KFO coachar kooperativen

Hans Erik Stierna från KFO föreläste om arbetsgivaransvar för ett gäng glada kooperatörer en solig aprildag. På plats fanns bland annat Solakoop, GrönFramtid och andra sociala arbetskooperativ.

Detta skedde via en av föreningen Värmlandskooperativens utbildningsdagar. För det tjugotal som fanns på plats informerade Stierna bland annat kring hur lagarna ser ut. Hur arbetsgivaransvar fungerar i praktiken samt hur myndigheter, fackföreningar och arbetsgivarorganisationen samspelar med varandra.

– Jag har hållit mig till att beskriva arbetsgivaransvaret, både ett rent arbetsmässigt perspektiv samt ett kollektivavtalsmässigt perspektiv, berättar Stierna.

Sociala arbetskooperativ och närbesläktade företagsformer är ett område som i delar av Sverige växer så det knakar. Upplever Stierna att detta kan innebära svårigheter, med så många nyknoppade företag, som ibland inte vet in eller ut kring hur alla regelverk fungerar?

– Jag upplever snarare att det än mer entusiasmerande, det innebär också att avtalsområdet som sådant ökar i betydelse. Detta betyder att vi från vår sida måste fundera kring hur vi kommer att organisera detta i framtiden, säger Stierna.

Industrin styr avtalslängden
Och snart är det dags för nytt avtal för arbetskooperativen, vilket träffas mellan huvudparterna Kommunal och KFO; vilka äger rollerna som fackförening respektive arbetsgivarorganisation. Detta avtal kommer att gälla för alla sociala arbetskooperativ som är medlemmar i KFO, och reglerar bland annat lönenivåer och semesterregler.

– Avtalsperiodens längd kan vi nog utgå från kommer att bli treårigt, eftersom industrins avtal ligger på tre år. Sedan ska vi nog se vad som finns för eventuella förbättringar i nuvarande kollektivavtal och förändringsutrymme, det nuvarande avtalet är ett ganska ungt avtal, berättar Stierna.

Avslutningsvis då? Vad tycker han att det ger att föreläsa så här, kring lagar och regler för medlemmar i sociala arbetskooperativ. För detta är varken första eller sista gången KFO arbetar för att bilda företagare på detta sätt.

– Framförallt handlar det om att få en blick för hur de sociala arbetskooperativen ser på sin verksamhet och ser på kollektivavtalet, så att jag får nödvändig input från verkligheten, vilket sedan är min uppgift att förvalta under avtalsförhandlingen, avslutar Stierna.

Text: Robert Halvarsson
Foto: Per Rhönnstad

Storebror hotas av lillebror

I en debattartikel på Dagens Samhälles hemsida 15 februari, skriver Lars Pettersson, generalsekreterare i riksföreningen för vård utan vinstsyfte; Famna, kring hur företag utan vinstsyfte kan utveckla välfärden.

Hans tes är att ”lillebror”, idéburna verksamheter och företag – som föräldrakooperativ, stiftelser, sociala arbetskooperativ och non-profitföretag bör få större chans att genomföra välfärdstjänster. Större företag genom arbetsgivarorganisationen Almega, vänder sig dock emot att kommuner och landsting styr upphandlingar mot icke-vinstdrivande, sociala företag. Almegas näringspolitiske chef går så långt som att säga att kommuners gynnande av småskaliga företag med social profil ligger i strid med EU-rätten.

Denna kritik riktas delvis näringslivspolitiskt, med udden mot socialdemokraterna, som tydligare vill öppna upp för möjligheter för kommuner att rikta sina upphandlingar mot ideella aktörer. Almega representerar på sätt och vis näringslivets ”storebror”, och de stora aktiebolagens möjlighet att fortsätta arbeta inom välfärdsområdet.

I sammanhanget har även fackföreningarna gett sig in i matchen om hur välfärden ska organiseras. Landsorganisationen (LO) har drivit frågan om begränsad vinst i välfärdssektorn, juni 2012 konstaterade man att man hoppas att riskkapitalbolagens roll ska minskas i välfärden, och att sociala företag ska öka. Bland annat vill man instifta en ny bolagsform, kallas samhällsbolag, med fokus på allmännytta och begränsat vinstuttag som vägledande principer.
– Den nya huvudprincipen med ”samhällsbolag” samt krav på högre bemanning är krav som kan få effekt och bidra till att riskkapitalister lämnar välfärdens område, säger fem förbundsordföranden i ett gemensamt uttalande kopplat till LO:s förslag.
I dagsläget innehar sociala företag och föreningar en mindre del av välfärdsmarknaden. Mest beror detta, enligt Lars Pettersson från Famna, på att regelverket till stor del gynnar stora vinstorienterade företag.

