Etikettarkiv: självmord

Konsten att rädda liv

Konsten att rädda liv
Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är psykiater och ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. Hon deltar i Uppdrag psykisk hälsas miniserie ”Konsten att rädda liv – fem korta filmer om suicidprevention”.

Antalet sjukskrivningar på grund av depression eller utmattningssymptom ökar för varje år som går. För att kontra detta skapades projektet Uppdrag psykisk hälsa, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL), Regeringen och ett flertal andra vårdorganisationer för en gemensam satsning på just psykisk ohälsa.

Som en del i denna satsning så har det lagts ut ett flertal informationsfilmer på videosajten Vimeo. Ämnena som behandlas är bland andra hur man kan förhindra stress, självmord och att gå in i väggen.

Psykiater Ullakarin Nyberg är en av dem som informerar.

– Det finns en del saker som förenar oss människor. En av dom sakerna är att vi alla vet hur det är att må psykiskt dåligt.
Hon berättar i fem av dessa videoklipp hur man ska hantera personer som mår psykiskt dåligt. Huvudfokus är att förhindra självmordstankar hos andra.

– Ett samtal leder ofta till att nya lösningar uppenbarar sig.

Hon förklarar också varför det är viktigt att ställa frågan ”hur mår du?” och hur viktigt det är att vara öppen och ärlig med sitt svar.

– Att prata om psykiskt lidande är aldrig farligt. Tystnad är farligt.

Arbetet är inte bara nationellt. Uppdrag psykisk ohälsa samarbetar med liknande organisationer och projekt från bland annat Skottland, Kanada och Australien. Fredrik Lindencrona, internationell samordnare skriver på projektets hemsida att ”all kunskap vi har i världen pekar åt samma håll – psykisk ohälsa är ett stort och ökande folkhälsoproblem. För ett litet land som Sverige finns mycket att lära av andra länder, provinser, regioner och städer.” Därför är det internationella samarbetet viktigt.

Genom att informera omvärlden hur man ska hantera andra med psykiska problem så kan man lindra smärtan för de som lider mest och med hjälp av gemensam forskning kommer det förhoppningsvis snart finnas en lösning på denna relativt nya folksjukdom.

Text: Sandra Thimfors
Foto: Ylva Alsterlind

Hemsida: http://www.uppdragpsykiskhalsa.se
Vimeo: http://www.vimeo.com/psykiskhalsa

Plåstra om – prata sedan om annat

23432432På Centralsjukhuset Karlstad hölls nyligen psykiatriveckan, där det fanns öppna föreläsningar om psykisk ohälsa och sjukdomar. En av föreläsningarna som hölls av Christina Görsing, Ann-Louise Englund och Victoria Thurfors handlade om självskadebeteende.

Det sorlar i publiken innan dagens sista föreläsning sätter igång, ämnena under dagen har sannolikt berört många. Det är svåra ämnen men viktiga. Föreläsningen som står på tur är av tre personer från DBT-teamet i Karlstad. DBT står för Dialektisk beteendeterapi. Bland annat jobbar man inom DBT med självskador.

VAD ÄR SJÄLVSKADOR?
Definitionen av självskadebeteende är att medvetet förorsaka skador på kroppen utan avsikt att ta sitt liv. Självskadehandlingen ger ofta en omedelbar men tillfällig lättnadskänsla. Självskadebeteende är inte en diagnos i sig, men är dock ett av kriterierna vid emotionellt instabil personlighetsstörning, det som ibland kallas ”borderline”.

– Det är att skära, riva, rispa eller använda annat yttre våld. En annan typ är att använda förskrivna läkemedel, droger, alkohol och annat som skadar kroppen. Man behöver inte ha någon diagnos för att ha självskadebeteende, inleder Ann-Louise.

