Upprop för en skälig sjukersättning

Solrosuppropet, Välfärdsmanifestationen och Social Aktion har slagit sina påsar ihop och agerar nu för en förbättring för alla de som lever på sjukersättning. Dagens ersättningsnivå anser de är för låg och ej gå att leva på utan bidrag, vilket gör att alla med sjukersättning i princip även blir bidragsberoende.

Det finns personer som bara får ut 6500 kr efter skatt. Detta ska räcka till hyra, mat, kläder, transporter, medicin och vård. Helt orimligt i ett välfärdsland som Sverige. Genom att göra personer som har sjukersättning (tidigare kallat sjukpension) lika medellösa som fattigpensionärer så ökar man effektivt klyftorna i samhället.

Vårt mål är att få upp en diskussion kring ersättningsnivåerna i sjukersättningen så att det hamnar på den politiska agendan. Vi vill synliggöra fattiggörandet av svårt sjuka och funktionsnedsatta människor. Sjukersättning kan man söka efter en längre tids sjukdom när möjligheterna till rehabilitering är uttömda.

De som idag beviljas sjukersättning har varit sjukskrivna i många år och upplevt en eller ett par utföräkringar (tid om minst tre månader när man ej har rätt till sjukpenning utan lämnas över till Arbetsförmedlingen, oavsett hälsotillstånd).

Sjukersättningen beräknas på inkomsterna de senaste åren och sedan får man 64% av ett genomsnittstal. Men eftersom de senaste årens inkomst varit sjukpenning blir slutsumman mycket låg. Man bör påminna om att sjukersättning i sig inte är ett bidrag utan en försäkring.

Genom våra sociala avgifter som vi betalat in genom åren som yrkesverksamma har vi tecknat en försäkring hos försäkringskassan som gör att vi, om dagen uppstår att vi drabbas av långvarig och svår sjukdom eller funktionsnedsättning, kan kvittera ut en skälig ersättning. Men i realiteten fungerar det dåligt. Ersättningen blir helt enkelt för låg och måste kompletteras med bostadstillägg (en form av bidrag).

Bättre vore att höja beloppet så att det går att leva på sin sjukersättning. Då minskar klassklyftorna och människor i vårt land tvingas inte ut i misär på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Det hela handlar om solidaritet mellan olika grupper i samhället. Så länge vi arbetar behöver vi stötta de som är för sjuka eller skadade för att kunna delta i yrkeslivet. Men för att känna en motivation att betala sociala avgifter måste man också veta att det finns ett socialt skyddsnät som fångar upp en om olyckan skulle vara framme i form av skada eller sjukdom. Utan en rimlig sjukersättning lever vi alla otryggt.

Text: Monica Armini
Solrosuppropet samt Social Aktion & AnnKatrin Persson
Therese Rajaniemi
Välfärdsmanifestationen

Försäkringskassan backar efter viktig dom

Högsta förvaltningsdomstolen har förtydligat reglerna när det gäller sjukersättning vid långvarig sjukdom. Magnus Eriksson på LO-TCO Rättskydd tycker att det är ett bra beslut domstolen har tagit.

– Det var en viktig dom, den är till fördel för personer som har nekats få sjukersättning eller som blivit utförsäkrade. Sjukdomshistorik som har varit svåra att fasställa tidigare är diagnoser som fibromyalgi och andra smärttillstånd. Nu har de rätten på sin sida, det gör det lättare i bedömningen av den långtidssjukskrivne så att denne får sjukersättning i framtiden. Även Arbetsförmedlingens bedömning kommer att tas med i beaktning, säger Magnus Eriksson.

Läkarintyg hjälpte inte
Högsta förvaltningsdomstolen behandlade ett särskilt fall, vilket berörde en kvinna som blev utförsäkrad 2010. Fastän kvinnan hade läkarintyg och intyg från psykoterapeut och handläggare på arbetsförmedlingen, så fick hon avslag på sin ansökan om tre fjärdedelars sjukersättning från försäkringskassan. Sedan dess har kvinnan drivit ärendet vidare med turer fram och tillbaka i förvaltningsrätten där hon fick rätt. Men försäkringskassan överklagade till kammarrätten som valde att gå på försäkringskassans linje.

