Etikettarkiv: Självförtroende

Dansterapi ”Jag känner luften på min hud”

234234324Andreas Josef Keller har mött killar med en hopsjunken hållning, utan uttryck i ansiktet som nu har ett kroppsligt självförtroende och fäste under fötterna. Det är dansterapins uppgift; man skapar inre förändringar genom yttre förändringar. Detta berättar Andreas för ASP Bladet.

När människor går med rak hållning, lyft huvud och en rak blick är det väldigt svårt att vara ledsen, menar Andreas. Han minns tillbaka:

– Jag är inte så ung längre. Dansterapeuten och sjukgymnasten Andreas Josef Keller ler. Jag har levt ett helt liv. Jag är professionell dansare. På balettskolan i Leipzig fick jag min grund som dansare eller dansentusiast. Jag dansade i tio år, sedan blev jag skadad i ryggen. Sen utbildade jag mig till koreograf på högskola och jobbade som frilans. Därefter hade jag tänkt jobba som dansterapeut.

Nu arbetar han på Vuxenhabiliteringen i Karlstad och är anställd som sjukgymnast.

– Jag kände att jag var tvungen att lägga en grund, så jag utbildade mig till fysioterapeut i Tyskland 1997-2000 och nästan samtidigt som dansterapeut 1998-2003. Dansterapikurserna hölls i femdagarsperioder, så det tog ganska lång tid.

Han började arbeta dansterapeutiskt på en neurologisk rehabklinik och då hade han redan arbetat lite med dansterapi. Det var spännande berättar han, för det var strokepatienter, Parkinson, multipel skleros och mycket minnesrubbningar som vårdades på en sluten avdelning.

– Man får anpassa terapin, så att det passar typen av patienter.

Dansterapi har spridit sig ganska mycket menar han, något han är glad för. På Danshögskolan i Stockholm finns en dansterapeutisk utbildning, men ursprunget kommer från Amerika.

– Jag har lärt mig att titta mycket på personens helhet, det passar också väldigt bra här; personer kan ha stress, ångest, dålig självkänsla och självförtroende. De känner inte sin kropp så bra, tankarna snurrar runt i huvudet hela tiden och personerna har svårt att vara här och nu. När jag dansar kan jag känna luften på min hud. På så vis tycker jag dansterapi passar bra till habiliteringen.

KARLSTAD
Andreas kom till Sverige för fem år sedan med sin sambo bara för att de ville ha det lugnare.

– Vi bodde i Berlin i 25 års tid och jag tyckte att Sverige var så vackert, det tycker jag fortfarande. Jag är född bakom muren i DDR. När jag var barn och vi åkte på semester till Östersjön fanns det mjölkförpackningar på stranden med ett konstigt språk. De sa till mig att det var svenska, då tittade jag bort över sjön och tänkte ditt vill jag åka nån vacker dag, ”det måste vara fint!”

ATT DANSA SIN BILD
Ibland har han behandlat en och samma person med dansterapi i två år eller längre.

– Ofta blir klienterna mycket mer självmedvetna och självständigare och tar sitt liv i sina egna händer efter en lång tid av dansterapeutisk behandling. Om man kan sluta med sin medicin efter en framgångsrik behandling kan man dock inte säga, det är olika från fall till fall, men ofta behöver man ha stöd genom medicinen också.

Ibland kör de dubbelspårigt; Andreas gör det på ett kroppsligt sätt och samtidigt går personen hos en psykolog som arbetar på ett verbalt sätt.

Dansterapi tar mycket från olika terapier, berättar han. De arbetar även med penna, papper och färger, sen kan man dansa sin bild, eller använda tyg.

– När jag behandlar killar försöker jag undvika ordet dans; då kallar jag det
rörelseterapi, men vi gör alltså samma grej, där ingår kroppskännedomsträning. Det beror på vart personen befinner sig.

Arbetet med kroppshållning och kroppskännedom har även bidragit till Andreas välmående.

– Jag är dansare. När man är dansare, så är man dansare hela sitt liv. Jag har alltid haft en bra hållning och jag har utvecklat den. Jag har haft superdåligt självförtroende. Att jag gick dansterapiutbildningen har verkligen hjälpt mig, nu försöker jag ge det jag fick vidare.