”Om Almega fortsatt bortser från att idéburna organisationer. Vinstdrivande företag och offentliga förvaltningar verkar med olika ägaruppdrag – och dessutom påverkas av spelregler och ekonomiska villkor – gör de sig till hinder för civilsamhällets stora potential att utveckla välfärden. Det vore beklagligt”, skriver Lars Pettersson i sin debattartikel.

Detta ska ses i ljuset av en bredare diskussion, som inte bara handlar om antalet aktörer i välfärden, utan även huruvida man anser att det finns ett egenvärde i företag och föreningar med social profil, och att dessa skulle erbjuda lokalsamhället ett mervärde som multinationella koncerner inte kan erbjuda.

Marknadslösningar i välfärden
Politik som förts på området för att öppna upp för företagande inom välfärdsområdet, har enligt den nuvarande samt tidigare regeringar haft som syfte att öka en samhällelig mångfald. Till sin hjälp har lagstiftarna bland annat infört LOV (Lagen om valfrihet), vilket har som syfte att öka mångfalden inom välfärdsnäringarna, till stor del anser lagstiftarna att utföringskvalité ökas av konkurrensneutrala förhållanden och marknadsliknande lösningar.

Med facit i hand har man i välfärden sett en stark ökning av företag, dock är de flesta vinstdrivande företag, även om en mindre del täcks av non-profit-organisationer, stiftelser och liknande lösningar. Ett scenario har blivit verklighet; storebror har idag dominans över den marknadsmässiga skolgården.

De flesta inser också instinktivt att det är skillnad mellan en riskkapitalägd vinstdrivande vårdkoncern och en idéburen lokal och social verksamhet. Svårigheterna att konkurrera på liknande villkor i dagsläget är det flera som poängterar. Delvis utifrån perspektivet att det på stora bolag har tillgång till konsulter och upphandlingsexperter, som skräddarsyr deras upphandlingsanbud. Föräldrakooperativet kanske har en medlem som är hygglig på svenska språket, skillnaden dem emellan kan inte vara större.

Alla stora riksdagspartier är idag mer eller mindre ense om att det behövs företag utan vinstsyfte för att utveckla den gemensamma välfärden. Dock är man oense vilken roll vinster ska spela i välfärden, och huruvida man vill att det sociala företagandet ska växa på bekostnad av den roll som stora koncerner har fått inom exempelvis skolväsendet och sjukvården. Detta kan förväntas bli en av de stora valfrågorna inför valet riksdagsvalet 2014. Vinster i välfärden delar i dagsläget det svenska politiska landskapet itu.

Text: Liselotte Frejdig och Robert Halvarsson
Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Mediagruppen på kooperativutbildning

Mediagruppen som socialt arbetskooperativ? Tanken har ventilerats en längre tid för att till sist slå rot. Nu går deltagare och anställda en kooperativutbildning på Sandbäcken, som i sin tur kan leda fram till ett nytt kooperativs födelse.

 

Genom ett antal träffar går de intresserade från en idé om ett socialt företag till en färdig verksamhetsplan. När kursen är färdig är det egentligen bara att låta företaget ”födas” om intresset fortfarande finns. Flera deltagare och anställda på Mediagruppen har hittills varit med på två kurstillfällen vid natursköna Sandbäcken – som har gett en grundkunskap om själva den kooperativa idéns kärna.

– Jag ser med spänning fram emot att få lära mig mer om hur ett kooperativ ska fungera, så det verkar vara en intressant kurs. Jag upplever att det har varit lärorikt och jag ser fram emot nästa kurstillfälle, berättar Thomas Andersson.

Thomas är en av de personer som känner sig nyfiken på det här med socialt företagande inom mediebranschen. I dagsläget jobbar han på Mediagruppen och skriver artiklar för ASP Bladet.

Imorgon kan förhållandet vara annorlunda och möjligtvis friare – såtillvida att verksamheten står på egna ben. Men det behöver inte alltid vara en dans på rosor att driva företag, hinder kan dyka upp på vägen. Av denna anledning konfronterades deltagare vid det andra kurstillfället inför olika dilemman som kan uppstå i sådana här verksamheter.

– Hittills har vi bland annat fått pröva på att i skilda grupper försöka hantera olika sorters problem som kan inträffa på arbetsplatsen. Jag tyckte att det var intressanta och givande diskussioner runt de olika frågorna.

Det känns viktigt att ha tydliga riktlinjer, man kan förstås inte ha allt nerskrivet – men en del kan man vara tydlig med från början, tycker Thomas Andersson.

