Sjukt stressigt

Sjukskrivningarna där diagnosen psykisk ohälsa och utmattningssyndrom ingår skjuter i höjden. Mellan 2009 och 2013 ökade den med hela 140 procent, och över 40 miljoner av Europas invånare är idag drabbade av arbetsrelaterad stress enligt EU:s Yrkesinspektörskommitté.

Det är långvarig stress, hög arbetsbelastning och högt arbetstempo samt känslan av att inte kunna vara med och påverka och förändra, som leder till den psykiska ohälsan.

Enligt Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan är det unga, och kvinnor i alla åldrar som står för den största ökningen. Kvinnor som arbetar på ålderdomshem och inom hemtjänsten för äldre löper störst risk att bli sjuka. Hela 40 procent av landets sjukskrivningar baseras idag på psykiska diagnoser. Detta skriver tidningen Metro.

Text: Roger Trondsen

KlaraHälsan Karlstad: ”Sjukskrivningarna ökar igen”

Sjukskrivningarna ökar igen på grund av organisationsförändringar i arbetslivet, säger Per Jernstedt som arbetar på ClaraHälsan. En del av dessa problem behandlar man i deras verksamhet.

ClaraHälsan startades 1953 och är en privatägd företagshälsovård för företag i karlstadsområdet. Det är 22 personer som arbetar där, bland annat läkare, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer. Per Jernstedt är socionom och den behandling som han erbjuder är beroende av vad kundens behov är. För det mesta har han fem stycken besök per dag med KBT (kognitiv beteendeterapi) – inriktad behandling.

Den vanligaste orsaken till att folk söker sig till ClaraHälsan är på grund av stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Även krishantering i samband med uppsägningar på arbetsplatsen förekommer. Det är ett påfrestande arbete, därför använder sig personalen av möjligheten till extern handledning och även internt kan de stötta varandra.

– Besparingarna inom den offentliga sektorn slår hårt mot all personal. Inom den privata verksamheten ska lönsamheten öka och detta resulterar i att man säger upp personal, säger Per Jernstedt.

Unga kvinnor mest utsatta
Sjukskrivningarna ökar igen, menar Per, efter att ha minskat under några år, på grund av ändringar i regelverket som politikerna genomförde. Det är mest hos unga kvinnor som sjukskrivningarna ökar, och det är de psykiatriska diagnoserna som tilltar. Det är sista året som ökningen har varit markant på grund av många organisationsförändringar i arbetslivet. I maj 2013 var det 3800 personer sjukskrivna i Värmland, 2500 var kvinnor och 1300 var män.

– Det är tuffa tag på arbetsmarknaden i dag, utvecklingen verkar inte gynnsam, menar Per.

Många administrativa arbetsuppgifter har tillkommit. Det man utbildade sig till får man inte alltid arbeta med på bekostnad av olika dokumentationskrav.

De gamla bruksorterna i Värmland har det svårt just nu, exempelvis i Hagfors och Munkfors kommun. Det beror på att det saknas sysselsättning för människorna i dessa kommuner. Detta gör att den psykiska ohälsan ökar, viket resulterar i att folk får minskad framtidstro.

– Det är viktigt att människor är noga med sin egen återhämtning. Man bör söka hjälp när man inte orkar med i livet. Detta är väldigt komplexa frågor, arbetslivet och privatlivet måste fungera ihop, avslutar Per Jernstedt.

Text: Olle Stagnér
Foto: Kid Overgaard

Nästan hälften är tysta om psykisk ohälsa på jobbet

Trots att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken bakom sjukskrivningar är det tyst på arbetsplatserna i Sverige. En ny studie, som Hjärnkoll publicerat, visar att 40 procent väljer att inte berätta om sin psykiska ohälsa på jobbet. Ett öppet arbetsklimat skulle ge en rad positiva effekter, tror kampanjen.