Andreas berättar att dansterapin hjälper personer att vara sig själva. För att dansa så måste du visa dig själv, säger han, annars måste du dansa bakom ridån. Men ibland finns det också ett visst motstånd som man först måste komma över, något som är helt normalt. Självklart måste man dock kunna ta till sig själva terapiformen.

HAN HAR SLUTAT SKÄMMAS
På den neurologiska rehabkliniken i Tyskland hade jag haft en 60-årig manlig patient som helt hade tappat minnet på grund utav en stroke.

Han kom några veckor till min terapi och en gång kom hans fru med. Frun sa: ”jag har hört att du dansar med min man, hur kommer det sig? Han har aldrig dansat med mig?” Hon grät och tittade på oss.

– Ja, sa jag, han har tappat minnet. Han har glömt vad han ska skämmas för. Han har glömt vad han lärde sig i unga år om hur pojkar skall vara. Han har glömt det helt och hållet, och gör bara vad som kommer ur honom. Alla dansar, även djur, en fjäril eller en fågel. Alla dansar. Det är problemet med vissa killar, de har inte en minnesrubbning.
En del killar vågar inte dansa för det anses omanligt, säger han. De har svårt att visa sina feminina sidor. Alla har ju båda sidor i sig, kvinnliga och manliga, ying och yang, men männen tror att de bara har yang, men det stämmer inte, tycker han. För att dansa måste man vara modig!

LÄR AV VARANDRA
Andreas har hand om två grupper, en grupp för personer med utvecklingsstörning och en med personer med Aspergers syndrom. Han har enskilda träffar med personerna som har Aspergers syndrom; många är rädda för att träffa andra människor. De kan arbeta två och två, de kan byta erfarenheter och se: ”aha, gör hon så? Det kanske jag också kan prova”. Man lär mycket av varandra i grupp.
– Gruppen har jag fått ihop på de tre år jag har arbetat här, det går inte fort att skapa en grupp, men de är glada tillsammans.

Andreas vill berömma sina chefer Lena Möller och Susanne Lindell, för när han sökte jobbet, sa de att dans är ett positivt komplement till de övriga sjukgymnastiska insatserna som finns inom habiliteringen.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Lotta Tammi

Kan vi börja tala om FAS 3-fällan?

6F6A1129 (2) Livet börjar tufft för våra unga, som ska fajtas om både utbildning och jobb. Månadens debattskribent undrar om inte FAS 3 har fler nackdelar än fördelar. Har man väl hamnat där så är det svårt att ta sig ur det hela.

Många av våra unga har fastnat i ekorrhjulet. Med en dålig start redan i grundskolan gör det inte lättare för tonåringar och unga vuxna att klara av utbildningen i gymnasiet. Risken blir då stor, att den unge bli utestängda från arbetsmarknaden. Risken att de blir apatisk sittande framför datorn eller mobilen ligger nu nära till hands. Det kan i olika fall leda till ensamhet när många tonåringar sitter själva större delen av dygnet, det kan i sin tur skapa ett dåligt självförtroende. Det är lätt att fastna i ett mönster och vända på dygnet, att sova på dagarna och spelar datorspel på nätterna. Självbilden kan lätt rubbas och känslan av att inte synas eller behövas, förstärks hos den unge individen som inte har hunnit skaffa sig så många livserfarenheter.

Ingen återvändo
På grund av detta hamnar många i arbetsförmedlingens åtgärder. Där erbjuds söka-jobbkurser och kurser i hur man lär sig att skriver CV. Man träffar även en coach som ska lär en hur man söker jobb på bästa sätt. Men för det mesta inte brukar leda fram till några förändringar. Efter tre och ett halvt år av åtgärder och arbetslöshet, slussas de vidare till fas- tre. Som är sista åtgärden och där slutar all hjälp. Dit är nu flera tusen unga arbetslösa på väg, till regeringens så kallade jobb- och utvecklingsgarantin.( fas-3). Har de unga väl hamnat där kan det bli svårt att komma vidare, har man otur kan ungdomarna bli kvar till pensionen. FAS-3 är sista anhalten.

Text: Lotta Tammi
Foto: Kid Overgaard

Om mina egna tankar

Hur du tänker, påverkar din dag och ditt liv, dagar som känns bra och flyter på, de dagarna känns helt okej, medan nästa dag inte alls är lika bra. Så här försöker jag tänka när jag inte känner mig i toppform.

