Kvinnorna bakom Iris Café

På Iris Café jobbar kvinnor från sju olika nationaliteter, alla strävar mot samma mål: att laga god mat och serva gäster som kommer för att äta.

Ena dagen serveras mat med recept från Irak, andra dagen är det mat med anknytning till Kosovo. Allt lagas av kvinnor som kommer från olika delar av världen, kvinnor som har hamnat på en och samma plats, Iris Café. Trots att kvinnorna är olika, så är de ändå lika.

ASB Bladets reporter, träffade Christina Dahlman, ordförande för Internationella Qvinnoföreningen (IQF) samt verksamhetschef för Iris restaurang och café i Karlstad.

– Att jobba på en arbetsplats med bara kvinnor kan vara en varierande upplevelse. Det är både spännande, utvecklande och väldigt kaotiskt ibland. Det är ett givande och tagande, kvinnor är bra på att hålla efter varandra, men vill gärna mäta sig med varandra också: ”Kan hon, så kan jag. Gör inte hon det, behöver inte jag göra det”, säger Christina.

Olika nationaliteter
På Iris jobbar kvinnor från sju olika nationaliteter, de kommer från Kosovo, Venezuela, Iran, Irak, Afghanistan, Ryssland och Sverige. Det är kvinnor från länder som kan ligga i konflikt med varandra. Men på caféet råder det en frizon, kvinnorna får inte blanda in politik eller religion under tiden de jobbar i köket. Om någon vill prata politik tar de upp det på rasten, under ordnade förhållande, går det över styr avbryts diskussionen. Det har hänt att det har gått riktigt hett till, men kvinnorna svetsas samman allteftersom man upptäcker sina gemensamma behov.

– Språket brukar inte vara några problem. Oftast har de läst på SFI (Svenska för invandrare). Det kan vara någon som pratar samma språk i köket, då brukar de stötta och coacha varandra. Vi har en svensk kvinna som är köksansvarig och en kvinna från Kosovo som är ansvarar för service, hon kan bra svenska. Jag tycker de är fantastiska på att hjälpa varandra, berättar Christina för ASP Bladets reporter.

Förkortningar och krångliga ord kan vara svårt att ta till sig. Ta förkortningarna tsk (tesked) eller msk (matsked). Att läsa recept, på ett vilt främmande språk är en stor utmaning! Många gånger uppstår problem, men de löses allteftersom man stöter på dem.

– Tanken är att det ska vara internationella rätter på menyn, det är det konceptet går ut på. Vi har många stammisar som inte är rädda för att pröva våra olika rätter, de ger oss både ris och ros, det är bra, tycker Christina.

En dag på Iris
Kvinnorna jobbar mellan åtta och halv fem. Dagen börjar med tillagning av mat till två förskolor varav den ena får allergivänlig kost. De rätterna lagas på morgonen, innan den vanliga lunchen börjar tillagas. Som ett led i miljötänket kommer Postiljohan på cykel för att hämta maten för vidare leverans, till respektive förskola.

Varje vecka skriver Christina en arbetsbeskrivning, vilka arbetsområden kvinnorna har, vilka uppgifter som ska göras i köket och på servicesidan, allt för att jobbet ska flyta så smidigt som möjligt.

Själva restaurangen öppnar 8.00 på morgonen och stänger inte förrän 16.30. Det säljs luncher och man kan även gå dit för att ta en kopp kaffe i en trevlig ombonad miljö efter lunchdags. Kvinnorna ska även hinna med att städa, tvätta och stryka, det kanske är någon beställning som ska göras i ordning och levereras. Köket ska förberedas inför nästa dag, rätter och bakverk som ska planeras. Under dagen har tjejerna två välförtjänta kaffepauser, en på morgon en på eftermiddagen, samt en halvtimmes lunch mitt på dagen.

– På Iris jobbar det kvinnor som är i sysselsättningsfasen, under utredning från olika organisationen, på praktik eller går en utbildning. De kan också komma från universitet och ska skriva uppsatser. Det kan även vara SFI som behöver extra praktik, kvinnor som behöver komma ut i en social gemenskap. De ringer från andra kommuner och frågar om det finns plats hos oss, berättar Christina.

– Om vi hade ekonomi och större lokaler, skulle vi kunna ta emot fler personer. För behovet finns, det är många kvinnor som vill och behöver komma ut, hade vi haft ekonomi skulle vi kunnat skapa en större verksamhet här hos oss.