 Hjärnkoll menar att ett öppet arbetsklimat ger en rad positiva effekter för arbetsmiljön och uppmanar arbetsgivare att engagera sig mer i frågan. 1000 tjänstemän figurerade i en undersökning, den visade att 4 av 10 som upplever psykisk ohälsa har valt att hålla det för sig själva på sin arbetsplats. Under det senaste året har över två av tre i denna undersökning valt att inte prata om psykisk ohälsa med sin arbetsgrupp. Det finns flera friskfaktorer som är kopplade till öppenhet.

Man mår helt enkelt bättre om man inte behöver skämmas för sin ohälsa.  De som kan vara öppna upplever i större grad att arbetsgivaren tar ansvar för sina medarbetare och att chefer och medarbetare hanterar ens ohälsa på ett bra sätt.

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken bakom sjukskrivningarna och ska vi skapa ett fungerande arbetsliv för alla måste tystnaden brytas. Arbetsgivare har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och skapa ett klimat där man kan prata mer öppet om psykisk ohälsa, säger Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll i ett pressmeddelande.

Förbandslådor för psykisk hälsa

En lösning för att lyfta frågan om psykisk ohälsa i arbetsmiljön är att hitta på nya innovativa lösningar för att underlätta samtal. Ett sådant kan vara en psykisk förbandslåda. Under sju sommarveckor har Maria Björklund, Disa Reutersvärd och Max Unestål-Ortlieb arbetat med detta. De är tre studenter inom Design- och beteendevetenskap, som på uppdrag av Hjärnkoll och Previa tagit fram den psykiska förbandslådan, tillsammans med Stiftelsen Svensk industridesigns ”Sommardesignkontor”.

Förslaget ser ut som en vanlig förbandslåda men innehåller konkret vägledning om hur man kan agera när man upptäcker tidiga tecken på psykisk ohälsa hos oss själva eller en kollega.

– Vår förstudie visade att när människor utvecklat psykisk ohälsa går man ofta in i en förnekelsefas. Förbandslådan blir då ett stöd till kollegor att agera. Eller att den blir en varningsklocka som gör att man själv söker hjälp i tid, berättar Maria Björklund, en av studenterna bakom konceptlösningen, också hon i ett pressmeddelande.

Förslaget tas emot med öppna armar av kampanjen Hjärnkoll, då förbandslådan kompletterar chefens ansvar och roll i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Hjärnkoll söker nu samarbetspartners med målet att utveckla idén och möjliggöra att förbandslådan sprids till arbetsplatser runt om landet.

– Det här ser vi som en enkel början för fler än bara chefen att agera på våra arbetsplatser, förklarar Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll.

Text: Joanna Halvardsson

Foto: Hjärnkoll

På jobbet: Maria Frisk, Friskvårdssamordnare på Haga Motion

Ålder: 57 år gammal.
Bor: Laxdalen på Rud.
Familj: Är gift och har en vuxen son med sambo, samt två barnbarn.
Drömresa: Till Jokkmokk och se marknaden.
Senast lästa bok: Mindfulness – medveten närvaro som levnadsstrategi av Viktoria Konterios.
Favoritmat: Fiskrätter.

”Vi behöver stötta och hjälpa varandra och inse att vi är viktiga och betyder någonting.”

Maria Frisk är personen som lagt grunden för Haga Motion. En verksamhet som hon har arbetat med över 20 års tid. Här finns mer än bara konditionsträning och en hel del olika aktiviteter för kommunens personal.

Berätta om din bakgrund, hur kom det sig att du grundade Haga motion?

– För 21 år sedan startade jag Haga Motion. Innan dess jobbade jag på som badmästare på Sätters vårdhem, som var ett hem för utvecklingsstörda. I min kontakt med personalen där märkte jag att det fanns de som inte tänkte på vikten eller ansvaret kring den egna hälsan. I ansökan för att starta ett friskvårdsprojekt för personalen där betonade jag tre saker i min ansökan: vikten av att ge handledning till personalen för att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Att personalen behöver stöttas med hälsofrämjande åtgärder, för de är ju den stora resursen. Att förebyggande insatser har en samhällsekonomisk vinning och att ge handledning till personalen om vikten att ta eget ansvar för sin hälsa.

