sexuella handlingar oavsett om man är med på det eller inte. Inte heller barn får ta på andra barn mot dennes vilja. Det räknas som ett övergrepp oavsett om det är offline, på chatt eller i webbkamera.

Definitionen av våldtäkt står med i Brottsbalken 6 kapitlet § 1. Våldtäkt mot barn brukar bedömas som grov våldtäkt. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen säger att alla har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin sexualitet.

Olika typer av sexuella övergrepp

Övergrepp kan vara att någon tar på ens kropp med händer, mun eller med könet på ett sådant sätt att man upplever obehag eller blir rädd. Det kan vara blickar, sättet att tala, tvång till samlag eller stimulering. Att offret är berusat skall inte anses vara en förmildrande omständighet. Övergrepp är också när någon agerar mot någon som inte kan ge sitt uttryckliga medgivande, kan skydda sig, sover, är drogpåverkad, är sjuk eller har någon annan funktionsnedsättning.

Övergrepp är även om någon utnyttjar personer i beroendeställning eller som känner sig tvingad att ställa upp på sex. Man får inte heller fotografera eller filma någon i ett sexuellt sammanhang, med eller utan kläder. Det är också ett övergrepp att tvinga barn att titta på porrfilm eller i porrtidningar, eller att titta på när barn duschar eller byter om. Man får inte heller köpa eller byta till sig sex med pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Aldrig barnets fel!

Att flirta betyder inte ja till sex, man måste inte ställa upp på sex även om man sagt det tidigare. Man måste inte ställa upp på alla typer av sex. Att vara full, vara i ett förhållande, att sova med någon eller att följa med någon hem betyder inte ja till sex. Att inte skrika, slåss eller klara av att säga nej betyder inte ja till sex. Det är alltid de vuxna som har ansvaret när barn utsätts, det är aldrig barnets fel eller ansvar!

Vem blir offer?

Vem som helst kan råka ut för sexuella övergrepp, men vissa löper större risk än andra: flickor utsätts i dubbelt så hög grad som pojkar och övergrepp är vanligare före puberteten (8-12 års ålder) än efter. Flickor utsätts oftare för förövare inom familjen, medan pojkar oftare utsätts för våld vid övergreppen. Övergrepp mot spädbarn är ovanligt men förekommer. Alkohol- eller drogmissbruk inom familjen ökar risken för övergrepp, risken ökar också om ett annat syskon utsatts.

Förövarna väljer barn noggrant. De tar barn som är närmast tillgängliga av dem som de tror de kan hota och manipulera att hålla tyst. Ofta är det barn som de redan har makt över.

Man vet inte tillräckligt kring förövare, då många inte åker fast, men förövaren är oftast en person som känner barnet väl. De flesta övergreppen begås av män, tio procent begås av kvinnor, något som kanske är fler än vad man kan tro. Några favoriserar flickor eller pojkar, medan andra är intresserade av båda könen. En del förövare är helt inriktade på barn, medan andra även har förhållande med andra vuxna.  En tredjedel av sexuella övergrepp begås av andra barn eller ungdomar.

Konsekvenser av övergrepp

Barn som utsatts eller utsätts för övergrepp blir ofta inneslutna och deprimerade. De kan få koncentrationssvårigheter och tappar intresset för sådant de tidigare tyckt om. Ofta får de mardrömmar. Några blir väldigt sexuellt utagerande, talar om sex, är sexuellt utmanande i sitt beteende och utsätter sig själv för risksituationer där sex är inblandat. En del blir aggressiva och många känner skuld och skam. En del utvecklar PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Det är vanligt att utsatta har en rädsla för att själva göra andra illa men de flesta får inte något sådant beteende.

Hjälp

Det är svårt att berätta om övergrepp man utsatts för till andra. Man känner ofta skuld och skam, är rädd för att inte bli trodd och är rädd för att man ska bli straffad av förövaren om man berättar. Ofta kan förövaren säga något i stil med: ”om du berättar hamnar jag i fängelse och då är det ditt fel att familjen splittras”. Man kan också vara rädd att återuppleva övergreppen om man berättar. Terapi kan hjälpa efter övergrepp. Både barnet och familjen kan behöva kristerapi. Om man inte får hjälp ökar risken för att minnen kommer tillbaka och plågar en, man kan också få ångest, depression eller självskadebeteende, men många visar ingenting utåt. Om förövaren är en nära person blir bearbetningen svårare, i synnerhet om våld ingick. De som far mest illa av övergreppen är de som aldrig kan eller vågar berätta om dem. Det viktigaste är att barnet får stöd av en nära person.

Källor: Wikipedia och Rädda Barnen http://tinyurl.com/6uh7c66

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin