Etikettarkiv: Sociala Företag

Mediagruppen på kooperativutbildning

Mediagruppen som socialt arbetskooperativ? Tanken har ventilerats en längre tid för att till sist slå rot. Nu går deltagare och anställda en kooperativutbildning på Sandbäcken, som i sin tur kan leda fram till ett nytt kooperativs födelse.

 

Genom ett antal träffar går de intresserade från en idé om ett socialt företag till en färdig verksamhetsplan. När kursen är färdig är det egentligen bara att låta företaget ”födas” om intresset fortfarande finns. Flera deltagare och anställda på Mediagruppen har hittills varit med på två kurstillfällen vid natursköna Sandbäcken – som har gett en grundkunskap om själva den kooperativa idéns kärna.

– Jag ser med spänning fram emot att få lära mig mer om hur ett kooperativ ska fungera, så det verkar vara en intressant kurs. Jag upplever att det har varit lärorikt och jag ser fram emot nästa kurstillfälle, berättar Thomas Andersson.

Thomas är en av de personer som känner sig nyfiken på det här med socialt företagande inom mediebranschen. I dagsläget jobbar han på Mediagruppen och skriver artiklar för ASP Bladet.

Imorgon kan förhållandet vara annorlunda och möjligtvis friare – såtillvida att verksamheten står på egna ben. Men det behöver inte alltid vara en dans på rosor att driva företag, hinder kan dyka upp på vägen. Av denna anledning konfronterades deltagare vid det andra kurstillfället inför olika dilemman som kan uppstå i sådana här verksamheter.

– Hittills har vi bland annat fått pröva på att i skilda grupper försöka hantera olika sorters problem som kan inträffa på arbetsplatsen. Jag tyckte att det var intressanta och givande diskussioner runt de olika frågorna.

Det känns viktigt att ha tydliga riktlinjer, man kan förstås inte ha allt nerskrivet – men en del kan man vara tydlig med från början, tycker Thomas Andersson.

Positiv inställning viktig En annan av de kooperatörer som kan komma att kläckas är Henrik Sjöberg. Precis som Thomas gillar Henrik att skriva och har en del tankar och åsikter kring kursen. Hans intryck är att det har varit en värdefull erfarenhet hittills.

– Det har varit bra. Jag känner att det är en fin balans mellan kursledaren och vi som är deltagare. Vi håller en bra och levande diskussion igång, både inom gruppen och med henne. Om det fungerar som det ska med sammanhållningen så kan nog detta bli av. Men vi måste inse både svårigheter likväl som möjligheter, även om vi bör ha en positiv inställning för att det ska fungera, säger Henrik Sjöberg.

Andra sociala arbetskooperativ som finns i Karlstad är: Brillianten, Solakoop (del av internationella Le Mat B&B) och Solatassen. I dagsläget jobbar man inom vitt skilda områden som bed and breakfast, second hand, cykelreparation, caféverksamhet med mera. Just Brillianten kröntes t.om. till årets värmländska kooperativ förra året.
För en utomstående kan denna bredd på verksamhetsområden kanske komma som en överraskning. Möjligtvis får också dessa tappra företag så småningom ytterligare ett tillskott med fokus på media.

Klart är i alla fall att den typ av arbete som utförs hela tiden breddas. Gällande frågan om skapandet av ett mediekooperativ ser Henrik stor potential.

– Det är en utmanande idé, men den är inte omöjlig att genomföra. Den bygger på delat ansvar som alla måste ta del av. Att lyssna på varandra är därför viktigt och ger nya möjligheter. Det kanske också är enklare att testa nya saker som kooperativ, tror Henrik Sjöberg.

Sociala arbetskooperativ bygger på en rad principer. Bland annat består dessa i att man ska fungera som ett företag där medlemmar tar beslut på demokratiska grunder. De inblandade driver det hela tillsammans och skapar strukturer där kooperativets medlemmar kan göra sina röster hörda och påverka verksamheten. Vägledande princip är: en person, en röst.

Framtiden får utvisa huruvida ett nytt socialt arbetskooperativ i form av ett medieföretag kommer att finnas tillgängligt i Karlstad. Om så blir fallet kommer vi garantera att återkomma till ämnet. Räkna med det.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Regeringen Satsar på Psykiatrin

Under 2009 satsar Regeringen 900 miljoner kronor på psykiatrins område. Vi redovisar här vilka beslut som tagits hittills till vart pengarna ska gå. I följande nummer kommer vi att följa upp nya beslut inom Regeringens psykiatrisatsning.
Beslut tagna 18 december 2008
Karolinska Institutets psykologutbildning utökas med 30 utbildningsplatser för år 2009. Anledningen till detta är att Nationell psykiatrisamordning har konstaterat att behovet av psykologer är större än tillgången.

Socialstyrelsen får i uppdrag att under januari 2009 betala ut 5 miljoner kronor till Föreningen Nationella Hjälplinjen, för att driva sin telefonjour som vänder sig till personer i psykisk kris.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ges i uppdrag att upphandla rehabilitering och andra sorters stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Regeringen ser gärna att sociala företag, som sociala kooperativ, får möjlighet att erbjuda sådana sysselsättningstjänster. Omfattningen gäller minst 750 personer i hela landet till en kostnad av högst 50 miljoner kronor.

Beslut tagna 19 februari 2009
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) får i uppdrag att ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering. Behov av sådana översikter finns inom områden som metoder för diagnostik och uppföljning inom psykiatrin, psykiatrisk heldygnsvård, barn- och ungdomspsykiatri, neuropsykiatri med flera. SBU får 5 miljoner kronor för detta arbete under 2009. Regeringen har beslutat att förstärkningen av tillsynen utav socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning ska fortsätta under 2009. Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till landets samtliga 21 länsstyrelser.

Hjälpmedelsinstitutet (HI) får 15 miljoner kronor för att:
–    öka och utveckla informationen samt förbättra informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän,
–    utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting
–    utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter.
Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) får i uppdrag att i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), utforma ett nationellt övergripande och brett ”attityduppdrag” för att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskriminering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Detta ska ske i samråd med Folkhälsoinstitutet, Hjälpmedelsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens Kulturråd, Sveriges Kommuner och Landsting samt andra lämpliga aktörer. För programmets genomförande tilldelas Handisam 4 miljoner kronor.

Beslut tagna 26 februari 2009
Regeringen har beslutat att avsätta 100 miljoner kronor under 2009 för att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Ambitionen är att medlen ska bidra till att öka personalens kompetens om behoven hos och kunskapsläget om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning när det gäller vård och behandling, boende och vardagsstöd samt meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete.

Regeringen beslutade om en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Överenskommelsen är en fortsättning på tidigare satsningar under 2007 och 2008. Den förstärkta vårdgarantin innebär att senast under 2011 ska alla landsting, utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. För denna satsning får landstingen 214 miljoner kronor.

Regeringen fattade beslut om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, om förändringsarbete inom första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Målet med förändringsarbetet är att ta fram ett antal praktiskt fungerande modeller för arbets- och samverkansmetoder som tillgodoser tillgänglighet till rätt vårdnivå och insatser för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Regeringen satsar 30,5 miljoner kronor under 2009 för detta arbete.

Beslut tagna 12 mars 2009
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att betala ut bidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning via ett valfrihetssystem för personer med psykisk funktionsnedsättning. Målgruppen är personer som har sådan psykisk funktionsnedsättning att de har rätt till stöd i form av meningsfull sysselsättning enligt socialtjänstlagen.

Arbetsförmedlingen har fått uppdraget att kartlägga i vilken utsträckning arbetssökande med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning får del av arbetsmarknadspolitiska program,  även i förhållande till andra grupper på arbetsmarknaden. Program som ska undersökas är till exempel offentligt skyddade anställningar (OSA), lönebidrag och trygghets- och utvecklingsanställningar.