Avgörande dom
Men nu är fallet avgjort i Högsta förvaltningsrätten och den är en prejudicerande dom, som är vägledande för andra som är i samma situation. Fallet har bollats fram och tillbaka mellan olika domstolsbeslut som ena gången har varit till fördel för kvinnan, en dom som sedermera överklagades av Försäkringskassan, som i sin tur fick fått rätten vid andra instans.

Men i och med den slutliga och avgörande domen från Kammarrätten kommer det i framtiden att bli lättare för gemene man att söka sjukersättning, förhoppningsvis utan att bli ifrågasatta över sin sjukdomsbild.
– När alla vägar är beprövade och utdömda och efter individuell beprövning, ska det finns goda möjligheter att ansöka på nytt, för de människor som tidigare har fått avslag, avslutar Magnus Eriksson för ASP Bladet.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

SKÄL FÖR AVGÖRANDET
Av 7 kap. 1 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår
att en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av
sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
har rätt till sjukersättning. För rätt till sjukersättning krävs att
arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt […]

I 7 kap. 3 § första stycket AFL anges att det vid bedömningen av i vad mån
arbetsförmågan är nedsatt ska beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att
han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Lagen om allmän försäkring har upphävts men är enligt 1 kap. 3 § lagen
(2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken tillämplig i målet. Regler om
sjukersättning motsvarande dem i lagen om allmän försäkring finns numera i
33 kap. socialförsäkringsbalken.
Reglerna om beviljande av sjukersättning ändrades per den 1 juli 2008.

Källa: Högsta förvaltningsdomstolen Stockholm

På jobbet – Meta Fredriksson Monfeld

Meta Fredriksson Monfeld jobbar som  finansiell samordnare i Samordningsförbundet Samspelet där Karlstad kommun är en av parterna. Det är viktigt att det är den enskilda medborgaren som kommer i fokus och inte den egna organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar. Individens nytta och samhällets nytta är huvudfokus.

Vad innebär ditt jobb som finansiell samordnare? Det innebär att försöka förvalta dom pengar som arbetsförmedling, försäkringskassan och kommunerna som i dag är både Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner samt Landstinget bidrar med för att få åtgärder till personer som i dag inte kan få hjälp via dom här respektive myndigheterna.

Det är för att få dom som i dag inte har möjlighet att komma in i arbete till att få hjälp med åtgärder för en arbetslivsinriktad rehabilitering så att dom ska kunna slussas ut i arbete eller studier efter det här.

I dag kan personer tyvärr bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter för att ingen har ett helhetsansvar men det är här vi kommer in och samordnar kontaktnätet för individen så att det blir så bra som möjligt för den enskilde. Som finansiell samordnare har jag en pott med pengar som styrelsen beslutat om vad pengarna skall vara till, sen för personen som är med i det här så kan en del ha sjukersättning eller aktivitetsersättning, samt försörningsstöd. Sen finns det dom som inte har någon ersättning men då dom börjar hos oss så kan kanske tex arbetsförmedlingen gå in och lägga på ersättning.

Meta tillägger att hon har väldigt mycket kontakt med IFA och Solareturen samt Gemet och andra olika platser som kan hjälpa till med att få ut personen i sysselsättning. Jag är ansvarig inför styrelsen för de projekt vi startar.  Futuro startade i november 2008 och Växtkraft startar nu i början av februari. Jag ansvarig inför styrelsen att rapportera hur det fungerar samt sen är jag den som sätter igång och köper upp åtgärder till deltagarna, så jag handlar ganska mycket..

Jag har möjlighet att köpa en plats på Solareturen, Gemet eller tex Solatassen, jag kan även köpa nerupsykiatriska utredningar samt samtalskontakt. Allt utifrån vad individen behöver för stöttning för att komma vidare.

I dag har vi tyvärr inte möjlighet att finnas till för alla men innan sommaren så planerar vi att starta upp mer verksamhet.. Som det ser ut i dag så kommer klienterna från handläggare inom ovan nämnda myndigheter då dom känner att deras klienter behöver denna form av åtgärd.

I dag kan personer tyvärr bollas fram och tillbaka mellan olika myndigheter för att ingen har ett helhetsansvar men det är här vi kommer in.

Vad har du för mål med ditt jobb? Mitt mål är att via Samspelet (www.samspelet.se) som vi kallar det ska kunna stötta människor till att dom mår bättre, samt förhoppningsvis ska kunna jobba eller studera i slutändan och vara egenförsörjande.