Positiv inställning viktig En annan av de kooperatörer som kan komma att kläckas är Henrik Sjöberg. Precis som Thomas gillar Henrik att skriva och har en del tankar och åsikter kring kursen. Hans intryck är att det har varit en värdefull erfarenhet hittills.

– Det har varit bra. Jag känner att det är en fin balans mellan kursledaren och vi som är deltagare. Vi håller en bra och levande diskussion igång, både inom gruppen och med henne. Om det fungerar som det ska med sammanhållningen så kan nog detta bli av. Men vi måste inse både svårigheter likväl som möjligheter, även om vi bör ha en positiv inställning för att det ska fungera, säger Henrik Sjöberg.

Andra sociala arbetskooperativ som finns i Karlstad är: Brillianten, Solakoop (del av internationella Le Mat B&B) och Solatassen. I dagsläget jobbar man inom vitt skilda områden som bed and breakfast, second hand, cykelreparation, caféverksamhet med mera. Just Brillianten kröntes t.om. till årets värmländska kooperativ förra året.
För en utomstående kan denna bredd på verksamhetsområden kanske komma som en överraskning. Möjligtvis får också dessa tappra företag så småningom ytterligare ett tillskott med fokus på media.

Klart är i alla fall att den typ av arbete som utförs hela tiden breddas. Gällande frågan om skapandet av ett mediekooperativ ser Henrik stor potential.

– Det är en utmanande idé, men den är inte omöjlig att genomföra. Den bygger på delat ansvar som alla måste ta del av. Att lyssna på varandra är därför viktigt och ger nya möjligheter. Det kanske också är enklare att testa nya saker som kooperativ, tror Henrik Sjöberg.

Sociala arbetskooperativ bygger på en rad principer. Bland annat består dessa i att man ska fungera som ett företag där medlemmar tar beslut på demokratiska grunder. De inblandade driver det hela tillsammans och skapar strukturer där kooperativets medlemmar kan göra sina röster hörda och påverka verksamheten. Vägledande princip är: en person, en röst.

Framtiden får utvisa huruvida ett nytt socialt arbetskooperativ i form av ett medieföretag kommer att finnas tillgängligt i Karlstad. Om så blir fallet kommer vi garantera att återkomma till ämnet. Räkna med det.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Ett Julbord av möjligheter

Fredagen den 17/12 hade Landstinget i Värmland en temadag i huset där Gemet finns. Bland utställarna fanns vi på Media & Kulturgruppen. ASP Bladet bevakade händelsen.

Det var en ansenlig skara människor som hade samlats denna kalla vinterdag för att ta del av det julbord av möjligheter som finns till buds inom landsting, kommun, universitet och kooperativ.

Dagen arrangerades av Framtidens psykiatri – en aktivitetsgrupp inom Nya perspektiv med fokus på psykisk hälsa. Deras mål är att forma en positiv, gemensam framtidsbild som sätter brukaren/patienten i fokus och inkluderar alla som arbetar inom Värmlands kommuner och landsting, likaväl som patienters/brukares närstående och andra viktiga aktörer, som bidrar till en bra vård- och återhämtningsmiljö för våra patienter/brukare.

Det här var första gången som temadagen arrangerades och denna gång fokuserade man på Karlstad med sina kranskommuner. Tanken är att temadagen ska återkomma årligen och att fokus flyttar runt i länet. Förutom de verksamheter som fanns på utställningsdelen, kunde man även ta del av korta föredrag och workshops. Föredragen var cirka 10 minuter långa och vi passade på att hålla en kort föreläsning om Media & Kulturgruppen.

Det var inte bara vi som hade intresse av att bevaka denna dag, även Sveriges Radio återfanns bland besökarna. Utrymmet var tyvärr lite trångt för denna pilotutställning, men däremot var konceptet för temadagen av ett bättre skick.

Här följer några röster från personer som var där angående vad de tyckte om temadagen:

– Man lär sig mycket av varandra och det är kul att se vad andra arbetar med inom socialpsykiatrin, tycker Meta Fredriksson Monfelt, representant för samordningsförbundet Samspelet.

– Det är roligt att få reda på vad som sker inom andra verksamheter, säger Åsa Lundmark och Anette Simonsson från dagverksamheten Ängvillan i Skoghall.

– Jag tycker det är en bra dag för att det ger möjlighet att visa att det finns väldigt många bra verksamheter, säger Göran Wijkström från boendet Nätet i Kristinehamns kommun.

Text: Karl-Peter Johansson Foto: Henrik Sjöberg