Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

Plåstra om – prata sedan om annat

På Centralsjukhuset Karlstad hölls nyligen psykiatriveckan, där det fanns öppna föreläsningar om psykisk ohälsa och sjukdomar. En av föreläsningarna som hölls av Christina Görsing, Ann-Louise Englund och Victoria Thurfors handlade om självskadebeteende.

Det sorlar i publiken innan dagens sista föreläsning sätter igång, ämnena under dagen har sannolikt berört många. Det är svåra ämnen men viktiga. Föreläsningen som står på tur är av tre personer från DBT-teamet i Karlstad. DBT står för Dialektisk beteendeterapi. Bland annat jobbar man inom DBT med självskador.

VAD ÄR SJÄLVSKADOR?
Definitionen av självskadebeteende är att medvetet förorsaka skador på kroppen utan avsikt att ta sitt liv. Självskadehandlingen ger ofta en omedelbar men tillfällig lättnadskänsla. Självskadebeteende är inte en diagnos i sig, men är dock ett av kriterierna vid emotionellt instabil personlighetsstörning, det som ibland kallas ”borderline”.

– Det är att skära, riva, rispa eller använda annat yttre våld. En annan typ är att använda förskrivna läkemedel, droger, alkohol och annat som skadar kroppen. Man behöver inte ha någon diagnos för att ha självskadebeteende, inleder Ann-Louise.

VARFÖR SJÄLVSKADAR MAN?
Några vanliga orsaker är att få lättnad från outhärdliga känslor, få något som ersätter en upplevd tomhet, undkomma känslor av overklighet eller för att straffa sig själv. Det kan också vara så att man vill påverka andras beteende eller söka hjälp från andra, eller för att undkomma tankar om självmord. Victoria fortsätter:
– Att hota, böna och be hjälper sällan. Det finns ett syfte med beteendet, annars så skulle man inte fortsätta. Att skada sig är känsloreglerande. Känslan av intensiv ångest minskar eller tas helt bort, tillfälligt, fortsätter Ann-Louise.

Man kan uppleva en inre smärta som endast kan lindras av en yttre smärta. Man kan uppleva att man efter självskadandet blir mer närvarande i sin egen kropp. Många har dålig självkänsla och dömer sig själva mycket hårdare än andra. Man kan uppleva skuld och skam, och att man förtjänar att straffas, förtjänar smärtan.

Det är svårt att kommunicera hur det kaosartade känns, berätta hur dåligt man mår för att få hjälp.
– Man kan skada sig för att undvika självmordstankar och -planer, för att få kontroll. Det är viktigt att personerna lär sig andra sätt, påpekar Victoria.

BEMÖTANDE
Ett tips om du möter någon som skadar sig själv är att tala om att du bryr dig och att du vill hjälpa. Försök förstå syftet med självskadan. Samarbeta, försök undvika konfrontation. Lägg minst möjligt fokus på själva skadan. Hjälp till att söka hjälp. Uppmärksamma och ta hand om dina egna reaktioner.
– Det är viktigt att visa att man bryr sig om, säger Christina. Att man vill hjälpa. Det kanske inte tas emot, men folk kan komma ihåg flera år senare vad man sagt.

Det är viktigt att förstå varför det kunde ske, tillsammans. Skrik inte åt personen, även om det är mänskligt att känna ilska. Det är lättare sagt än gjort. Försök att inte skuldbelägga; ”varför gör du såhär mot mig?” ”Slutar du aldrig?” Personen har redan skam och skuld. Plåstra om och prata sedan om annat. Hjälp gärna till att söka professionell hjälp. Det är en djungel med alla telefontider. Man behöver ha tålamod. Läs gärna litteratur, det finns information som ej bara är för professionella.
– Och glöm inte att ta hand om dina egna reaktioner! Spela inte oberörd!

För den som behöver hjälp rekommenderar Ann-Louise att man inte bär sin egen börda ensam. Gällande vård, sök den!
– Man kan själv söka eller bli remitterad om man önskar DBT.

40 procent av alla har någon gång skadat sig avsiktligt. Men det är 12 procent av alla ungdomar och fem procent vuxna, som gjort det mer än fem gånger. Bland killar så är det vanligare att dricka kraftigt för att skada sig själv, så det är viktigt att vara medveten om att självskadebeteende kan vara väldigt olika från person till person.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek

På väg mot bättre psykisk hälsa

I Mars 2015 började en psykiatrisk akutbil användas i Stockholms län. Projektet ska hålla på i två år och det främsta syftet är att förebygga självmord, men enheten tar även hand om människor som befinner sig i annan psykisk akut kris, rapporterar SVT Stockholm.

