Etikettarkiv: SKR

Falska nödrop

q23123Det är inte alltid positivt med sociala medier, som Facebook och Google+. Ibland kan det gå riktigt galet, som när identiteten på någon som gömmer sig blir röjd av hjälpsamma användare.
Användare av Facebook har säkert någon gång sett ett nödrop om hjälp, någon som eftersöker försvunna personer. Men stopp! Tänk efter före, innan du svarar, analysera texten noga. Vad är det personen skriver, vilken är det som blir efterlyst, vem letar efter någon?

Man bör läsa texten både en och två gånger, innan man hjälper till med ett sådant nödrop. En snyfthistoria på nätet, från någon som vill ha hjälp med att hitta sin försvunna familj – kan vara ett lätt sätt att röja den försvunna familjens nya identitet. När personen har fått hjälp över nätet med den nya adressen, så är det bara att åka dit, för att invänta någon av familjemedlemmarna.

Många läsare ser nödropet och vill gärna hjälpa till, många tycker synd om den som efterlyser, och bidrar med ledtrådar i tron av att ha gjort någon en tjänst. Men i verkligheten kan man ha gjort en otjänst istället. Detta kan leda till ett tragiskt slut, om en familjs identitet blir röjd.

Dela aldrig en förfrågan
Tipsa aldrig om något på ett socialt media, utan att först veta vad det handlar om. Den försvunne kanske inte vill bli hittad. Rikspolisstyrelsen varnar dessutom människor att inte dela och sprida förfrågningar av försvunna människor på Facebook.

– I värsta fall bidrar man till att någon misshandlas, våldtas eller dödas. Man måste fundera två gånger innan man delar den här typen av efterlysningar på Facebook, säger Lotta Sonemalm, förbundssekreterare på SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, till Metro 8 februari 2013.

När kvinnor eller män söker skyddad identitet, så finns det anledning till detta, det kan handla om att man upplevt våld i nära relationer, gängkriminalitet och hedersvåld. Det handlar om kvinnor, män och barn, som lever under ständiga hot. Att få en skyddad identitet, innebär att den utsatte får ny adress, nytt namn och personnummer på okänd ort.Idén med ny identitet är att inte bli hittad.

Text: Lotta Tammi
Foto: Per Rhönnstad

Fakta

  • •Sekretessmarkering. Det innebär att en noggrann prövning sker innan uppgifter om dig lämnas ut. På Skatteverkets hemsida står att: ”Det finns inte några formella krav för att få en sekretessmarkering. Någon form av intyg, exempelvis från polis eller socialtjänst eller annan utredning som styrker dina förhållanden bör dock finnas som underlag för bedömningen.”
  • •Kvarskrivning. Det innebär att du i skatteregistret registreras som ”på församling skriven” i din gamla folkbokföringsort. Din nuvarande adress finns enbart på ditt gamla skattekontor.
  • •Fingerade personuppgifter. Precis vad det låter som, du får ett nytt namn och ett nytt personnummer.

Källa: Skatteverket.se

Våld i nära relationer

Den 21: e oktober samlades delar av Socialförvaltningen i Familje-avdelningens lokaler för att informeras om förvaltningens arbete gällande våld i nära relationer. Eftermiddagen fokuserades på frågeställningar kring exempelvis vilken akut hjälp våldsutsatta får, och vad som sker när barn bevittnar våld i nära relationer.

Anna-Karin Bohl inledde mötet med att definiera begreppet våld. Våld är en handling som är riktad mot en medmänniska i syfte att smärta, skrämma, kränka eller att mot sin vilja göra eller avstå från att göra någonting.

För att sättas sig in i vålds-perspektivet visades en animerad film. Den var framtagen av SKR- Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund. Filmen tog upp våld i hemmet från ett barns perspektiv. Vi fick höra barnens berättelser om hur de upplevde situationen hemma. Rösterna i filmen var från autentiska samtal. De tecknade figurerna levandegjorda på ett tydligt sätt de barnen hade varit med om. Ljudupptagningarna kom från Kvinnojouren i Stockholm.

– Prata istället föra att slåss, var ett citat från filmen som belyste vad barnen vill och vad vuxna har svårt att göra. Det var en mycket talande film och alla församlade satt tysta och lyssnade på barnens egna ord. Det var obehagligt men väldigt viktigt att få höra och se.

ASP-bladet fick också en pratstund med Ann-Karin Bohl som verksamhetssamordnare (utvecklare) och har ett förvaltningsövergripande uppdrag.

– Människor som lider av psykisk ohälsa och samtidigt är utsatta för våld i en nära relation har en dubbel utsatthet, säger Ann-Karin.

Hon fortsätter med att göra resonemanget tydligare med att säga: – Om man är t.ex. kvinna med psykisk ohälsa och dessutom har en förståndsnedsättning så kan bilden se helt annorlunda ut. Problematiken skiftar beroende på den drabbades livssituation.  Bohl menar vidare att det sociala sammanhanget spelar en stor roll.

Den här komplicerade bilden som de drabbade lever i kräver nya lösningar. Ann-Karin Bohl säger att vi som förvaltningen behöver bli bättre på att ställa frågor om våld. 2008 hade länsstyrelsen en tillsyn som pekade på att man måste bli bättre på att våga fråga när man tar emot och arbetar med människor som drabbats av våld i en nära relation.

– All personal inom socialtjänsten måste ha en grundläggande kunskap om hur våldet ser ut, säger Bohl.

Denna kunskap ska vara baserad på den i första stycket nämnda definitionen av våld. Utifrån denna definition innefattas psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld. Det är ibland svårt att dra gränsen mellan vad som är våld och inte våld. Hon belyser detta med ett exempel med sexuellt våld.

– Att ställa upp på sex för att få en säng för natten, ser jag som våld. Och då är det många som är utsatta, hävdar Ann-Karin Bohl.

Hon vill också visa på att skillnaden mellan fysiskt och psykiskt våld. De flesta av oss vet att det är fel att slå någon men hur många förstår att ord också kan skapa djupa sår. Att uppleva verbal misshandel är också en form av våld som bryter ned den man lever med.

Enkla, snabba lösningar på dessa problem finns inte, säger Ann-Karin Bohl. Vad vi kan se är att det måste finnas anpassning. En anpassning utifrån den drabbades situation. Att våga fråga och sedan veta vad man ska göra. Detta är uppmaningen och uppdraget som förvaltningen måste anamma.

Text: Henrik Sjöberg
Foto: Per Rhönnstad