Etikettarkiv: Skatteverket

Tema Familjen: I juridikens rum

SONY DSCEtt omväxlande jobb där den ena dagen inte är den andra lik. Det är så Sandra Rosén, familjejurist, spenderar sin yrkesverksamma tid. Det är ett spännande jobb, där alla uppdrag är olika, berättar hon för ASP Bladet.

ASP Bladets reporter har träffat Sandra som jobbar på Familjens jurist, en juristbyrå där de behandlar frågor som rör familjelivet. Dit vänder man sig när man behöver stöd och hjälp, när det gäller juridiska frågor. Det kan exempelvis handla om hur man ska tänka när man blir sambos, gifter sig, vid en skilsmässa eller när man ska dela upp arvet efter ett dödsbo. Sandra Rosén är utbildad inom sitt område och behandlar familjefrågor.

– Vi hjälper till med juridiken, vi upprättar testamenten och vi skriver äktenskapsförord, samboavtal, gåvobrev och bodelningar. Vi jobbar med processer som vårdnadsärenden. Vem ska ha vårdnad om barnet, vilken förälder ska barnet bo hos. Vi hjälper exempelvis till med frågor kring hur stort underhåll som ska betalas till den föräldern som barnet bor hos, säger Sandra.

Ska ni gifta er? Några saker att tänka på
Låt oss först börja med att ta livet av en myt; den att när man gifter sig blir all egendom gemensam. Det stämmer inte, äger du en bil när du gifter dig så är den din egendom även efter giftermålet. Lika så med lånet som du har på bilen. Det är först när du säljer bilen och du och din maka köper en ny bil tillsammans som bilen blir gemensam egendom.

Äktenskapsförord är ett avtal mellan makar, som reglerar vilken egendom som ska vara giftorättsgods eller enskild egendom. Man kan upprätta ett sådant avtal före och under giftermålet. För dessvärre händer det att man upptäcker att man inte trivs ihop och då kan man vara tvungen att separera.

– Det är enkelt att skilja sig i Sverige, när man vill söka skilsmässa fyller man i en blankett som ska skicka in till Tingsrätten. Man betalar in en avgift, sedan är skilsmässan klar efter att par veckor. Har man hemmavarande barn under sexton år, får man automatiskt en betänketid på sex månader. Bodelningen är det som tar tid, den kan dra ut på flera år, säger Sandra.

Skilsmässan kan bestå av två eller tre separata juridiska steg. Första steget är själva skilsmässan, vilket är det som upplöser själva äktenskapet. Därefter ska man göra en bodelning, hur egendomen som man ägt gemensamt skall fördelas mellan makarna. Tredje steget inträffar ifall ni har barn, där ska vårdnaden bestämmas, hur mycket barnen ska vara hos endera förälder, var de ska bo, och så vidare.

Är ni sambor? Toppen, men kolla upp dessa saker!
Är man sambo med någon så gäller andra regler än som gift, dessa skillnader är viktiga att komma ihåg: när två sambor separerar, och den ena parten vill göra en bodelning, då blir det bodelning. Som sambor delar man lika på bostad och bohag, det man har anskaffat gemensamt delas i regel lika. Det spelar ingen roll vem av parterna som har köpt och betalat. Om den ene partnern har köpt en bostadsrätt, och det inte finns skrivna papper på vilken som är ägare, kan bostaden delas på två, det blir en så kallad sambodelning. Det gäller att ha ett samboavtal upprättat, som skyddar ägaren exempelvis till just en bostadsrätt.

Som sambo har man heller ingen arvsrätt, vilket innebär att om det inte finns något testamente, kan man inte ärva sin livspartner. Om man äger en bostad tillsammans och den efterlevande har tänkt sig bo kvar i vid ett eventuellt frånfälle, då måste man lösa ut den avlidnes arvingar, med värdet av halva bostaden.

Testamente, arvsrätt och försäkringar
Upprättar man ett testamente, kan man till viss del skydda sig mot att släkt man inte vill se ärva, ärver dig. Har man barn är de så kallade bröstarvingar, barnen har laglottsskydd. De har alltid rätt att få ut den så kallade laglotten, vilket är hälften av arvslotten som de skulle fått om det inte funnits något testamente, mellan samboparet. Man kan bara skydda sig till hälften med ett testamente, barnen har alltid rätt att kräva ut laglotten.

– När två familjer flyttar ihop, blir en familj och får gemensamma barn, bör man skriva ett testamente och titta över sina livförsäkringar. Det gäller att se över vilka som står skrivna som förmånstagare så det inte är förra exet som har sitt namn på dina dokument. Vid ett dödsfall blir det denne som får ärva om det inte ändras på pappret. Då spelar det ingen roll om ni bor med en ny partner, det är den som står skriven som ärver, berättar Sandra.

