Etikettarkiv: Simon Kyaga

Född ledare?

345534Personer med bipolär sjukdom har högre chans att bli ledare än genomsnittspersonen, då de är mer drivna, verbala och motiverade att nå toppositioner.

Men en ännu högre andel av dem med bipolär sjukdom anses inte vara lämpade för ledarbefattningar och vidare tjänst inom militären, säger Svenska Dagbladet.

Detta utifrån en artikel i den vetenskapliga tidskriften ”Acta Psychiatrica Scandinavica”. Störst chans att få ledarpositioner är den som är syskon till en bipolär, men som själv inte har drabbats.

Hos en miljon 18-åringar som mönstrat, jämfördes resultaten av ledarlämplighet med vilka som redan hade, eller senare fick en bipolär diagnos.

Detta syns i många yrken men framför allt inom politiken, enligt en undersökning som forskare vid Karolinska Institutet har genomfört, med information några decennier bakåt i tiden.

Simon Kyaga, som ingår i forskargruppen, säger att en del inte alls får ledande positioner, snarare motsatsen. Han ser det som ett tecken på att en potential inte blir tillvaratagen genom rätt behandling av sjukdomen. Detta är inte bara en förlust för personen – men för samhället i stort.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Liselotte Frejdig

Bipolär sjukdom är ett nytt, lite vidare begrepp av vad som tidigare kallades manodepressiv sjukdom. Detta innebär att den drabbade svänger mellan uppvarvning, hypomani eller mani. I början så är det: ”jag har aldrig mått så här bra”, man får ett okritiskt beteende och blir irritabel, det vill säga får häftiga humörsvängningar.Detta beteende är onormalt för den ”friske” personligheten. Till detta är den bipoläre depressiv, ledsen, passiv och ibland suicidal. En person med bipolär sjukdom behöver ofta livslång medicinering, ofta med litium, och kontakt med psykiatrin.

Förstärkt samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom

I ASP Bladet nummer 5 förra året rapporterade vi om att ny forskning visade på en möjlig förklaring till sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Nu förstärker ytterligare forskning att det råder ett samband. Vi har kontaktat doktoranden Simon Kyaga på Karolinska Institutet för att få veta mer.

Sättet de gick tillväga

För att kunna finna kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet tog bland annat Kyaga sig an det stora arbetet att korsköra tre nationella register mot varandra: Slutenvårdsregistret, som innehåller alla patienter som har blivit intagna tidigare för psykoser. Folk- och bostadsräkningen, där människor uppger bland annat vilka yrken de har. Och sist men inte minst SCB:s flergenerationsregister, där man genom personnummer kan koppla personer till föräldrar, barn, syskon och föräldrars syskon.

Enkelt uttryckt, vad är det för samband ni har funnit?

– Att patienter med schizofreni och bipolär sjukdom samt deras släktingar oftare har kreativa yrken jämfört odiagnostiserade personer och deras släktingar. Sambandet föreligger inte vid depression, vilket talar för att det är specifikt. Dessutom har vi använt gruppen revisorer för att kontrollera att våra yrken verkligen återspeglar kreativitet och inte något annat. Ingen ökad förekomst fanns bland revisorer, säger Simon Kyaga.

Vilken nytta tror ni att ert fynd kan ha?

– Vi styrker ett samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom som misstänkts sedan antiken. Därigenom sätter vi psykiska sjukdomar i perspektiv. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid behandling. Dessutom borde fynden kunna bidra till minskad stigmatisering, menar Kyaga.

Fynden talar för att genetik åtminstone delvis kan förklara sambandet. Det kan komma att underlätta för förståelsen av den genetiska strukturen bakom till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. På lång sikt kan det förhoppningsvis leda till förbättrad behandling.

Fynden sätter också psykisk sjukdom och kreativitet i ett evolutionärt perspektiv, det vill säga ger så kallade ”ultimata förklaringar” till förekomsten av såväl psykisk sjukdom och kreativitet och därigenom ökad förståelse av mänsklig kultur.

Tidigare forskning av Fredrik Ullén visar också på ett samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet. Hur ser ni på det?

– Professor Ullén med kolleger visade förändringar i thalamus kopplat till ökad kreativitet mätt i en skattningsskala på ett begränsat antal odiagnostiserade personer. Man drog slutsatsen att dessa förändringar skulle kunna förklara ett samband mellan schizofreni och kreativitet. Vi har visat att sambandet existerar. Genom att använda hela Sveriges befolkning (cirka 300 000 patienter och 700 000 släktingar) kan vi också känna oss säkra på att sambandet kan generaliseras och inte är ett tillfälligt fynd. Litteraturen på området har annars präglats av flera motstridiga fynd, kanske delvis på grund av att man generellt undersökt små grupper om cirka 20 personer, avslutar doktoranden Simon Kyaga.

Text: Karl-Peter Johansson & Robert Halvarsson