43453VARFÖR SJÄLVSKADAR MAN?
Några vanliga orsaker är att få lättnad från outhärdliga känslor, få något som ersätter en upplevd tomhet, undkomma känslor av overklighet eller för att straffa sig själv. Det kan också vara så att man vill påverka andras beteende eller söka hjälp från andra, eller för att undkomma tankar om självmord. Victoria fortsätter:
– Att hota, böna och be hjälper sällan. Det finns ett syfte med beteendet, annars så skulle man inte fortsätta. Att skada sig är känsloreglerande. Känslan av intensiv ångest minskar eller tas helt bort, tillfälligt, fortsätter Ann-Louise.

Man kan uppleva en inre smärta som endast kan lindras av en yttre smärta. Man kan uppleva att man efter självskadandet blir mer närvarande i sin egen kropp. Många har dålig självkänsla och dömer sig själva mycket hårdare än andra. Man kan uppleva skuld och skam, och att man förtjänar att straffas, förtjänar smärtan.

Det är svårt att kommunicera hur det kaosartade känns, berätta hur dåligt man mår för att få hjälp.
– Man kan skada sig för att undvika självmordstankar och -planer, för att få kontroll. Det är viktigt att personerna lär sig andra sätt, påpekar Victoria.

BEMÖTANDE
Ett tips om du möter någon som skadar sig själv är att tala om att du bryr dig och att du vill hjälpa. Försök förstå syftet med självskadan. Samarbeta, försök undvika konfrontation. Lägg minst möjligt fokus på själva skadan. Hjälp till att söka hjälp. Uppmärksamma och ta hand om dina egna reaktioner.
– Det är viktigt att visa att man bryr sig om, säger Christina. Att man vill hjälpa. Det kanske inte tas emot, men folk kan komma ihåg flera år senare vad man sagt.

Det är viktigt att förstå varför det kunde ske, tillsammans. Skrik inte åt personen, även om det är mänskligt att känna ilska. Det är lättare sagt än gjort. Försök att inte skuldbelägga; ”varför gör du såhär mot mig?” ”Slutar du aldrig?” Personen har redan skam och skuld. Plåstra om och prata sedan om annat. Hjälp gärna till att söka professionell hjälp. Det är en djungel med alla telefontider. Man behöver ha tålamod. Läs gärna litteratur, det finns information som ej bara är för professionella.
– Och glöm inte att ta hand om dina egna reaktioner! Spela inte oberörd!

För den som behöver hjälp rekommenderar Ann-Louise att man inte bär sin egen börda ensam. Gällande vård, sök den!
– Man kan själv söka eller bli remitterad om man önskar DBT.

40 procent av alla har någon gång skadat sig avsiktligt. Men det är 12 procent av alla ungdomar och fem procent vuxna, som gjort det mer än fem gånger. Bland killar så är det vanligare att dricka kraftigt för att skada sig själv, så det är viktigt att vara medveten om att självskadebeteende kan vara väldigt olika från person till person.

Text: Maria Lundby Bohlin
Foto: Stefan Ek

På väg mot bättre psykisk hälsa

122I Mars 2015 började en psykiatrisk akutbil användas i Stockholms län. Projektet ska hålla på i två år och det främsta syftet är att förebygga självmord, men enheten tar även hand om människor som befinner sig i annan psykisk akut kris, rapporterar SVT Stockholm.

Bilen, som också kallas PAM (psykiatrisk akutmobilitet), åker på larm som vidarebefordras från SOS Alarm. Detta sker sju dagar i veckan på breda arbetstider, skriver Vårdförbundets tidning på sin hemsida.

Vårdförbundet uppger vidare på sin hemsida att ombord på PAM finns en ambulansförare och två psykiatriska specialistsjuksköterskor. Istället för en bår, finns sittplatser som ska underlätta för ett första samtal.

Tidigare var det polisen som skickades i väg på larm gällande akut psykisk ohälsa. Björn Cewenhielm är tillförordnad chef på regionsledningscentralen på Stockholmspolisen och han säger till Sveriges Radio P4 Stockholm att den psykiatriska akutbilen varit avlastande för polisen i många fall.

– Vi kanske hade varit enda resursen på plats som hade kunnat följa med patienten, eller den omhändertagna, till någon typ av mottagning och sedan skulle hon eller han kanske slussas vidare och till slut hamna rätt, säger han till P4.