Försäkringskassan har fått i uppdrag att genomföra en gemensam utbildningssatsning för personal på lokalkontor inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordnat med kommuner och landsting ska lokalkontoren kunna ansöka om bidrag för att utbilda personal i rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Försäkringskassan har fått uppdraget att centralt fördela bidrag.

Beslut tagna 8 april 2009
Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till lagrådet. Den innehåller förslag om stöd och hjälp till barn när föräldrar till exempel drabbas av psykisk sjukdom eller får missbruksproblem, ett bättre samarbete mellan kommuner och landsting för vård av psykiskt sjuka personer och rätt till individuella planer för vårdtagare som är föremål för insatser av både landstinget och kommunen.

Text: Karl-Peter Johansson

Solatassen

solatassen-webSolatassen är det senaste hund dagiset som öppnats i Karlstad och startade den 12 februari. De finns på Eriksbergs gård bortanför Bergvik. Förra året öppnades fyra st. så totalt finns det nu fem st. På ett hund dagis kan man lämna in sina hundar så blir dom omhändertagna under dagen.

Bosse Gustafsson är anställd av Karlstad kommun som handledare han säger följande om verksamheten:
Man startade en kooperatörskurs och en hundutbildning enligt Jordbruksverkets förordningar förra året. Förra sommaren var det sex personer som hade fullgjort utbildningen.  I juni fick man tillträde till fastigheten och fick hyra den av Karlstads kommun. Efter det så började man att göra i ordning huset.

Detta är det tredje sociala kooperativet i Karlstad och det är tio st. som arbetar  där nu sex stycken av dom är med i styrelsen där alla beslut fattas. Man har fått tillstånd att ha sex st. hundar på kooperativet men för tillfället så har man bara två.  Man räknar med att ungefär 20 st. hundar kommer att få plats när allt är utbyggt och då kommer det att vara ungefär 15 st. som arbetar där.

Vid introduktionen så kommer man överens med ägaren till hunden om vilka aktiviteter man skall ha för den under dagen. Exempel på aktiviteter kan vara promenader, lekar och pälsvård. Inga hundar får släppas lösa på dagiset. Framöver så kanske man kommer att starta kurser för att skaffa hund.

Marina har arbetat där i fyra veckor tidigare var hon på Gemet. Hon trivs bra på dagiset och hon tycker aldrig det är jobbigt att gå dit. Hon tänker skaffa hund själv framöver och därför får hon bra praktik på hunddagiset. Hon är även med på kooperatörsutbildningen. Marina är delaktig i alla arbetsmoment, som då omfattar t.ex. promenader med hundarna och snickeri.

SolatassenFör ett år sedan så hade ingen sysselsättning av dom som arbetar där. Men nu är dom egna företagare. Alla som arbetar där  arbetar 100% efter sin egen förmåga vilket innebära att en del arbetar fyra timmar per vecka och andra arbetar heltid. Ingen arbetar ensam med något om man inte själv begär det. Man löser problemen gemensamt i stället och blir på så sätt ett stöd för varandra.

”I första hand skall människorna må bra vilket gör att djuren också kommer att må bra”

Vid meningsskiljaktigheter mellan personalen så tar man upp problemet direkt innan det har blivit ett problem och försöker hitta en gemensam lösning  Arbetet planeras på ett sådant sätt att man skyndar långsamt man börjar med det som det är viktigt att bli klar med först. Nickas är en praktikant från Gemet som började i dag. Han skall utveckla sin arbetsförmåga och utvecklas som människa där.

Text & Foto: Olle Stagnér

Årjäng lär av Karlstad

arjang-webSocialpsykiatrin i Årjängs kommun har varit på utbildningsdagar här i Karlstad, dels för att lära sig mer men också för att få inspiration i sitt arbete.

ASP bladet träffade kursledare Inger Olsson, verksamhets-utvecklare inom avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika samt gruppen från Årjäng.

Vilka är ni? – Vi som är här utgör socialpsykiatrin i Årjäng. Det innebär en kurator, en psykiatrisköterska och tre boendestödjare. Kuratorn jobbar heltid liksom psykiatrisköterskan och boendestödjarna arbetar tillsammans två och en halv heltid.

Hur kom det sig att ni anlitade just Karlstad? – Karlstad är ju en mycket större kommun än vad Årjäng är. I vår kommun är vi cirka 10 000 invånare och i Karlstad ligger väl invånarantalet på knappt 90 000, så resurserna är ju större i er kommun. Ni har också lyckats bygga upp en bra och väl fungerande verksamhet när det gäller socialpsykiatri. Därför tog vi kontakt med Inger Olsson och frågade henne om det var möjligt att anordna en utbildning för oss, vilket hon tackade ja till. Så Årjängs kommun betalar för den här utbildningen.

Vad har ni fått göra? – Vi har gjort studiebesök på Spegeln och Brillianten, där har vi fått idéer kring arbete och sysselsättning. Vi har fått veta hur ett så kallat socialt företag drivs. Inger har gjort en del övningar med oss, både värderingsövningar och övningar i samarbete. Dessutom har vi fått diskutera en hel del. Vi har också tittat på en del hjälpmedel.

Vad har varit positivt? Att få diskutera olika synfallsvinklar och perspektiv på bortaplan. I hemmamiljön är det lätt att man distraheras av annat och att man blir hemmablind. Vi hoppas kunna omvandla det vi har lärt oss så att det blir ”Årjängsmetoden”, ja, att vi anpassar våra lärdomar till vår verksamhet.

Vad ser ni som en utmaning efter dessa dagar? Att lära sig mer och att förkovra sig. Att omsätta vår kunskap och bryta ned den till mindre bitar, till vår nivå. Att utveckla samarbetet i vår grupp.

Vad händer nu? Vi känner oss inte färdiga med detta utan tänker oss en fortsättningsutbildning tillsammans med Inger Olsson lite längre fram.

Text: Karl-Peter Johansson

Socialt Företagande – En Vinst För Samhället

Ett av regeringens mål är att så många människor som möjligt ska kunna ha ett arbete, och eftersom de är positivt inställda till socialt företagande i olika former gav de Nutek i uppdrag att undersöka hur situationen ser ut i Sverige för att kunna stötta denna företagsform.

ASP BLADET intervjuar Eva Johansson från Nutek som varit aktiv i utredningen om vad de kommit fram till.

Kan du berätta vad Nutek är?
Nutek är en statlig myndighet som ska verka för att det blir fler företag, fler företag som växer och för att alla regioner i Sverige blir starka och konkurrenskraftiga. Nutek ska verka för en hållbar ekonomisk tillväxt. Det betyder att utvecklingen ska ta sociala och miljömässiga hänsyn också. Vad är din roll i Nutek? Min uppgift är att arbeta för att det ska kunna bli fler och växande sociala företag, det vill säga företag som är till för att skapa arbetstillfällen för grupper som har svårt att få arbete av olika skäl. Man kan kalla de här företagen för ”arbetsintegrerande sociala företag”.

Berätta om regeringsuppdraget Nutek fick om att undersöka socialt företagande?
Nutek har varit projektägare för ett nationellt projekt inom programmet Equal, en del av Europeiska socialfonden. I det projektet samarbetade många organisationer och personer från olika delar av landet för att göra det lättare att starta och driva sociala företag.

Det var i det projektet som mycket av det undersökande arbetet gjordes. Då handlade det mycket om att ta reda på vilka sociala företag som finns, vad de gör, vilka problem de har haft eller har och vad de tycker skulle vara bra förslag för att underlätta för dem. Allt det undersökande arbetet gjordes i olika arbetsgrupper som skrev rapporter och arbetade fram förslag på vad till exempel regeringen skulle kunna göra. Andra förslag handlar om vad de sociala företagen kan göra själva eller tillsammans. Genom att informera om vilken viktig roll de sociala företagen har och om de svårigheter som finns så väckte vi regeringens intresse. Eftersom regeringen vill att så många som möjligt ska få arbete och också kunna vara företagare så bestämde de sig för att stötta utvecklingen. De gav då Nutek, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på hur man kan göra för att det ska bli fler sociala företag och för att det ska bli lättare att driva ett socialt företag.

Hur gick det till när ni samlade information? Åkte ni runt och besökte de sociala företagen/sociala arbetskooperativen?
Lite grand har vi åkt runt och besökt sociala företag men sociala företagare har också varit med i de arbetsgrupper som fanns i projektet och använt sina erfarenheter och kunskaper i arbetet. Sen gjorde vi en enkät genom att några personer både skrev (e.post) och ringde till alla sociala företag vi kunde hitta.

Genom enkäten fick vi en del information om problem och möjligheter men framför allt fick vi veta vilka företag som finns, vad de gör och vilka som arbetar i dem. Det finns i en skrift som heter Sociala företag i Sverige 2008. Den kan man beställa från Skoopi, som är de sociala arbetskooperativens intresseorganisation. Vi har också samarbetat med Skoopi och fått mycket information och kunskap från dem. Sen har vi haft väldigt många konferenser och möten där vi kunnat diskutera olika saker med både sociala företag och med andra myndigheter.

Vad kom ni fram till när det gäller Finansiering, konkurrens med andra företag, vilka arbetar i de sociala företagen och hur kan anställningen se ut?
Det verkar som om det finns två sätt som sociala företag vanligen startar på. Antingen så är det en redan existerande verksamhet till exempel inom kommunen som utvecklas och ”knoppar av sig” till ett socialt företag.

I de fallen behövs ofta inte så mycket extra pengar till finansiering av själva starten. Det mesta finns ju på plats så att säga och kommunen eller andra myndigheter fortsätter att delfinansiera det sociala företagets verksamhet genom att köpa platser, besluta om verksamhetsbidrag och ibland stå för kostnaderna för handledare mm.

Samtidigt säljer ju företaget varor eller tjänster och får intäkter från den verksamheten också. Hur stor andel det är av företagets omsättning varierar mycket. Det andra vanliga sättet att starta på är som projekt, till exempel med pengar från den Europeiska Socialfonden, Allmänna Arvsfonden eller kommunen mfl. Då behövs det mer pengar för starten, till investeringar och för att utveckla och marknadsföra verksamheten. Projektmedel kan oftast inte användas till att köpa saker som datorer, maskiner eller fastigheter och då behöver företaget låna pengar i bank eller på annat sätt. Det har visat sig vara svårt för många sociala företag eftersom de då ofta är nystartade, har en annorlunda affärsidé, medlemmar/delägare som inte har fasta jobb eller andra säkerheter och dessutom valt att jobba som ett kooperativ.

Det är ganska många som oroar sig för att sociala företag ska ha fördelar i konkurrensen med andra företag. Det man då oroar sig för är att samhället stödjer företagen med skattepengar. Det man inte tänker på är att alla företag kan anställa personer med till exempel funktionsnedsättning och få stöd för det. I praktiken har det sällan uppstått problem. De sociala företagen samarbetar med andra företag lokalt och ofta har man affärsidéer som inte konkurrerar med andra företag. Men kanske kan det komma att se annorlunda ut om några år när sociala företag och andra företag i högre utsträckning kan konkurrera om att utföra tjänster åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Det är viktigt att de sociala företagen inte konkurrerar med låga priser utan med kvalitet på varor och tjänster. De som arbetar i de sociala företagen är i första hand personer som av olika skäl haft riktigt svårt att få och/eller behålla ett arbete under en lång tid. Den yttersta orsaken kan man säga är att arbetsmarknaden idag utestänger människor av många olika orsaker. Ibland för att en person inte kan jobba lika fort och länge på grund av en funktionsnedsättning eller om att det kostar tid och pengar för ett företag att ge extra stöd till anställda. Men ofta handlar det om en rädsla eller oro för det man inte känner till eller vad som skulle kunna hända om man till exempel anställer någon som tidigare missbrukat eller suttit i fängelse.