Att äga sina tankar
Jag äger mina tankar, jag bestämmer över hur jag ska må i dag och tro på dig själv. Så länge som du uppträder hyfsat mot din omgivning, då behöver du inte fundera över vad andra tycker. Var bara dig själv, det mår du bäst av. Tycker någon något annat så är det deras bekymmer inte dina. Visst, det låter enkelt när jag påpekar detta, men det är tankar du måste lära dig att tänka. Ska man hela tiden fundera på hur andra uppfattar dig så blir man tokig av det. Många gånger har jag varit rädd att jag ska välja fel ord eller att jag inte tänker mig för innan jag säger något att jag ska gör bort mig, eller att jag ska såra någon. Rädd att folk ska tycka illa om mig för att jag har egna åsikter och önskningar. Den rädslan är något som jag kämpar med, rädd för att bli missförstådd.

Dagsformen
Det beror mycket på hur dagsformen är, en dag med gott självförtroende kanske jag inte tänker så mycket på mina egna sagda ord. Men de dagar som man inte är på topp då funderar jag mer, t.ex. Varför sa jag så, tänk om de inte tycker om mig mer, eller varför kunde jag inte vara tyst och tänka mig för innan jag öppnade munnen. Jag lovar mig själv att nästa gång ska jag inte prata så mycket, men dom löftena håller jag aldrig. Missförstår vi vad vi säger till varandra kan det få förödande konsekvenser, många gånger kan det vara svårt att reda ut och ställa till rätta. Ord som vi sa till varandra som vi egentligen inte menade så mycket med. Ord som bara flyger ur munnen som grodor, utan tankar. Eller om någon sade något som blir till en misstolkning, när man inte frågar vederbörande vad denne menade med sitt uttalande, utan man väljer att gå sin väg i tron på att orden betyder något helt annat.

Uppmuntra
Jag försöker alltid att uppmuntra mina medmänniskor eller berömma som ”vad fin du är i håret eller va bra du är på det här” För mig känns det skönt om jag kan glädja någon med mina ord. I bland räcker det att bara le åt någon man möter ute på gatan, då behövs det inga ord, det räcker för att göra någon glad. Le mera och säg snälla saker till varandra så mår alla mycket bättre, det behövs i dag när vi har så höga krav på oss själva att vi ska vara bäst på allt.

Text och Foto: Lotta Tammi

En väg till bättre självförtroende – Tips om hur du hittar rätt i självförtroendelabyrinten

Att stärka sitt självförtroende handlar inte så lite om att våga utmana sina rädslor. Livets ständiga skiftningar och skeenden kastar oss alla runt i tillvarons torktumlare, att alltid få känna sig på topp är ingen förunnat. Därför kommer här några enkla tips på hur du kan arbeta upp ditt självförtroende.

Något som vi alla har gemensamt är att ha ett självförtroende. Vissa av oss har det gott ställt på den fronten, medan andra känner sig sämre bemedlade på varan. Självförtroendet är ju något som i regel går upp och ner, men jag är övertygad att om den som skaffar sig en bra självförtroendebas – ett fundament varifrån man bygger på och förbättrar sitt självförtroende – kommer att uppnå en höjd livskvalitet.

Metoderna man kan använda för att känna sig starkare behöver inte alltid vara svåra eller märkvärdiga, men kan ändå kännas jobbiga för en del. Det finns inga mirakelmetoder, och den som vill ge sig själv chansen att må bättre måste också inse att självförtroende är något man måste jobba på livet ut. Kort sagt: vill du må bättre måste du också våga utmana dig själv!

En man som inte hade några problem med självförtroendet var den karthagiske fältherren Hannibal. Under det andra puniska kriget (218 f Kr.) ville han korsa Alperna med ett infanteri på 40 000 man, 8 000 ryttare och 40 stridselefanter, för att kunna anfalla Rom. När han föreslog detta för sina generaler reagerade de alla likadant: Omöjligt! Det kan inte gå! Hannibal svarade med det numera berömda citatet: ”Vi kommer att finna en väg eller så skapar vi en”. Det var det förtroende han hade till sin egen förmåga. Att karln förlorade både kriget och sitt land och sen tog livet av sig får vi se mellan fingrarna med här.