Var det ett medvetet val för dig att arbeta med motion och träning?

– Jag har alltid rört mig, idrottat och tävlat i gymnastik. Jag kommer ifrån ett mindre brukssamhälle tio mil norr om Karlstad som heter Lesjöfors. Det var mycket idrott där och det fanns inte så mycket annat att göra. Jag var inte heller särskilt intresserad av teori i skolan utan det som var viktigt för mig var rörelse. Det var nog därför jag kom in på den här banan. Sen har jag också intresserat mig för vart vi politiskt lägger resurserna i samhället. Det finns som sagt en samhällsekonomisk vinning i friskvård.

Hur förlorar samhället om man glömmer friskvården anser du?

– Vi skulle få fler sjukskrivningar. Vi har ju sänkt dem i samhället, men hur mår personer på arbetsplatserna och hur mår de som inte får ett arbete? Det blir hårdare och hårdare och det sker också en utslagning av människor. Det mår ingen bra utav. Vi behöver stötta och hjälpa varandra och inse att alla vi är viktiga och betyder någonting.

Vad motiverar dig i ditt arbete?

– När jag möter människor och märker att jag kan vara till stöd. Sedan är det alltid motiverande när det sker en a-ha upplevelse och personen förstår att man får lov och kan göra någonting själv. Jag tycker det är väldigt viktigt att utgå från varje individ när vi gör vår friskvårdssatsning här på Haga Motion. Vi säger att det här är ett friskvårdscenter där vi försöker ha ett bredare tänk. Jag känner också att man faktiskt kan göra en insats i samhället. Det driver mig att känna att jag faktiskt kan påverka, ge stöd till människor och påverka politiskt.

Jag har förstått att du är ute och föreläser också?

– Nu senast har jag föreläst om mindfulness. Förutom den dagen var det dock längesedan jag var ute på det här sättet. De sista två åren har jag haft kurser och utövat det själv under fyra års tid. Det är lite speciellt, för mindfulness är uppmärksamhetsträning och upplevelsebaserat. Det är därför inte helt enkelt att föra ut det genom en föreläsning, men jag tror att det gick bra! Det handlar om ett förhållningssätt till livet med en del grundstenar och verktyg till det som livet för med sig.

Har du märkt ett förändrat intresse för friskvård över åren?

– Ja, många är mer medvetna idag när det gäller hälsa. Förr stod friskvård mer för fysisk aktivitet och kost. Nu är det mer en helhetssyn. Men visst svänger det, nu behöver många lugnare alternativ, som mindfulness, uppmärksamhetsträning, yoga med mera. På senare år handlar det mycket mer om vad vi har i sinnet. Att man glömmer bort kroppen. Man kan säga att vi har blivit huvudfotingar, tankeströmmen är stor och vi blir bombarderade av intryck. Vi är mycket i dåtiden och ältar det som har skett eller befinner oss i framtiden. Att vi befinner oss här och nu tappar vi därför ibland lite grepp om. För 20 år sen var det mer tyngd på rehabilitering. Nu handlar det mer om förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Vad är du mest stolt över att kunna erbjuda här på Haga Motion?

– Att vi har en helhetssyn på människan är mest stolt över. Vi jobbar mycket för att folk ska känna sig välkomna. Du ska kunna komma hit precis som du är och behöver inte ha de senaste kläderna. Jag tycker vi har ett ödmjukt förhållningssätt och våra kunder känner sig bekväma här hos oss. Naturligtvis är jag också stolt över att Karlstads kommun har ett eget friskvårdscenter.

 

Text: Robert Halvarsson

Foto: Henrik Sjöberg