Vad har du för svårigheter som du stöter på i ditt jobb? Det som jag upplever som svårigheter är när dom fyra parter som jag jobbar tillsammans med ser till sitt eget intresse i stället för att se till individen som behöver hjälp. Det är viktigt att det är den enskilda medborgaren som kommer i fokus och inte den egna organisationens kostnader, eventuella vinster eller besparingar.

Hur skulle du beskriva dej själv?
Som en sann optimist, målmedveten, Trygg och Arbetspositiv.

Vad har du för yrkesbakgrund?
Jag är narkos sköterska från början och jobba som det i 20 år. Tröttnade tillslut på det för avsaknaden av mänskligt tänkande. Sen började jag 97 som processledare på nåt som dom kallade för hälsofrämjande sjukhus och samtidigt började jag på att läsa på universitetet mycket mera.

Sen har jag jobbat väldigt mycket med hälsa mot då patienter och medborgare och anställda inom Lanstinget, på sista tiden höll jag bara på med rehabilitering inom Lanstinget. Så det har blivit mer och mer hälsa och mindre och mindre med sjukdom. Sen har jag reflekterat över att förr fanns det inte så mycket forskning inom nerupsykiatrin men det har kommit mycket mer i dagens läge inom det området säger Meta.

Vad har du för framtidsvisioner inom ditt jobb? Att kunna hjälpa så många personer som möjligt att komma in i samhället. Många lever i dag i utanförskap av en eller annan anledning och det är viktigt att kunna nå ut till dom med den hjälpen vi har att erbjuda. Våra visioner är att vi ska kunna hjälpa å många som möjligt.

Text: Thomas Andersson

Arbeta så mycket du vill?

För en tid sedan i ASP-bladet nr 1/ 08 skrev vi här på debattsidan om några frågor vi hade ställt till finansminister Anders Borg. Nu har tåget rullat vidare och vi har fått svar, men inte från finansministern utan från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

De frågor vi då ställde var:

1. Om studier kan anses som rehabilitering, varför kan man inte längre få studiebidrag från CSN och sjukersättning från Försäkringskassan?
2. Eftersom finansministerns politiska linje är full sysselsättning, på vilka sätt kan så kallade sociala kooperativ stimuleras?
3. När det gäller förtidspension, hur tänker finansministern balansera arbete/sysselsättning med den sårbarhet som finns hos många förtidspensionärer att gå ut i arbete?

Ovanstående frågor blev jag hänvisad från en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet att i stället ställa till socialförsäkringsministern, eftersom finansministerns ansvar ligger mer i den skattefinansiella sektorn.

Så kom det i början av april ett svar från Cristina Husmark Pehrsson som är socialförsäkringsminister. I sitt svar bifogade hon en länk till regeringens sida på Internet där svaren på de vanligaste frågorna finns kring deras förslag ”Från sjukersättning till arbete”.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att det inte ska finnas några hinder för en förtidspensionerad att gå ut i arbete, starta eget eller att ägna sig åt studier. Rätten till sjukersättning kommer inte att påverkas. Det föreslås att den som senast i augusti 2007 hade icke tidsbegränsad sjukersättning ska omfattas av de nya reglerna. När det gäller aktivitetsersättning så utreds det för närvarande. I korthet kan man säga att om man har hel sjukersättning så får man tjäna ett prisbasbelopp (2008: 41 000 kr) utan att ersättningen reduceras, har man halv sjukersättning föreslås fribeloppet vara 4,2 prisbasbelopp (2008: 172 200 kr). Antalet personer som idag kan beröras av de nya reglerna är 427 000 personer. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Det är ju i och för sig bra att underlätta för personer med sjukersättning att gå ut i arbete, att studera eller starta eget, men hur blir det med dem som inte förmår att göra det? Finns det inte en fara att ytterligare klasser skapas där de som av olika skäl inte kan sysselsätta sig med arvode hamnar längst ner på skalan? Det finns ju idag många former av daglig sysselsättning som inte ger den enskilde brukaren någon ersättning, borde inte de också premieras på något sätt?

Förslaget är till viss del ett bra förslag, men, känslan jag får säger mig att regeringen vill ha sysselsättning till varje pris på bekostnad av dem som inte kan.