Bilen, som också kallas PAM (psykiatrisk akutmobilitet), åker på larm som vidarebefordras från SOS Alarm. Detta sker sju dagar i veckan på breda arbetstider, skriver Vårdförbundets tidning på sin hemsida.

Vårdförbundet uppger vidare på sin hemsida att ombord på PAM finns en ambulansförare och två psykiatriska specialistsjuksköterskor. Istället för en bår, finns sittplatser som ska underlätta för ett första samtal.

Tidigare var det polisen som skickades i väg på larm gällande akut psykisk ohälsa. Björn Cewenhielm är tillförordnad chef på regionsledningscentralen på Stockholmspolisen och han säger till Sveriges Radio P4 Stockholm att den psykiatriska akutbilen varit avlastande för polisen i många fall.

– Vi kanske hade varit enda resursen på plats som hade kunnat följa med patienten, eller den omhändertagna, till någon typ av mottagning och sedan skulle hon eller han kanske slussas vidare och till slut hamna rätt, säger han till P4.

Samarbetet ett steg framåt
Från mars till och med augusti har PAM och polisen åkt på över 500 larm tillsammans, men polisen har i många fall kunnat lämna platsen i ett tidigt skede. Mottagandet har varit positivt även från andra involverade.

– Det har gått jättebra. Vi har fått positiv respons både från dem vi möter ute, personer som mår akut dåligt, men även från ambulanspersonal och räddningstjänst, säger räddningschefen och en av ledarna för PAM-projektet Mikael Carlsson till Sveriges radio P4 Stockholm. Han fortsätter:

– En stor skillnad som vi ser är avstigmatiseringen av psykisk ohälsa. Som det har varit tidigare och fortfarande är; mår du akut psykiskt dåligt så blir du ofta hämtad av polis, och det kan vara jättejobbigt. Du är ingen brottsling för att du mår psykiskt dåligt, säger han till P4.

Inspirerade av PAM-enheten i Stockholm har även ett antal folkpartister i Västerbottens läns landsting föreslagit en psykiatrisk akutbil som ska åka runt i länet, skriver den lokala tidningen Norran på sin hemsida.

Om projekt kommer genomföras i fler landsting är ännu oklart, men landstingsrådet i Stockholm, Anna Starbrink hoppas i alla fall att PAM ska göras permanent och utvidgas, uppger SVT Stockholm.

Text: Therese Nilsson
Foto: Fredrik Nilsson

Samarbete över gränsen mot Suicid

Varje dag skadar människor sig själva eller tar sitt liv. En dödsorsak vanligare än cancersjukdomar. Ett gemensamt arbete har startat över länsgränserna för att förhindra människor från att begå självmord.

Karlstad och Sunne är först ut i ett projekt som kallas suicidpreventionen. Det är ett projekt som startade i Örebro. I Värmland har ett så kallat samhällsråd bildats. De båda kommunerna Karlstad och Sunne ska samarbeta med Landstinget, Länsstyrelsen, polisen och Region Värmland. Med gemensamma krafter ska de ta fram en plattform för en länsövergripande självmords-
prevention.

Suicid
Enligt en studie som gjorts i Sverige, är självmord den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år. För kvinnor är det den näst vanligaste orsaken efter cancertumörer. Var sjätte timme varje dag, tar en människa livet av sig, enligt en Svensk studie. Det forskas i att hitta orsaken till varför en människa frivilligt avslutar sitt liv. Antalet dödsfall i suicid är fem gånger mer än vad folk dör i trafikolyckor.

Förr i tiden
På 1800- talet var det både skamligt och förbjudet att avsluta sitt liv frivilligt, personer som gjort det fick inte begravas inom kyrkomurarna. Först på 1900-talet blev det en ändring av lagen och människor som tagit självmord fick en gravplats. Men fortfarande i dag på 2000-talet är suicid omgivet av skamkänslor och tabun.

Sprida kunskap
Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag om kunskapsstyrning. De ska analysera förutsättningarna för arbetet att minska självmord och sprida kunskap och information till olika grupper som möter suicidala människor.

– Vi har diskuterat begreppet kunskapsstyrning mycket, vad innebär det, hur ska kunskap användas för att analysera förutsättningar för att minska självmord, berättade Jenny Telander projektledare på folkhälsomyndigheten under en föreläsning på Karlstad universitet den 5 februari.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek