Ledvärk kan vara artros

Har du ont i dina leder, nacke eller rygg kan det vara artros du lider av. Ungefär 800 000 svenskar har diagnosen, vilket man kan läsa om på Reumatikerförbundets hemsida.

Artros kryper allt lägre ner i åldrarna. Trots att det finns bra behandling, får ändå många vänta på hjälp. Fastän så många människor har besvär är kunskapsbristen ganska stor hos såväl sjukvården som allmänheten.

Artros
Artros är en form av reumatisk ledsjukdom, det är en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Artros kan komma smygande, man får molande värk i en led följd av stelhet och minskad rörlighet, med tiden blir smärtan mer lik den smärta man har vid tandvärk, värken går knappt att uthärda eller vila bort. I bland kan det vara frågan om kristallartrit som kan behandlas med antiinflammatoriska eller kortisoninjektioner.

Besvären
Besvären kan sätta sig i fingrar, tumbasen, tår, käkled, axlar, knäled, höftled, rygg. Lederna blir svullna och stela, så småningom kan det uppstå felställningar i den sjuka delen. Fingerledsartros är vanligast hos kvinnor och går i regel i arv. Vid besvär i stortån blir den oftast stel och man får besvärligt att gå.

Artros i käkled kan bero på tandagnissel. Är man medveten om att man gnisslar tänder, så förebygg det gärna med en bettskena. Besvär i käkarna visar sig genom att man får svårt att gapa, upplever den stel eller kan höra ett ”knastrande” ljud i käkmuskulaturen.
Höftartros ger smärta både i vila och ansträngning, det ger också inskränkningar på rörligheten när man försöker sätta på strumpor och skor. Besvär i ryggradens leder kallas även för spondylartos och är vanlig hos äldre. I bästa fall ger dock besvären inte någon smärta, i sämsta fall kan man behöva behandlas.

Det finns lindring
Bland annat genom rätt anpassad träning kan man lindra besvären betydligt för personer med artros. Det finns artrosskolor och duktiga fysioterapeuter man kan ta kontakt med själv utan remiss.

Det gäller att få hjälp med att träna försiktigt och rätt. Det är viktigt att få bra information så man inte belastar lederna fel vid träning. Även inflammationshämmande medicin kan vara bra att få utskrivet, då den kan lindra smärtan och minska på svullnaden i den utsatta leden.

Text: Lotta Tammi
Foto: Robert Halvarsson

Info

Den som ska operera in en knäprotes eller en konstgjord knäled kan ha stor nytta av att läsa om:

• Hur du ska förbereda dig inför operationen
• Hur den går till
• Vad som händer efter operationen
• Vilka övningar du ska göra

kanske vill du också läsa om andra personers erfarenheter.
Följ länken till Svenska Knäprotesregistrets
sida som heter www.gångbar.se

Hälsa och Wellness

Nytt program på Karlstads Universitet

Trots ökad välfärd och stigande medellivslängd mår många allt sämre. Ensamboende, rökning, stillasittande, dåliga matvanor och för mycket alkohol, tillsammans med krav och stress i arbets- och privatliv kan vara svårhanterligt och leda till nedsatt psykisk och fysisk hälsa. Symptom som trötthet, sömnproblem, oro och ångest har blivit vanliga, liksom kroppsliga besvär som smärta och övervikt.

Det kan vara svårt att inom sjukvården hjälpa dem som drabbas, då många av dem, åtminstone inledningsvis, inte i första hand behöver medicinsk behandling, utan snarare vägledning i att hantera sin livssituation och i att hålla sig friska. Får situationen däremot pågå under en längre tid är risken hög för allvarlig och behandlingskrävande sjukdom.

Stort personligt lidande och betydande samhällskostnader skulle kunna sparas om man lyckades hjälpa de drabbade på ett tidigare stadium.

Man vill på Karlstads Universitet möta behovet av utbildad personal inom detta område, och höstterminen 2009 kommer ett nytt tvåårigt program, ”Hälsa och wellness”, att starta på universitetet. Utbildningen inriktar sig i första hand på hur man kan förebygga ohälsa genom att hjälpa människor att påverka sitt beteende och sin livsstil så att förutsättningarna för ett gott mående blir så bra som möjligt. För att uppnå detta utgår man i undervisningen från en helhetssyn på människan, utifrån ett fysiskt, psykiskt och andligt perspektiv.

Det första året är gemensamt för alla studenter och till största delen teoretiskt. Under det andra året väljer studenten sedan mellan fyra olika inriktningar; fysisk aktivitet och hälsa, massage och hälsa, avslappning och hälsa eller kost och hälsa. Undervisningen kommer då att ha både teoretiska och praktiska moment, samt en stor del praktik. Förutom hälsorelaterade ämnen läser man också en kurs i entreprenörskap, för att ha bättre förutsättningar att driva eget företag.

Programmet leder fram till en generell högskoleexamen inom huvudområdet hälsofrämjande arbete med inriktning mot wellness. Som färdigutbildad föreslår universitetet att man kallar sig hälsocoach, och man kan då jobba inom många olika verksamheter i hälsobranschen. Det kan till exempel vara motions-/fitnessverksamhet, företagshälsovård och spa-bransch, eller kommunal verksamhet som friskvård, skola och fritidsverksamhet. Hälsocoacher har också en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa den ökande andelen äldre att behålla en god hälsa så länge som möjligt. Arbetsmetoder kan vara rådgivningssamtal, hälsoprofilbedömningar, att göra stressprofiler och att leda olika aktiviteter på både grupp- och individnivå.

En svårighet för hälsobranschen har länge varit låg trovärdighet och negativa attityder. Många av de utbildningar som erbjuds är dyra, och dessutom av varierande kvalitet. Universitetet tror därför att det finns en efterfrågan på en högskoleutbildning, där den vetenskapliga grunden är säkerställd. Utbildningar inom hälsa är dessutom generellt sett populära. Förutom ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet hoppas man kunna rekrytera personer med bakgrund inom exempelvis alternativmedicin som vill bredda och fördjupa sin kompetens. Det kan också finnas ett intresse från personal inom vård, skola och socialtjänst.

När studenten efter två års utbildning har tagit sin examen finns också möjlighet att ytterligare bredda sin kompetens genom att läsa olika fristående kurser. Man kan också välja att fördjupa sig och avlägga en kandidatexamen genom att läsa ett tredje år inom ett närliggande område, som folkhälsovetenskap, psykologi, omvårdnad eller idrottsvetenskap.

Text: Carin Eriksson