En av de vanligaste sakerna som håller människor från att fullfölja sina drömmar är rädslan för att misslyckas. Det grundar sig i avsaknaden av självförtroende, men det finns enkla sätt som gör att man får det lättare att övervinna denna rädsla.

Genom att utveckla ditt självförtroende och din tro på din egen inneboende förmåga så kommer du lättare att uppmärksamma och ta till dig de möjligheter som dyker upp, men som kanske hittills har gått obemärkt förbi dig. Du kommer också att ha styrka och inre övertygelse som är nödvändig för att övervinna de oundvikliga fallgropar och hinder som ständigt kommer att dyka upp på din väg.

Därför tänkte jag ge dig tio enkla små punkter som kanske kan ge dig bättre självförtroende. Många av de här övningarna är så enkla så man tror knappast att de ska förbättra ens självförtroende:

1. Bara en sån enkel grej som att sträcka på sig oavsett om man sitter eller går. Att sjunka ihop som en hösäck kan få vem som helst att tappa en del av självförtroendet.

2. Gör något som du skjutit upp en längre tid. Alla har vi något som vi skjutit upp en längre tid. Själv är jag grym på att skjuta upp saker.

3. När jag ändå skriver om enkla saker så tar jag en enkel sak till. Fräscha till dig och klä upp dig. Om du känner dig fräsch och snygg så kan jag lova att du genast mår bättre. Det gör i alla fall jag.

4. Sen har vi klassikern: var inte rädd för att misslyckas. Om du bara börjar våga misslyckas har du kommit en bra bit med ditt självförtroende. Jag vet att den här punkten inte alltid är så lätt, men att misslyckas är faktiskt en del av livet. Det finns ett känt uttryck som är mycket talande: Har du aldrig misslyckats med något har du heller aldrig varit med om något.

5. Lär dig tala inför grupp. Att hålla föredrag eller tala inför många människor är något de flesta tycker är jobbigt. Ja, inte bara jobbigt, många fruktar det. Jag om någon vet hur hemskt det kan vara. Jag minns hur jag under skoltiden genomled flera nervösa veckor innan ett skolarbete skulle redovisas inför klassen.

6. Ändra på en liten ovana. Då menar jag inte att man ska sluta med rökning, utan en betydligt enklare uppgift.

7. Bli en person som gör det du säger att du ska göra. Själv är jag mästare på att inte avsluta saker.

8. Prata. Att lära sig vanligt hederligt kallprat kan vara nog så jobbigt för en del. Många oroar sig för vad andra ska tycka. Jag tror att tjejer hanterar konsten att kallprata bättre än killar. Vi grabbar snackar ofta om idrott, till skillnad mot tjejer som oftare pratar om känslor.

9. Sluta jämföra dig med andra. Jämföra sig med andra kan man göra till döds, typ, han har snyggare bil, han tjänar mer pengar än vad jag gör o.s.v.

10. Jag har skrivit om det tidigare, vikten av att motionera. Detta tror jag är jätteviktigt. Först och främst får man kondition och bygger muskler, men det kan även vara social träning, då man träffar folk och umgås i grupp. Allt beror på vad man vill få ut av träningen.

Själv styrketränar jag för att slippa bli tjock och för att jag mår bra av att vara stark. Förutom detta spelar jag innebandy under vintrarna och fotboll
under somrarna. För er som aldrig varit med i en lagidrott kan jag varmt rekommendera detta. Det är inte bara träningen man mår bra av, det är också innebörden av att få tillhöra en grupp likasinnade.

Det finns ytterligare en dimension i att delta i lagidrott, nämligen tävlingsmomentet. För resultatet spelar självklart också en roll, i alla fall för mig. Vissa är ju mer tävlingsinriktade än andra, och en vinst är alltid roligare än en förlust. Med åren har jag lärt mig att hantera en förlust. När jag var yngre, då jävlar blev jag knäckt när jag förlorat. I dag vet jag bättre. Har jag och laget gjort vad vi kan och motståndet är bättre, då kan jag gratulera de andra. Förr hade jag gärna gett motståndaren en smäll och gått därifrån gråtande. Men icke numera. Jag antar att åren gjort mig ödmjukare.

Som sagt, vill du göra något åt ditt självförtroende så går det förbättra med små enkla knep. Kom ihåg att självförtroende är färskvara. Ta det lugnt, så hörs vi snart igen.

Text: Christer A