22Samarbetet ett steg framåt
Från mars till och med augusti har PAM och polisen åkt på över 500 larm tillsammans, men polisen har i många fall kunnat lämna platsen i ett tidigt skede. Mottagandet har varit positivt även från andra involverade.

– Det har gått jättebra. Vi har fått positiv respons både från dem vi möter ute, personer som mår akut dåligt, men även från ambulanspersonal och räddningstjänst, säger räddningschefen och en av ledarna för PAM-projektet Mikael Carlsson till Sveriges radio P4 Stockholm. Han fortsätter:

– En stor skillnad som vi ser är avstigmatiseringen av psykisk ohälsa. Som det har varit tidigare och fortfarande är; mår du akut psykiskt dåligt så blir du ofta hämtad av polis, och det kan vara jättejobbigt. Du är ingen brottsling för att du mår psykiskt dåligt, säger han till P4.

Inspirerade av PAM-enheten i Stockholm har även ett antal folkpartister i Västerbottens läns landsting föreslagit en psykiatrisk akutbil som ska åka runt i länet, skriver den lokala tidningen Norran på sin hemsida.

Om projekt kommer genomföras i fler landsting är ännu oklart, men landstingsrådet i Stockholm, Anna Starbrink hoppas i alla fall att PAM ska göras permanent och utvidgas, uppger SVT Stockholm.

Text: Therese Nilsson
Foto: Fredrik Nilsson

Samarbete över gränsen mot Suicid

3232Varje dag skadar människor sig själva eller tar sitt liv. En dödsorsak vanligare än cancersjukdomar. Ett gemensamt arbete har startat över länsgränserna för att förhindra människor från att begå självmord.

Karlstad och Sunne är först ut i ett projekt som kallas suicidpreventionen. Det är ett projekt som startade i Örebro. I Värmland har ett så kallat samhällsråd bildats. De båda kommunerna Karlstad och Sunne ska samarbeta med Landstinget, Länsstyrelsen, polisen och Region Värmland. Med gemensamma krafter ska de ta fram en plattform för en länsövergripande självmords-
prevention.

Suicid
Enligt en studie som gjorts i Sverige, är självmord den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 15-44 år. För kvinnor är det den näst vanligaste orsaken efter cancertumörer. Var sjätte timme varje dag, tar en människa livet av sig, enligt en Svensk studie. Det forskas i att hitta orsaken till varför en människa frivilligt avslutar sitt liv. Antalet dödsfall i suicid är fem gånger mer än vad folk dör i trafikolyckor.

Förr i tiden
På 1800- talet var det både skamligt och förbjudet att avsluta sitt liv frivilligt, personer som gjort det fick inte begravas inom kyrkomurarna. Först på 1900-talet blev det en ändring av lagen och människor som tagit självmord fick en gravplats. Men fortfarande i dag på 2000-talet är suicid omgivet av skamkänslor och tabun.

Sprida kunskap
Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag om kunskapsstyrning. De ska analysera förutsättningarna för arbetet att minska självmord och sprida kunskap och information till olika grupper som möter suicidala människor.

– Vi har diskuterat begreppet kunskapsstyrning mycket, vad innebär det, hur ska kunskap användas för att analysera förutsättningar för att minska självmord, berättade Jenny Telander projektledare på folkhälsomyndigheten under en föreläsning på Karlstad universitet den 5 februari.

Text: Lotta Tammi
Foto: Stefan Ek

Självmord i Värmland

Sveriges television (SVT) har gjort en kartläggning av antalet självmord mellan åren 2000 till 2011 i Sverige.

Självmord är ett stort folkhälsoproblem som påverkas utav det omgivande samhället. Det är 1400 personer som begår självmord varje år i Sverige, i Värmland tog 2011 hela 48 stycken personer sitt liv. Värmland har den högsta självmordsstatistiken i form av 16,5 självmord per hundra tusen invånare, följt av Jämtland och Gotland.