När man inte kan komma överens
Kommer inte parterna överens om bohaget, kan man ta hjälp av en bodelningsförrättare, den hjälpen ansöker man om hos Tingsrätten, det är en jurist eller en advokat som blir förordnad, att vara bodelningsförrättare. Denne kan fatta beslut som rör bodelningen, efter att parterna har presenterat sin ståndpunkt, förrättare avgör sedan saken. Det är en kostsam och långsam process.

Kommer parterna inte överens om barnen, får man gå på samarbetssamtal, vid Familjerätten som finns i varje kommun. Kommer man inte överens där, får man ta hjälp av ett ombud och stämma i Tingsrätten. Sedan får Tingsrätten ta beslut om var barnen ska bo. Det kan även det resultera i en tung process.

Text och Foto: Lotta Tammi

FAKTA

Äktenskapsförord
Äktenskapsförord är läsaren kanske bekant med, via det otal amerikanska såpoperor som visas på TV. Men de finns också i Sverige, och kan reglera hur enskild och gemensam egendom ska ordnas. Ett äktenskapsförord måste inkomma till Skatteverket för att det ska vara en giltig handling.

Sambors rätt
Är man sambo, men inte gift, är man självständig i det man äger och köper. Webbsidan juridiskfokus.se rekommenderar att sambopar för dokument om vad som ägs gemensamt eller separat, som båda parter skriver under. Om den ene sambon dör har dennes partner enbart rätt, såtillvida inget testamente finns, att behålla halva bostaden och halva bohaget. Barnen har alltid rätt till sin laglott.

Vill du lära dig mer?
Surfa in på www.juridiskfokus.se, en portal skapad av Bernitz & Widlund AB i samarbete med auktoriteter på området. De har en databas med vidare läsning om familjerättsfrågor.

Text: Robert Halvarsson

Falska nödrop

q23123Det är inte alltid positivt med sociala medier, som Facebook och Google+. Ibland kan det gå riktigt galet, som när identiteten på någon som gömmer sig blir röjd av hjälpsamma användare.
Användare av Facebook har säkert någon gång sett ett nödrop om hjälp, någon som eftersöker försvunna personer. Men stopp! Tänk efter före, innan du svarar, analysera texten noga. Vad är det personen skriver, vilken är det som blir efterlyst, vem letar efter någon?

Man bör läsa texten både en och två gånger, innan man hjälper till med ett sådant nödrop. En snyfthistoria på nätet, från någon som vill ha hjälp med att hitta sin försvunna familj – kan vara ett lätt sätt att röja den försvunna familjens nya identitet. När personen har fått hjälp över nätet med den nya adressen, så är det bara att åka dit, för att invänta någon av familjemedlemmarna.

Många läsare ser nödropet och vill gärna hjälpa till, många tycker synd om den som efterlyser, och bidrar med ledtrådar i tron av att ha gjort någon en tjänst. Men i verkligheten kan man ha gjort en otjänst istället. Detta kan leda till ett tragiskt slut, om en familjs identitet blir röjd.

Dela aldrig en förfrågan
Tipsa aldrig om något på ett socialt media, utan att först veta vad det handlar om. Den försvunne kanske inte vill bli hittad. Rikspolisstyrelsen varnar dessutom människor att inte dela och sprida förfrågningar av försvunna människor på Facebook.

– I värsta fall bidrar man till att någon misshandlas, våldtas eller dödas. Man måste fundera två gånger innan man delar den här typen av efterlysningar på Facebook, säger Lotta Sonemalm, förbundssekreterare på SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, till Metro 8 februari 2013.

När kvinnor eller män söker skyddad identitet, så finns det anledning till detta, det kan handla om att man upplevt våld i nära relationer, gängkriminalitet och hedersvåld. Det handlar om kvinnor, män och barn, som lever under ständiga hot. Att få en skyddad identitet, innebär att den utsatte får ny adress, nytt namn och personnummer på okänd ort.Idén med ny identitet är att inte bli hittad.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Fakta

  • •Sekretessmarkering. Det innebär att en noggrann prövning sker innan uppgifter om dig lämnas ut. På Skatteverkets hemsida står att: ”Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst eller annan utredning som styrker dina förhållanden bör dock finnas som underlag för bedömningen.”
  • •Kvarskrivning. Det innebär att du i skatteregistret registreras som ”på församling skriven” i din gamla folkbokföringsort. Din nuvarande adress finns enbart på ditt gamla skattekontor.
  • •Fingerade personuppgifter. Precis vad det låter som, du får ett nytt namn och ett nytt personnummer.

Källa: Skatteverket.se