Anställningarna i sociala företag är allt oftare lönebidrags- och trygghetsanställningar. Då har personen en ”vanlig” anställning men företaget får stöd från samhället till lön och arbetsgivaravgifter mm. I många sociala företag ”arbetar” personer som en del av sin rehabilitering eller i stället för att delta i daglig verksamhet/sysselsättning. I de fallen har man oftast kvar sin ersättning från Försäkringskassan. Sen finns det en massa olika varianter på hur samhället och de sociala företagen tillsammans hittar lösningar.

Finns det vinster för samhället när det gäller sociala företag och sociala arbetskooperativ?
Ja, det finns stora vinster för samhället. Hur stora de är beror lite på vilken bakgrund de har som arbetar i det sociala företaget, om de har anställningar med eller utan anställningsstöd och hur bra det går för företaget ekonomiskt.

Den största delen av samhällsvinsten beror på att samhällets kostnader för de personer som nu arbetar har blivit mindre eller helt försvunnit. Det handlar till exempel om kostnader för sjukhusvård, öppenvård, kriminalvård, försörjningsstöd mm. Även om samhället har kvar kostnader för till exempel lönebidrag eller annat stöd så är det mycket lägre kostnader.

Genom att ordentligt undersöka och jämföra kostnaderna ”före och efter” i några sociala företag så har man kunna beräkna samhällsvinsterna för just de sociala företagen. Då visar det sig att samhället får betydande vinster men att det varierar mycket beroende på medarbetarnas bakgrund. I ett socialt företag där medarbetarna tidigare varit aktiva narkomaner och kanske kriminella kan samhällsvinsten vara 1 miljon kronor per person och år. I ett annat där medarbetarna har arbetshinder på grund av långvarig psykisk ohälsa är vinsten kanske ”bara” 125 – 250 000 kr per person och år. Men även det är mycket pengar i en kommuns budget.

Sen får man ju aldrig glömma att det i första hand handlar om möjligheterna till ett värdigt liv, ökad livskvalitet och möjlighet att välja liv för medarbetarna i företagen.

Vilka skillnader finns det mellan sociala kooperativ och socialt företagande? Fördelar och nackdelar? Vad har de gemensamt?
Egentligen kan man nog inte prata om skillnader på det sättet. Sociala företag är ett lite vidare begrepp som vi bestämt oss för att definiera så här:

Sociala företag driver näringsverksamhet
– med ändamål att integrera människor i samhälle och arbetsliv
– skapar delaktighet för medarbetarna – empowerment
– återinvesterar sina vinster
– är fristående från offentlig verksamhet

Sociala arbetskooperativ är ett sätt att organisera och driva sociala företag och i praktiken så är de allra flesta sociala företag just sociala arbetskooperativ. Fördelen med det vidare begreppet socialt företagande är att det gör det möjligt att välja lite olika former i olika situationer.
Till exempel så kan en redan existerande förening vilja starta ett socialt företag och då kan man välja att bilda ett aktiebolag som ägs av föreningen.

Då finns det fortfarande ett demokratiskt inflytande i företaget men i lite andra former. De sociala arbetskooperativen tycker jag har stora fördelar i att det blir så påtagligt och viktigt att alla har möjlighet och skyldighet att påverka och ta ansvar för företaget. Jag tror att den möjligheten och känslan av att det jag gör och tycker är viktigt har så stor betydelse för hur vi mår och utvecklas som människor.