– Det här är glesbygdslän med arbetslöshet och utflyttning och med liten folkrörelsetradition, säger Lars Jacobsson, professor i psykiatri till SVT.

Minst antal självmord har Västerbotten, i form av 9,8 självmord per hundra tusen invånare.  Lars Jacobsson menar att det kan bero på ett arv från folkrörelserna som gjort att man haft ett starka sociala nätverk där. Att det finns en känsla av gemenskap i samhället betyder mycket för att motverka självmord.

Anita Gustafsson som är psykiatrisjuksköterska Karlstads kommun säger följande om självmorden i Värmland till ASP Bladet:

– Det är svårt att veta vad som gör att Värmland ligger högst bland självmord i Sverige. Men en av orsakerna kan vara att det är svårt med arbete, främst då i småorter. Företag läggs ner, småorter ”tappar” livsgnistan vilket också påverkar invånarna i dessa orter.  Att inte känna sig meningsfulla, att inte vara i ett sammanhang under lång tid påverkar oss människor negativt. Att vara i ett sammanhang kan ju vara av olika karaktär, familj, vänner, arbete, sysselsättning, skola, fritidsaktivitet.

 Psykisk ohälsa bakom ökade risker

Gustafsson pekar även på hur psykisk ohälsa kan vara kopplad till självmordsförsök.

– Det handlar också om den enskilda människans mående där man vet att psykisk sjukdom ökar risken för självmord.

– Att förebygga självmord är ett mycket viktigt arbete och där finns det många som kan delta, sjukvården, räddningstjänsten, kyrkan, skolorna men också vi som enskilda personer. Att vi vågar prata med någon av våra vänner som vi ser är nedstämda att våga ställa frågan om de inte vill leva längre. Det kan vara den frågan som gör att de inte väljer att avsluta livet.

Gunilla Wahlén som är förbundsordförande i föreningen SPES, Suicidprevention och Efterlevandes Stöd, säger följande om orsakerna till Värmlands höga placering i SVT:s undersökning.

– Det är svårt att med säkerhet säga varför det är höga suicidtal i just Värmland. Statistiskt kan man se flera samverkande förklaringsfaktorer. Det är fler män än kvinnor som tar sitt liv, är mannen dessutom äldre och ensamboende ökar risken. Medelådern är högre i Värmland – de äldre stannar, de unga flyttar. Vi vet att det är viktigt att tala om självmord och att söka hjälp när man mår dåligt – jag tror att äldre ensamstående män har svårare att berätta om sina tankar än de med ett fungerande socialt nätverk, som har familj och arbetskamrater.

Tommy Lindh är pressinformatör på polismyndigheten i Värmland, han menar att till självmorden i Värmland kan vara kopplade till sociala problem, varav han framförallt lyfter fram drogmissbruk:

– Det är oroande. De flesta självmord och självmordsförsök som hanteras av polisen är relaterade till ett mer eller mindre långvarigt missbruk. Ofta i form av ett blandmissbruk. Fler och fler unga människor tenderar att skada sig själv, vilket i de flesta fall inte kan härledas till ett långvarigt missbruk.

– De flesta självmordsfall som jag har haft kontakt med i tjänsten är missbrukare. Skälen till att de hamnat i ett missbruk är många och varierande. Ett missbruk som leder till ensamhet och isolering samt en känsla av att vara utstött från samhället är en vanlig s.k. ”trigger” till ett självskadebeteende. De som inte tillhör den kategorin har i de flesta fall redan en diagnos på psykisk sjukdom.

 Vad kan man göra för att förebygga självmorden i länet?

– Förhindra att unga människor hamnar i ett missbruk och erbjuda hjälp åt dem som befinner sig i ett missbruk.

