Etikettarkiv: Sociala Företag

Mediagruppen på kooperativutbildning

Mediagruppen som socialt arbetskooperativ? Tanken har ventilerats en längre tid för att till sist slå rot. Nu går deltagare och anställda en kooperativutbildning på Sandbäcken, som i sin tur kan leda fram till ett nytt kooperativs födelse.

 

Genom ett antal träffar går de intresserade från en idé om ett socialt företag till en färdig verksamhetsplan. När kursen är färdig är det egentligen bara att låta företaget ”födas” om intresset fortfarande finns. Flera deltagare och anställda på Mediagruppen har hittills varit med på två kurstillfällen vid natursköna Sandbäcken – som har gett en grundkunskap om själva den kooperativa idéns kärna.

– Jag ser med spänning fram emot att få lära mig mer om hur ett kooperativ ska fungera, så det verkar vara en intressant kurs. Jag upplever att det har varit lärorikt och jag ser fram emot nästa kurstillfälle, berättar Thomas Andersson.

Thomas är en av de personer som känner sig nyfiken på det här med socialt företagande inom mediebranschen. I dagsläget jobbar han på Mediagruppen och skriver artiklar för ASP Bladet.

Imorgon kan förhållandet vara annorlunda och möjligtvis friare – såtillvida att verksamheten står på egna ben. Men det behöver inte alltid vara en dans på rosor att driva företag, hinder kan dyka upp på vägen. Av denna anledning konfronterades deltagare vid det andra kurstillfället inför olika dilemman som kan uppstå i sådana här verksamheter.

– Hittills har vi bland annat fått pröva på att i skilda grupper försöka hantera olika sorters problem som kan inträffa på arbetsplatsen. Jag tyckte att det var intressanta och givande diskussioner runt de olika frågorna.

Det känns viktigt att ha tydliga riktlinjer, man kan förstås inte ha allt nerskrivet – men en del kan man vara tydlig med från början, tycker Thomas Andersson.

Positiv inställning viktig En annan av de kooperatörer som kan komma att kläckas är Henrik Sjöberg. Precis som Thomas gillar Henrik att skriva och har en del tankar och åsikter kring kursen. Hans intryck är att det har varit en värdefull erfarenhet hittills.

– Det har varit bra. Jag känner att det är en fin balans mellan kursledaren och vi som är deltagare. Vi håller en bra och levande diskussion igång, både inom gruppen och med henne. Om det fungerar som det ska med sammanhållningen så kan nog detta bli av. Men vi måste inse både svårigheter likväl som möjligheter, även om vi bör ha en positiv inställning för att det ska fungera, säger Henrik Sjöberg.

Andra sociala arbetskooperativ som finns i Karlstad är: Brillianten, Solakoop (del av internationella Le Mat B&B) och Solatassen. I dagsläget jobbar man inom vitt skilda områden som bed and breakfast, second hand, cykelreparation, caféverksamhet med mera. Just Brillianten kröntes t.om. till årets värmländska kooperativ förra året.
För en utomstående kan denna bredd på verksamhetsområden kanske komma som en överraskning. Möjligtvis får också dessa tappra företag så småningom ytterligare ett tillskott med fokus på media.

Klart är i alla fall att den typ av arbete som utförs hela tiden breddas. Gällande frågan om skapandet av ett mediekooperativ ser Henrik stor potential.

– Det är en utmanande idé, men den är inte omöjlig att genomföra. Den bygger på delat ansvar som alla måste ta del av. Att lyssna på varandra är därför viktigt och ger nya möjligheter. Det kanske också är enklare att testa nya saker som kooperativ, tror Henrik Sjöberg.

Sociala arbetskooperativ bygger på en rad principer. Bland annat består dessa i att man ska fungera som ett företag där medlemmar tar beslut på demokratiska grunder. De inblandade driver det hela tillsammans och skapar strukturer där kooperativets medlemmar kan göra sina röster hörda och påverka verksamheten. Vägledande princip är: en person, en röst.

Framtiden får utvisa huruvida ett nytt socialt arbetskooperativ i form av ett medieföretag kommer att finnas tillgängligt i Karlstad. Om så blir fallet kommer vi garantera att återkomma till ämnet. Räkna med det.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Regeringen Satsar på Psykiatrin

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. Vi redovisar här vilka beslut som tagits hittills till vart pengarna ska gå. I följande nummer kommer vi att följa upp nya beslut inom Regeringens psykiatrisatsning.
Beslut tagna 18 december 2008
Karolinska Institutets psykologutbildning utökas med 30 utbildningsplatser för år 2009. Anledningen till detta är att Nationell psykiatrisamordning har konstaterat att behovet av psykologer är större än tillgången.