Möjligheter
När kvinnor från olika kulturer möts, finns möjlighet att lära sig mycket om varandra. Är man intresserad av människor, vilket Christina är, har man en stor fördel då man kan lära sig mycket om världen. Att träffa andra nationaliteter är en möjlighet, man lär av varandra, man ska inte se det som en kulturkrock. Genom att se hur andra har det, lär man sig mer om sig själv.

Christina säger:
– Det är bara fördelar med att jobba med utländska kvinnor, som att ta del av språket och får lära sig hur andra kvinnor har det. Man får lära sig något nytt vid varje möte.

Christina har en önskan, att deras verksamhet kan få större utrymmen och lokaler, samt att de skulle kunna få ett större ekonomiskt stöd. Då skulle hon kunna utöka verksamheten, anställa mer folk.
– Det finns flera aktiviteter som vi skulle vilja köra igång, sömmerskan skulle få ett större rum. Det skulle skapas mer sysselsättning för kvinnor i Karlstad. Möjlighet att anställa fler skulle vara större, tror Christina.

Christina eftersöker också mer samarbete med kommunen, att de skulle komma till dem mer för att köpa lunch eller utnyttja deras rabatthäfte, låta dem utföra fler tjänster än vad som sker i dag. De tror att ett tajtare samarbete skulle göra bra för de kvinnor som det handlar om.

Bakrecept
Anne-Marie jobbar på Iris, hon hjälper till med lite av varje på servicesidan.
– Jag gör inte så mycket i själva köket, utan jag diskar, torkar av bord, bakar, serverar och står även i kassan, jag fixar också med personalfika, säger Anne-Marie.

Anne-Marie, tycker det skulle vara trevligt med lite manliga arbetskompisar, men tänker inte så mycket på att det är bara kvinnor som jobbar där. Hon tycker det är spännande med kvinnor från olika länder, att utbyta erfarenheter gällande mat och bakrecept. Talar man lugnt och tydligt är det inga problem att göra sig förstådd hos kvinnorna.
– Jag tycker om kontakten med olika människor, både de jag jobbar med och dem jag träffar när jag står i kassan, avslutar Anne-Marie.

Text och foto: Lotta Tammi

Té och gemenskap

Första september 2012 öppnades Tehuset i Karlstad. Soheila Fors dröm om en plats för kvinnor från olika kulturer blev då verklighet. ASP Bladet träffade henne i Tehusets lokaler på Lantvärnsgatan i Karlstad, för att få veta mer om den nya verksamheten. Det första tehuset för kvinnor i världen öppnades 2010 i Karlskoga. Karlstad kan nu stoltsera med det andra i världen.

Tehuset har sina lokaler i en anonym kontorsbyggnad i Tormestad vid Lambergstjärn, en bit utanför de centrala delarna i Karlstad. När man kliver in möts man av ett stort rum med bord och stolar. Ett kök skymtar till bakom en dörr. En bit in i större lokalen öppnar sig den till höger, där finns soffor längs väggarna med inbjudande kuddar. På golvet ligger en stor persisk matta och färgglada lampor lyser upp denna mysiga orientaliska hörna.

– Avsikten med Tehuset är att hjälpa att bryta isolering. Kanske har många ett bra äktenskap men har ingen plats, förutom hemmet, att vara på som är godkänd av släkten, eftersom här vistas bara kvinnor, förklarar Soheila Fors.

En del muslimska kvinnor får inte vistas med främmande män. Eftersom kurserna hålls av kvinnor i en kvinnlig miljö blir det inte några problem, när det gäller det, i mannens och släktens ögon.

En plats för kunskap och gemenskap

Det var ett behov av en plats för enbart kvinnor som fick Soheila Fors att starta Tehuset. I Karlskoga fick hon fick kontakt med misshandlade kvinnor. Det var speciellt en kvinnas berättelse som berörde Soheila. Kvinnan hade blivit misshandlad på grund av att hon hade druckit kaffe på ett café i staden.

– Då fick jag en idé: ett tehus för kvinnor. I Mellanöstern är tehusen bara för män, säger hon.

Det handlar inte bara om att ge en plats åt isolerade kvinnor. Kunskap är också en viktig del i Tehusets verksamhet. Det finns kvinnor som inte får gå till SFI (svenska för invandrare), men eftersom det är enbart kvinnliga lärare som lär ut svenska och kvinnor i klassen, kan de delta i Tehusets undervisning.

Det är inte bara kurser i det svenska språket som erbjuds, även cykelkurser, träning, bakning och matlagning finns på menyn. Hon menar att prata med varandra kan vara en bra terapi. Att umgås kan bryta isolering som många idag mår dåligt av.