Ingegärd Lindqvist är verksamhetschef på psykiatriska öppenvården i Karlstad, hon säger att man bara kan spekulera om orsakerna till självmord. Värmland är ett skogslän med glesbygd och med arbetslöshet.  Hon menar att självmord är ett viktigt område och man måste hjälpas åt för att få bukt med orsakerna till det. Det är viktigt att psykiatrin, skolhälsovården, kyrkan och polisen samarbetar runt dessa frågor. Man har ett projekt i norra Värmland om dessa frågor.  Man måste få till ett bra socialt nätverk omkring sig, säger hon.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad

Normal
0

21

false
false
false

SV
X-NONE
X-NONE

/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:”Normal tabell”;
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:””;
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin-top:0cm;
mso-para-margin-right:0cm;
mso-para-margin-bottom:10.0pt;
mso-para-margin-left:0cm;
line-height:115%;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:11.0pt;
font-family:”Calibri”,”sans-serif”;
mso-ascii-font-family:Calibri;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:”Times New Roman”;
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Calibri;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}

Självmord – Det händer inte bara andra

Suicid som självmord nu ofta kallas, är ett samhällsproblem. Självmord är den vanligaste dödsorsakerna för personer mellan 15 och 24 år, cirka tre gånger vanligare än dödsfall i trafiken. Suicid är den vanligaste dödsorsaken bland unga män. En fjärdedel av suicid begås av personer över 65 års ålder. Det kan hända någon i din närhet.

Dubbelt så många dör i suicid av män än bland kvinnor, men kvinnor gör fler su-försök. Dessa siffror kan bero på att kvinnor och män använder olika metoder i sina försök; män använder ofta hängning eller skjutvapen, medan kvinnor oftare väljer att dränka sig eller intoxikera sig på tabletter, med mindre risk för att faktiskt dö. Däremot kan su-försök med tabletter leda till allvarliga problem för de överlevande till exempel med förstörda inre organ eller allvarliga skador på hjärnan som personen då får leva med resten av sitt liv.
Sverige ligger i genomsnittet i Europa i fullbordade suicid. Suicidsiffrorna låg på 1516 personer i Sverige år 2005, en minskning från 2237 personer sedan 1980, nästan en halvering. Jämförelsevis dog 354 personer i trafiken i Sverige 2009, en minskning från 469 år 2007, en minskning med över hundra personer, med hjälp av nollvisionen av dödsfall i trafiken. En nollvision behövs också för självmord.

Norge, som har fört självmordsstatistik sedan 1826 visar på att siffrorna är relativt stabila över tid. Under 1900-talet har suiciden ökat, men sedan de nya antidepressiva medicinerna, SSRI, har kommit har talen sjunkit igen.

En annan delförklaring är att kunskapen om depressioner har ökat. Men suiciden är fortfarande mycket vanligare än dödstal i trafiken. Antidepressiva mediciner ökar suicidrisken i början av behandlingen; när en person är svårt deprimerad orkar hon ofta inte ens ta sitt eget liv. Med antidepressiva blir därför risken högre under perioden före medicinen fått full effekt.

Ungdomars självmord ökar inte såsom det ibland beskrivs, däremot minskar de inte lika mycket som hos andra åldersgrupper. Självskadebeteende och självmord, särskilt hos flickor, ökar dock. Av 2000 självmordsförsök 2003 bland unga 15- 24 år, fullbordades 118 försök. Jag undviker att skriva ”lyckades” då suicid inte är någonting eftersträvansvärt, även om det kan uppfattas som en god idé där och då.