Socialstyrelsen får i uppdrag att under januari 2009 betala ut 5 miljoner kronor till Föreningen Nationella Hjälplinjen, för att driva sin telefonjour som vänder sig till personer i psykisk kris.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges i uppdrag att upphandla rehabilitering och andra sorters stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Regeringen ser gärna att sociala företag, som sociala kooperativ, får möjlighet att erbjuda sådana sysselsättningstjänster. Omfattningen gäller minst 750 personer i hela landet till en kostnad av högst 50 miljoner kronor.

Beslut tagna 19 februari 2009
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får i uppdrag att ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering. Behov av sådana översikter finns inom områden som metoder för diagnostik och uppföljning inom psykiatrin, psykiatrisk heldygnsvård, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri med flera. SBU får 5 miljoner kronor för detta arbete under 2009. Regeringen har beslutat att förstärkningen av tillsynen utav socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning ska fortsätta under 2009. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till landets samtliga 21 länsstyrelser.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) får 15 miljoner kronor för att:
–    öka och utveckla informationen samt förbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän,
–    utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting
–    utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter.
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) får i uppdrag att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), utforma ett nationellt övergripande och brett ”attityduppdrag” för att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskriminering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Detta ska ske i samråd med Folkhälsoinstitutet, Hjälpmedelsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens Kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting samt andra lämpliga aktörer. För programmets genomförande tilldelas Handisam 4 miljoner kronor.

Beslut tagna 26 februari 2009
Regeringen har beslutat att avsätta 100 miljoner kronor under 2009 för att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ambitionen är att medlen ska bidra till att öka personalens kompetens om behoven hos och kunskapsläget om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning när det gäller vård och behandling, boende och vardagsstöd samt meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete.

Regeringen beslutade om en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Överenskommelsen är en fortsättning på tidigare satsningar under 2007 och 2008. Den förstärkta vårdgarantin innebär att senast under 2011 ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För denna satsning får landstingen 214 miljoner kronor.

Regeringen fattade beslut om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, om förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet med förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Regeringen satsar 30,5 miljoner kronor under 2009 för detta arbete.

Beslut tagna 12 mars 2009
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning via ett valfrihetssystem för personer med psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen är personer som har sådan psykisk funktionsnedsättning att de har rätt till stöd i form av meningsfull sysselsättning enligt socialtjänstlagen.

Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att kartlägga i vilken utsträckning arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning får del av arbetsmarknadspolitiska program,  även i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Program som ska undersökas är till exempel offentligt skyddade anställningar (OSA), lönebidrag och trygghets- och utvecklingsanställningar.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att genomföra en gemensam utbildningssatsning för personal på lokalkontor inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnat med kommuner och landsting ska lokalkontoren kunna ansöka om bidrag för att utbilda personal i rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan har fått uppdraget att centralt fördela bidrag.

Beslut tagna 8 april 2009
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet. Den innehåller förslag om stöd och hjälp till barn när föräldrar till exempel drabbas av psykisk sjukdom eller får missbruksproblem, ett bättre samarbete mellan kommuner och landsting för vård av psykiskt sjuka personer och rätt till individuella planer för vårdtagare som är föremål för insatser av både landstinget och kommunen.

Text: Karl-Peter Johansson

Solatassen

solatassen-webSolatassen är det senaste hund dagiset som öppnats i Karlstad och startade den 12 februari. De finns på Eriksbergs gård bortanför Bergvik. Förra året öppnades fyra st. så totalt finns det nu fem st. På ett hund dagis kan man lämna in sina hundar så blir dom omhändertagna under dagen.

Bosse Gustafsson är anställd av Karlstad kommun som handledare han säger följande om verksamheten:
Man startade en kooperatörskurs och en hundutbildning enligt Jordbruksverkets förordningar förra året. Förra sommaren var det sex personer som hade fullgjort utbildningen.  I juni fick man tillträde till fastigheten och fick hyra den av Karlstads kommun. Efter det så började man att göra i ordning huset.