Besökarna har olika bakgrunder

När ASP Bladet kommer på besök är det fredag och man anordnar då inga speciella aktiviteter, utan man sitter mest och pratar och lagar mat. Samtalet är underskattat som terapiform och ett otvunget samtal i en lugn miljö kan göra skillnad. Tehuset verkar vara en bra plats för det.

– Den bästa terapin är bara att sitta prata med varandra, menar Soheila.

De som besöker tehuset har olika bakgrunder. En del av besökarna är ensamma och behöver någon att prata med. Det finns även svenskar som mår dåligt och kommer till lokalerna på Tormestad. Soheila vill verka för integration, många olika kulturer som möts tillsammans.

– I Karlskoga har vi tolv nationaliteter. Här i Karlstad är det ännu mera. Vi har olika religioner här, det är helt okej. Politik och religion är inte viktigt här. Det handlar om kärlek, förklarar hon.

När det gäller framtiden finns det planer på fler tehus runt om i Sverige. Det finns femton kommuner som är intresserade av konceptet. Det som driver Soheila Fors är att någon måste göra skillnad. Hon tror på att alla kan bidra med något och om gör det tillsammans, kan vi göra en stor skillnad, i stort och smått.

                        Text och foto: Henrik Sjöberg

INSTEGSJOBBET

Det finns några olika jobbmöjligheter som förmedlas dels via kommunen, dels via arbetsförmedlingen. Jag stämde träff med Jennie Holmberg på Jobbcenter och fick en pratstund om just instegsjobbet för invandrare.

Instegsjobbet finns för alla nyanlända flyktingar och invandrare, vilket de har möjlighet att få när de läser SFI (Svenska för invandrare) och under sina tre första år i Sverige.
Instegsjobbet kan man ha på olika lång tid. Arbetar man heltid och läser på kvällen så kan man ha det i sex månader, annars kan man ha det under längre tid beroende på hur mycket man jobbar. Har man det exempelvis på halvtid kan man jobba upp till 24 månader. När man är färdig med sin SFI så kan man bara ha instegsjobbet i max sex månader. Så fort det går över halvtid är det max sex månader det handlar om. Det är arbetsförmedlingen som beviljar instegsjobb, som en statlig arbetsmarknadsåtgärd.

Vad har ni för målsättning generellt sett? Att så många som möjligt kan komma ut i arbete eller reguljära studier. Det är viktigt för dem att komma ut i arbetslivet och knyta nya kontakter, vilket de har möjlighet att göra under tiden de har instegsjobb. Sedan finns andra  positiva bitar, bland annat blir språket bättre, och just språket är en viktig del i integrationen.

Hur många har ni i sysselsättning idag tack vare instegsjobbet? Just nu är det tolv stycken av de som är aktuella på Jobbcenter som har instegsjobb, inom kommunen eller på den privata marknaden. Karlstad kommun har tagit beslut att 40 stycken ska kunna anställas under detta år.

Det är svårt att få fram arbetstillfällen, men vi jobbar på att informera olika tänkbara arbetsgivare. Men då vi har ett jobbpaket där många är ute i nystartsjobb i kommunen, är det lite svårt för de olika förvaltningarna att veta att det är skillnad på de här jobben, så då går vi som sagt ut med information.

Hur går det till när någon får ett instegsjobb? När det gäller instegsjobb är det oftast vi som har haft kontakten med arbetsgivaren först. En del hittar en egen plats. Oftast börjar man med en praktik, så att arbetsgivaren kan se om detta är en person de vill anställa. Vill de det tar vi kontakt med arbetsförmedlingen så att de får kontakta arbetsgivaren, sedan sköter de allt som har med anställningen att göra.

Vi är med som stödresurs till arbetsgivaren och arbetstagaren, samt backar upp om det skulle finnas bekymmer av något slag. Sedan gör vi uppföljningar om hur det har gått.

Hur ser ni på framtiden? Är detta ett fortgående eller tidsbegränsat projekt? Jag vet faktiskt inte. Då detta är en statlig arbetsmarknadsåtgärd är det nog en fråga för arbetsförmedlingen. Just nu arbetar fyra personer med nyanlända flyktingar och invandrare där detta åtgärdsprogram ingår. Som det ser ut fortsätter projektet så länge som nuvarande regering sitter kvar, sedan kan ju allt ändras om det blir maktskifte säger en kollega till Jennie.

Text: Thomas Andersson Foto: Per Rhönnstad