I riskzonen
Största riskfaktorerna är främst psykiska sjukdomar som depressioner och psykoser, personlighetsstörningar och/eller missbruk av narkotika eller alkohol. Depressioner innehåller ofta hopplöshetskänslor, världen målas svart och man ser ibland ingen mening i att leva vidare. Man kan vid depression tänka så, att man själv är så usel, att man gör familj och omgivningen en tjänst, genom att begå suicid, så de ”slipper umgås hemska jag”.
I psykoser finns ofta ångest, men också hallucinationer och störd verklighetsuppfattning, en del kan tvingas av röster att skada sig eller begå suicid. Vid personlighetsstörningar är snabbt skiftande humör en riskfaktor, vilken tillsammans med impulsivitet kan leda till försök eller fullbordade självmord. Missbruk ökar risken, speciellt med social utsatthet eller vid livskriser. Suicid är inte alltid självklar, det kan ske av en tillfällighet, en impuls som inte är genomtänkt, personen vet inte om hon vill dö eller leva, su-försöket blir ett chansspel om ens liv.
De flesta som begår självmord har berättat för någon om sina planer. Det är en vanlig missuppfattning att den som talar om att ta livet av sig inte kommer att göra det. Egentligen är det så att alla självmordshot och su–tankar bör tas på allvar. Andra berättar andra inte. Några planerar i det tysta, de kan skriva testamente, arbeta på hur de vill att deras begravning skall gå till med texter och sånger och arbeta på sitt självmordsbrev, något som kan ta många år, men bara 15 procent lämnar något form av meddelande till de efterlevande.
En annan sak som det är mycket viktigt att tänka på, är att självmordsförsök inte automatiskt bör kategoriseras som ”bara ett rop på hjälp”. Bland personer som en gång har gjort ett su-försök, så är risken för suicid tio gånger högre än hos snittpersonen. Risken för ett nytt försök, vilket 15 procent gör, är högst det första halvåret efter det första su-försöket. Riskbeteenden kan dock vara självskadebeteenden, inköp av rep eller samlande på tabletter eller att bete sig på sådana sätt att man riskerar dö, även om man inte aktivt tar beslutet.
Suicid är tragiskt, inte något som bör glorifieras. Suicidförsök är ett symtom på en sjukdom, att inte allt står rätt till. Suicid lämnar sorg hos anhöriga och vänner, det är viktigt att familj och vänner försöker stödja en självmordsnära person, att stötta, det är viktigt att inte skuldbelägga sig själv.

Det är inte familjens sak att ”bota”, det är en uppgift för professionella, men det är viktigt att bara vara där, att bry sig om. En liten lapp med text, en liten nalle när personen är inlagd, en kram eller bara att se på film och äta popcorn tillsammans gör mycket.

Det viktigaste är att personen blir sedd.

Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin


Vårdguiden tipsar: Tänker du ofta på självmord? Känner du att du inte vill leva längre?
Ring något av numren nedan. Ibland kan det hjälpa att få prata med någon som lyssnar.

Nationella Hjälplinjen  020-22 00 60
Jourhavande Präst  112
Jourhavande medmänniska  08-702 16 80
BRIS  116 111
Jourhavande kompis  020-222 444
Linje 59 (för homo-, bi- och transsexuella ungdomar  020 – 59 59 00
SPES – Föreningen för Suicidprevention och Efterlevandestöd  08-34 58 74

Guiden ”Hjälp & Stöd i Karlstadsområdet” finns att ladda hem gratis i pdf format via Karlstads Kommuns hemsida.

Lämna mig inte – jag är så ensam

Stabil instabilitet är en bra sammanfattning om vad borderline personlighetsstörning karakteriseras av. Personerna kan vara utåtagerande och oberäkneliga med ett stökigt beteende. Men också väldigt kärleksfulla och varma.

Borderline är inte en sjukdom utan en personlighetsstörning. En personlighetsstörning är när din personlighet så kraftigt avviker från normen att du får problem i vardagen. Diagnosen ställs inte före personen är 18 år eller äldre, då personligheten formas i ungdomsåren. Borderline börjar ofta i tonåren eller i tidig vuxen ålder, men man kan bli frisk från det och avdiagnosticeras.

Borderline betyder gränsland och omnämns ibland som området mellan lättare och svårare psykiska problem. Namnet borderline började användas tidigt 1900-tal och trots att man inte längre räknar det som ett tillstånd i gränsen mellan neuros och psykos, så har namnet behållits i diagnosmanualen DSM-IV. I den andra manualen, ICD-10, kallas diagnosen Emotionell instabil identitetsstörning.

