Livsviktigt – Att våga finnas där när det är som allra svårast

Vad gör du om du misstänker att någon i din omgivning vill ta livet av sig?

Vanligt är att omgivningen tassar runt men inget vågar göra. Rädslan att göra fel, tro att vi genom att sträcka ut en hand ger idéer till självmord är inte helt ovanligt. Vad gör vi om vi misstänker att någon i vår omgivning går med självmordstankar? Hur ska vi agera?

Att våga fråga om en person har självmordstankar, kan rädda dennes liv. Detta i motsats till vad många tror. Den som vågar fråga en person med självmordstankar, hjälper denne att sätta ord på sin inre värld. Hon eller han kan då börja inse behovet av hjälp utifrån.
En vanlig impuls som kommer hos närstående är att stoppa huvudet i sanden. Om jag inte låtsas om de tecken jag ser, så tror jag att tankarna försvinner av sig själv – men så är det sällan. Det är bättre att göra något, än inget alls.

Om du är osäker på vad du kan göra, ta hjälp av närstående som kan ta kontakt med den som har självmordstankar. Ring och rådgör med någon på de hjälplinjer som finns, eller ring psykakuten.

Vanliga tecken
Det finns tecken att vara uppmärksam på, hos personer som är självmordsbenägna. Deras beteenden förändras, det kan handla om att man blir extra ledsen, ur balans eller tillbakadragen.

Personen kan prata om att allt är hopplöst. Det kan också komma till uttryck genom yttre faktorer, som att personen slutar vårda sitt utseende eller stannar hemma från jobb och skola. Hon kan börja ge bort personliga ting, eller skriva avskedsbrev och dikter om döden.

Ett tecken kan även vara att personen börjar leva riskfyllt och får ett självskadebeteende. Ett helt annat tecken, kan vara att personen upplevs väldigt samlad, lugn och att personen upplevs särskilt beslutsam. Detta kan vara svårt att se för omgivningen.
Det är vanligt att en person planerat sitt självmord under längre tid och också har gjort försök tidigare.

Anledningarna kan vara många
Vanliga orsaker för självmordstankar och att planera självmord är depression, psykoser, allvarliga fysiska eller psykiska sjukdomar. Det kan också handla om missbruk, en nära anhörigs död, separationer, våldtäkt, uppsägning, mobbing, misshandel eller annan kränkning.

Om det kommer till din kännedom att någon närstående lider av självmordstankar, bär det inte ensam. Ta stöd av de hjälplinjer som finns samt av vården inom psykiatrin. Ni kan behöva vara flera anhöriga som turas om att finnas där. Tysta inte ned personen genom att säga att den skall hemlighålla sina tankar.

Ge hopp
Vad kan vi som nära anhöriga göra? Det är viktigt att hålla ut. Att förmedla hopp, visa förståelse och be personen lova att söka hjälp. Det tar tid att bli av med självmordstankar. Anhörigas närhet kan behövas under en längre tid.
Enligt Karolinska institutet kan det vara viktigt att ta reda på hur länge den med självmordstankar har haft dessa. Det kan vara bra att kontrollera säkerheten genom att ställa en del frågor till den självmordsbenägne. Frågor som: Har du tänkt ut när du skall begå självmord? Har du tänkt på hur du skall genomföra det? Vilket stöd kan hjälpa dig bort från dessa tankar?

Viktigt är att ta hand om sig själv, det tar mycket kraft att vara nära någon som inte längre vill leva. Karlstads kommun, liksom andra kommuner eller landsting, erbjuder anhörigsamtal. Det kan också vara bra att söka stöd hos andra i din omgivning att samtala med.

Ibland kommer människor med påståendet att alla har rätt att bestämma när de själva skall dö.

Men när en person vill ta livet av sig, lider den ofta av en depression eller oklara tankar på grund av sorg. Efter en tid i livet, tackar ofta den självmordsbenägne sina anhöriga och kan inte förstå att den tidigare ville dö.

Text: Johanna Englund
Foto: Per Rhönnstad

LPT & LRV

Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. Dessutom ger vi en faktabelysning till begreppet som förkortningen betyder.

 

LPT Denna förkortning står för Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, som stiftades 1991 och reglerar hur man med tvång får ge psykiatrisk vård.

För att ge tvångsvård enligt LPT krävs att tre förutsättningar är uppfyllda. För det första att patienten lider av en allvarlig psykisk störning. Med det avses i första hand ett tillstånd av psykotisk karaktär, innefattande symtom som störd verklighetsuppfattning, vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Hit räknas även allvarliga depressioner med självmordstankar, alkoholpsykoser samt klara och särskilt allvarliga demenstillstånd. Den andra förutsättningen är att det ska finnas ett oundgängligt behov av vård. Konkret innebär detta att det ska finnas risk för att patientens liv är i fara eller i varje fall att patientens hälsa allvarligt riskerar att försämras. Därtill ska bedömningen vara att detta inte kan avhjälpas på något annat sätt än genom psykiatrisk slutenvård. Den tredje förutsättningen är att patienten själv motsätter sig en sådan form av vård.

Genom ett så kallat vårdintyg, som utfärdas av en läkare efter en särskild läkarundersökning, intygas att det föreligger sannolika skäl för att de tre förutsättningarna för tvångsvård är uppfyllda. För att en sådan undersökning ska få genomföras krävs enligt lagen skälig anledning. Ett vårdintyg får inte vara äldre än fyra dagar.

Vilken som är behörig att fatta själva beslutet om tvångsvård, styrs av det beräknade vårdbehovet. Om vårdtiden anses bli under fyra veckor, så kan en chefsöverläkare med kompetens inom psykiatri fatta beslutet. Det krävs alltså en självständig bedömning av två olika läkare. Befaras däremot den nödvändiga vårdtiden överstiga fyra veckor, måste frågan domstolsprövas.

I övrigt, reglerar LPT rättssäkerheten, tvångsvårdens innehåll, möjlighet till permissioner och möjligheten till en stödperson som bistår patienten i dennes personliga angelägenheter.

LRV Förkortningen står för Lagen om Rättspsykiatrisk Vård, och stiftades också den 1991. Lagen reglerar hur rättspsykiatrisk vård får ges och vilka förutsättningar som gäller.

Enligt brottsbalken gäller i huvudsak att den som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning inte ska dömas till fängelse. Endast om det finns synnerliga skäl kan påföljden bli fängelse.

I brottsbalkens 31:a kapitel och paragraf 3 kan man läsa: ”Lider den som har begått ett brott, för vilken påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.”

Finns det risk för att den som har begått brottet återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag, får rätten besluta att vården ska vara förenad med särskild utskrivningsprövning. I annat fall sker vården utan särskild utskrivningsprövning. Har rätten förordnat särskild utskrivningsprövning, ska permissioner och utskrivning först prövas av en förvaltningsrätt. Finns inget förordnande, så är det chefsöverläkaren ensam som fattar sådana beslut.

En förutsättning för att rätten ska kunna överlämna en person till rättspsykiatrisk vård, är att det finns tillräckligt medicinskt underlag, vilket inhämtas genom så kallad liten och stor sinnesundersökning.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Per Rhönnstad