Sociala företagsmässan 2015

Malin Eriksson från Solakoop skriver i en exklusiv sommarartikel för ASP Bladet om besöket på föreningen SKOOPI:s sociala företagsmässa. Häng med!

En kylslagen onsdagsmorgon träffades några hågade kooperatörer från Solakoop, vid tågstationen. Tåget som vi äntrade lotsade oss tryggt till Stockholm. Väl framme så letade vi tafatt efter ”vårt” hotell. Efter att ha lämnat in våra väskor så var det dags att gå till kongressen.

Små, stora och framgångsrika kooperativ samsades tillsammans i mässlokalen. Socialföretag som tillsammans umgicks och bytte idéer. Vi delade monter med Värmlandskooperativen samt flera andra av de värmländska kooperativen och dagen löpte på.

När kvällen led samlades vi i samma lokal för mingel. Kvällen blev lång och det var gott att krypa ner i sängen på hotell rummet.

Den andra dagen började med att vi fick en utsökt frukost och begav oss sedan, tidigt, till kongresslokalen. Växelvis ägnade vi oss att flanera, fönstershoppa och även inhandla lite.

Bosse, Malin, Daniel, Åsa och Kristna fick en lagom stor dos mäss mingel och när mässan led mot till slut så traskade fem par trötta fötter till stationen för att förbereda resan hemåt.

Det är gott att vara i Stockholm ibland men jag längtar jämt hem till Värmland.

Till historien hör att Region Värmland fick utmärkelsen finaste monter.

Skribent: Malin Eriksson

Skoopis elvapunktsprogram för att stödja och utveckla sociala företag

ASP Bladet har gått igenom SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på både riks- och kommunalnivå när det kommer till att stödja och utveckla sociala företag. Nedan följer en sammanfattning och belysning av de punkter som vi vill lyfta fram lite extra.

SKOOPI anser att en personlig ”peng” bör följa med personen som har någon form av arbetshinder. Personen bör ha rätt att själv bestämma om en plats på Samhall eller ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF) är rätt för vederbörande.

Organisationen anser att lönebidragsnivån har legat stilla i många år. En höjning behövs så fler arbetsgivare tar på sig uppdraget att anställa. Idag får verksamheterna lägga emellan pengar så den anställdes lönenivå är i takt med kollektivavtalen. De ASF som inte klarar att fylla ut den ersättningen, går antingen i konkurs eller får anställa färre.

Oavsett olika former av praktik och arbetsträning borde det enbart kallas arbetspraktik enligt SKOOPI. Det ska vara lika för alla så långt det går, för att inte dela in personer i olika grupper. Praktiklängden ska vara efter den specifika personens behov – inte ett visst antal månader.

En annan sak De betonar är att det är viktigt att få betala skatt. Genom att få lön istället för bidrag, betalas skatt vilket innebär att praktiken ger en ingång i socialförsäkringssystemet och en bättre pension så småningom. Detta kommer att motivera människor att komma till praktiken och sköta närvaron, då följderna av att missköta sig leder till mindre pengar i plånboken både nu och senare i livet.

Inget körkort inget jobb – inget jobb, inget körkort. Människor utan körkort har många gånger mycket svårt att få jobb, men kan heller inte få ihop pengar för att ta körkort enligt SKOOPI. Körkort bör ses som en utbildning för att vara anställningsbar. De anser även att det skall ges möjlighet att finansiera körkortsutbildning under praktiktid genom att ta studielån via CSN.

SKOOPI tycker att det är viktigt att få fler kommuner men även större företag, att ha med sociala krav i sina upphandlingar. Det kan ge fler ASF möjligheten att komma ifråga för att leverera tjänster och produkter.

Organisationen anser att utbildning och information om socialt företagande behöver ges till personer som jobbar med ASF på myndigheterna lokalt, som till ex AF, FK och kommunens socialförvaltning. De tycker att det finns stora brister i kunskaper om socialt företagande. Mer kunskap om arbetsintegrerande sociala företag gör det smidigare och enklare i det gemensamma arbetet.

Inte alla som startat, eller är med och driver ett socialt företag, har haft hjälp av företagsutvecklare som gett en grundkurs i företagande enligt SKOOPI. Det behövs alltså löpande bättre kunskaper om att leda företag, om ekonomi och bokföring, personalansvar och arbetsmiljö, om lagar och regler och om handledning, upphandlingar och avtal.

Slutligen anser SKOOPI att RUT-avdraget skall utökas med fler slags tjänster. Skatteavdraget behöver vara kvar för hushållsnära tjänster och inte minska, utan utökas med fler typer av tjänster. De anser också att RUT-avdraget även bör gälla organisationer och småföretag.

För hela listan:

SKOOPI_ståndpunkter_1114 (1)

Text: Kajsa Jansson

En guide för bättre arbetsträning

Inom ramen för utbildningen ARC har intresseföreningen SKOOPI gett ut en ny trycksak, vid namn Guide till arbetsträning och rehabilitering i sociala företag.