Borderlinepersonen är splittrad, hon vill ha kärlek, vilken är snabb och stormande med lika snabba avslut med skarp nedvärdering. Hon klarar ofta inte av att vara i ett längre förhållande, i hennes rädsla att bli övergiven kan partnern kvävas av överdriven kärlek. Hon missförstås ofta och kan uppfattas som manipulativ och överdrivande. Jag skriver hon, då tre gånger fler kvinnor än män diagnostiseras med borderline. Borderlinepersonen har en svartvit syn på omvärlden och personer kring henne, hon ömsom älskar andra med mycket värme och ömsom hatar hon dem, vilket försvårar både sociala kontakter och en stabil terapeutisk relation.

Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek
Klicka på bilden för att se den i naturlig storlek

Självskadebeteende  Det som kanske mest brukar förknippas med borderline är självskadebeteende, alltså att exempelvis skära, rispa eller bränna sig själv, utsätta sig för riskfyllda situationer, uppvisa suicidala gester, alltså beteenden som personen garanterat inte kan dö utav, till exempel strypa sig med en strumpa, som kan vara ett symboliskt självmordsförsök. Personen kan även hota med självmord: ”får jag inte en ny dator så tar jag livet utav mig”, vilket gör att de kan uppfattas som manipulativa.

Självskadebeteendet har många orsaker, t.ex. att bli lugn, att komma ur sitt disassociativa tillstånd eller att bestraffa sig själv. Man kan också göra det för att förflytta en svårhanterlig psykisk smärta till en mer hanterlig fysisk smärta. Det är svårt för en person som inte skadar sig att förstå den enorma ångest som ligger bakom beteendet.

Borderlinepersoner upptar mycket tid och resurser inom vården. 10-20% av dem med borderline dör som resultat av självmord, om den är kombinerad med missbruk är risken ännu högre. 1-2% av befolkningen har borderline och en av fyra av dem som är inlagda på psykiatriska vårdavdelningar har diagnosen. De självskadande beteendena kan vara impulsiva, eller komma i korta perioder av nedstämdhet, irritabilitet och/eller ångest, några som hos borderlinepersonen, till skillnad från den med bipolärt syndrom, kommer i korta intensiva perioder om några timmar till några få dagar. Karakteristiskt är även den kroniska tomhetskänslan som är kvar trots alla utsvävningar.

Vid stress eller kriser kan hon få paranoida tankegångar och dissociation, där personen kan få ett tillfälligt sammanbrott. Man får svårt att skilja på jaget och omgivningen, minnet, medvetandet och tänkandet. Personen är mycket instabil i humör med snabba stormande affektutbrott, som kan te sig oförståeliga för andra som inte alltid förstår vad som triggat situationen. Personen kan explodera plötsligt av ilska och ha svårt att kontrollera sig i ilskan, vilket kan leda till upprepade slagsmål.

Hon är impulsiv och svajande i sin självbild, vilket kan leda till ogenomtänkta relationer och sexuella kontakter. Hon kan även ha instabil och impulsiv identitetskänsla, vilket gör att hon snabbt kan skifta mellan intressen, stilar och grundläggande åsikter. Exempelvis kan detta ta sitt uttryck i vårdslöshet i trafiken, användande av droger, hetsätande, att kasta saker i väggen och utsvävande shoppingbeteende, med problem med den personliga ekonomin som följd. Personerna har ofta djupa självantaganden, till exempel att hon inte är bra eller förtjänar att älskas, de är också väldigt känsliga, minsta sak kan krackelera hela deras värld.

Borderline kan ofta innebära en samsjuklighet med social fobi, depression, panikångest, bipolär, ADHD och allvarliga depressioner. Det finns ingen medicin specifikt mot borderline, men det finns för enskilda symtom, där lugnande, antidepressiva och/eller neuroleptika kan användas. Det finns en terapi, dialektisk beteendeterapi (DBT) som används framgångsrikt, som är speciellt framtagen för borderline, där personerna får lära sig konkret hur de kan hantera känslor, någonting som är bra, då de har svårt att förvandla intellektuella idéer till verklighet.

Text & illustration: Maria Lundby Bohlin