Detta är det tredje sociala kooperativet i Karlstad och det är tio st. som arbetar  där nu sex stycken av dom är med i styrelsen där alla beslut fattas. Man har fått tillstånd att ha sex st. hundar på kooperativet men för tillfället så har man bara två.  Man räknar med att ungefär 20 st. hundar kommer att få plats när allt är utbyggt och då kommer det att vara ungefär 15 st. som arbetar där.

Vid introduktionen så kommer man överens med ägaren till hunden om vilka aktiviteter man skall ha för den under dagen. Exempel på aktiviteter kan vara promenader, lekar och pälsvård. Inga hundar får släppas lösa på dagiset. Framöver så kanske man kommer att starta kurser för att skaffa hund.

Marina har arbetat där i fyra veckor tidigare var hon på Gemet. Hon trivs bra på dagiset och hon tycker aldrig det är jobbigt att gå dit. Hon tänker skaffa hund själv framöver och därför får hon bra praktik på hunddagiset. Hon är även med på kooperatörsutbildningen. Marina är delaktig i alla arbetsmoment, som då omfattar t.ex. promenader med hundarna och snickeri.

SolatassenFör ett år sedan så hade ingen sysselsättning av dom som arbetar där. Men nu är dom egna företagare. Alla som arbetar där  arbetar 100% efter sin egen förmåga vilket innebära att en del arbetar fyra timmar per vecka och andra arbetar heltid. Ingen arbetar ensam med något om man inte själv begär det. Man löser problemen gemensamt i stället och blir på så sätt ett stöd för varandra.

”I första hand skall människorna må bra vilket gör att djuren också kommer att må bra”

Vid meningsskiljaktigheter mellan personalen så tar man upp problemet direkt innan det har blivit ett problem och försöker hitta en gemensam lösning  Arbetet planeras på ett sådant sätt att man skyndar långsamt man börjar med det som det är viktigt att bli klar med först. Nickas är en praktikant från Gemet som började i dag. Han skall utveckla sin arbetsförmåga och utvecklas som människa där.

Text & Foto: Olle Stagnér

Årjäng lär av Karlstad

arjang-webSocialpsykiatrin i Årjängs kommun har varit på utbildningsdagar här i Karlstad, dels för att lära sig mer men också för att få inspiration i sitt arbete.

ASP bladet träffade kursledare Inger Olsson, verksamhets-utvecklare inom avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika samt gruppen från Årjäng.

Vilka är ni? – Vi som är här utgör socialpsykiatrin i Årjäng. Det innebär en kurator, en psykiatrisköterska och tre boendestödjare. Kuratorn jobbar heltid liksom psykiatrisköterskan och boendestödjarna arbetar tillsammans två och en halv heltid.

Hur kom det sig att ni anlitade just Karlstad? – Karlstad är ju en mycket större kommun än vad Årjäng är. I vår kommun är vi cirka 10 000 invånare och i Karlstad ligger väl invånarantalet på knappt 90 000, så resurserna är ju större i er kommun. Ni har också lyckats bygga upp en bra och väl fungerande verksamhet när det gäller socialpsykiatri. Därför tog vi kontakt med Inger Olsson och frågade henne om det var möjligt att anordna en utbildning för oss, vilket hon tackade ja till. Så Årjängs kommun betalar för den här utbildningen.

Vad har ni fått göra? – Vi har gjort studiebesök på Spegeln och Brillianten, där har vi fått idéer kring arbete och sysselsättning. Vi har fått veta hur ett så kallat socialt företag drivs. Inger har gjort en del övningar med oss, både värderingsövningar och övningar i samarbete. Dessutom har vi fått diskutera en hel del. Vi har också tittat på en del hjälpmedel.

Vad har varit positivt? Att få diskutera olika synfallsvinklar och perspektiv på bortaplan. I hemmamiljön är det lätt att man distraheras av annat och att man blir hemmablind. Vi hoppas kunna omvandla det vi har lärt oss så att det blir ”Årjängsmetoden”, ja, att vi anpassar våra lärdomar till vår verksamhet.

Vad ser ni som en utmaning efter dessa dagar? Att lära sig mer och att förkovra sig. Att omsätta vår kunskap och bryta ned den till mindre bitar, till vår nivå. Att utveckla samarbetet i vår grupp.

Vad händer nu? Vi känner oss inte färdiga med detta utan tänker oss en fortsättningsutbildning tillsammans med Inger Olsson lite längre fram.

Text: Karl-Peter Johansson