Tanken är att den ska fungera som en lättläst guide för sociala arbetskooperativ i Sverige – och ge läsarna tips och råd om olika saker man kan behöva veta om man jobbar med just arbetsträning och rehabilitering i sina respektive verksamheter.
– Jag tror att det finns ett stort behov av utbildning och kompetensutveckling generellt bland de arbetsintegrerande sociala företagen. Problemet är att man ofta inte avsatt pengar för detta och därför är man beroende av att det finns kompetensutvecklingsprojekt där man kan följa utbildningarna gratis, berättar Ebba Sellström, redaktör för skriften.

I skriften tar man upp ämnen som egenmaktsprocesser, situationsanpassat ledarskap, arbetsmiljö, rehabilitering och arbetsledares roll i en kooperativ organisation. De tipsar också om sätt att kvalitetssäkra verksamheten genom exempelvis något som på engelska kallas för supported employment och motiverande samtal (MI). Dessa arbetsmetoder används inte bara av kooperativ, utan även kommunala organisationer och offentliga verksamheter.

I skriften har det funnits flera skribenter och bidragsgivare, Ebba är nöjd med resultatet:
– Det har varit ett jättebra samarbete. Det är alltid roligt och stimulerande att arbeta med Inuti2, som gör ett fantastiskt professionellt arbete.

ARC-utbildningen är nu över så vitt jag vet, är detta det sista offentliga arbetet som kommer ut ur SKOOPI:s utbildning?
– Ja, detta var det sista som kom ut från ARC-projektet. SKOOPI genomför dock nya utbildningar, exempelvis supported employment, som ju kan ses som en fördjupning av de utbildningar som genomförts inom ARC och som också kan ses som en kvalitetssäkring av arbete med rehabilitering.

Avslutningsvis hoppas Ebba Sellström att skriften ska göra det enklare för arbetsintegrerande sociala företag att samverka med myndigheter.
– Jag hoppas också att den ska inspirera till att söka kurser och kompetensutveckling så att man blir än mer professionell i sin verksamhet.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Kid Overgaard

Illustrationerna i skriften är gjorda av kooperativet Inuti2, Hugo Karlsson och Henrik Pätzke. Den är utgiven av SKOOPI med stöd från Allmänna arvsfonden. Guide till arbetsträning och rehabilitering i sociala företag kostar 40kr styck och går att beställa från info@skoopi.coop.

SKOOPI fick storfrämmande

Under SKOOPI:s årskongress och ARC:s avslutningskonferens röstades en ny styrelse fram, samt arrangerades matnyttiga utbildningar i bland annat offentlig upphandling. SKOOPI fick även storfrämmande i form av representanter från de flesta riksdagspartier, LO och Tillväxtverket.

Politikerna och tjänstemännen ingick i en panel där de skulle berätta kring hur de arbetar för arbetsintegrerade sociala kooperativ, samt för den sociala ekonomi varav SKOOPI:s medlemskooperativ utgör en del. Som iakttagare noterade man god stämning och ovanligt stor samstämmighet mellan de olika organisationernas representanter. En inställning som inte verkade klyvas vid de politiska block-gränserna.

Inledde gjorde Miljöpartiets representant Esabelle Dingizian. Hennes positiva inställning var knappast unik, utan återupprepades av flera hos de andra deltagarna.

– Vi är väldigt positiva till hela paketet. 2011 och 2012 skrev vi en omfattande motion i Riksdagen med 21 punkter, där väldigt många punkter specifikt berör det här området, berättade Dingizian.

I panelen satt även Penilla Gunther, som tidigare under dagen röstats fram som ny ordförande för SKOOPI, men hon är också riksdagsledamot för Kristdemokraterna, samt suppleant i Arbetsmarknadsutskottet och Näringsutskottet.

Väl placerad i mitten av församlingen förmedlade hon något som återkom vid flera tillfällen under arrangemanget. Varför går det så långsamt framåt? Jo, för att kunskap saknas, både bland partier samt intresseorganisationer. Många vet inte skillnaden mellan det som kallas för sociala företag å ena sidan, samt sociala arbetsintegrerade kooperativ å den andra. Samtidigt finns det oerhört mycket positivt att lyfta fram:

– Jag älskar det här begreppet att jobba hundra procent av var och ens förmåga, berättar Penilla Gunther.

Kan redan göra mycket
Enda mannen i panelen var vänsterpartisten Kent Persson. Han sitter som ledamot i Näringsutskottet, och är något av en veteran i dessa frågor. Han har jobbat länge för socialt företagande, och underströk att redan i dagsläget kan Sveriges kommuner göra mer för socialt arbetsintegrerade företag och kooperativ än man gör nu. Varför gör man inte det? Kanske beror det på rädsla, för att göra fel och få kritik av det övriga näringslivet, tror Persson.

– Inom ramen för offentlig upphandling kan man idag jobba med socialt företagande, man kan ta social hänsyn och därmed styra det hela mot arbetsintegrerade sociala företag. Det behövs kunskap om det, och det måste ske inom ramen för vad EU säger. Men det är snårigt, medger Persson.

SKOOPI och dess medlemskooperativ har en stor uppgift inför framtiden, menade flera paneldeltagare. Penilla Gunther uppmuntrade sina kamrater att bjuda in SKOOPI till deras partikongresser, gärna gratis, så att ekonomi inte utgör hinder för deltagande. Kanske kan detta och andra kunskapshöjande insatser innebära att SKOOPI så småningom kan nämnas i samma andetag och respekt likt en organsiation som ALMI.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Mediagruppen Karlstad