Vad tycker du om de sociala företag/sociala kooperativ som finns nu; 2008? Finns det förändringar/förbättringar att göra?
Jag tycker att de sociala företagen/kooperativen gör ett jätteviktigt och bra arbete för att se till att fler kan få möjlighet att arbeta, 100 % av sin förmåga. Tyvärr finns det fortfarande alldeles för få sociala företag och alltför få som känner till att de finns och vad de gör. Framför allt skulle fler som arbetar med arbetsmarknads- och rehabiliteringsfrågor behöva veta mer.

Det finns mycket att göra för att det ska bli fler sociala företag och för att de som finns ska kunna utvecklas och bli ännu bättre. Till exempel så behövs det satsas på utbildning till dem som startar, driver och arbetar i sociala företag. Så att man kan bli kunnigare som företagare men också utvecklas i yrket och affärsverksamheten i företagen. Det behöver finnas tillgång till pengar att låna till exempel till investeringar och utveckling. I en del fall är de sociala företagens verksamhet väldigt nära knuten till exempelvis kommunen och gränser och uppdrag blir otydliga. Det tror jag skulle vara bra att förändra på sikt så att det blir tydligare att sociala företag utför ett uppdrag åt samhället och ska ha betalt för det.

De som handlar upp tjänster och varor i kommuner och andra myndigheter skulle kunna vara bättre på att göra upphandlingar så att fler små företag och sociala företag kan vara med och konkurrera om uppdragen. Sen behöver vi alla mer kunskap om de sociala företagen, deras verksamhet, vad som är bra och mindre bra och inte minst vad som skiljer mot andra verksamheter med liknande målsättning. För att vi ska få det så behövs pengar till forskning under längre tid och ett samarbete mellan forskare inom olika områden.

En hel del av detta finns med i det programförslag som jag berättade om tidigare så nu får vi se om regeringen tycker likadant och bestämmer sig för att avsätta pengar till att underlätta utvecklingen av fler och växande sociala företag.

Text: Eva Johansson & Sofia Lagerkvist

Brillianten Besöker Borlänge

 

Intresset för arbetskooperativ har väckts i Dalarna och under en seminariedag i Borlänge visade Brillianten upp sig. Samma dag, den 30 maj fyllde Brillianten 18 år; det är ett av de äldsta sociala arbetskooperativen i Sverige.

Jessica Schelin, kooperatör och Lena Merayo, handledare på Brillianten steg upp ur sängen tidigt för att åka till Borlänge. Solen sken och nervositeten behandlades med mycket skämt och skratt.

Seminariet började med att ordföranden i Coompanion i Dalarna, Alf Johansson hälsade alla välkomna. Socialutskottets ordförande Kenneth Johansson fanns på plats och visade stort intresse för den sociala företagsformen, och frågan om hur man kan integrera människor som står långt bort från arbetsmarknaden.  Regeringen har gett Nutek i uppdrag att undersöka och ta fram fakta om socialt företagande. Eva Johansson visade upp vad som kommit fram i undersökningen. Till att börja med fick de ringa runt och fråga sig fram för att få reda på hur många sociala företag och sociala arbetskooperativ som finns, göra en inventering.

År 2007 fanns det ungefär 150 sociala företag i Sverige som tillsammans sysselsätter ca 4000 personer. Många sociala företag är organiserade som kooperativ, och den vanligaste företagsformen är ekonomisk förening, näst vanligast är ideell förening men även stiftelser och aktiebolag förekommer.

Eftersom det råder ett hårt klimat på arbetsmarknaden idag så får inte alla en chans till att komma in i arbete, trots att de både kan och vill utifrån sin egen förmåga. Många personer som av olika skäl inte får den här möjligheten kan i ett socialt företag få chansen att jobba i en miljö där arbetsuppgifterna är anpassade till kooperatörernas egen förmåga. Eftersom de som blir kooperatörer  förändrar sin livssituation kostar de inte längre samhället lika mycket i välfärdstjänster. Sociala företag har en rad särskilda mål, människor ska må bättre, arbetsförmågan ska öka och företagen ska drivas på ett demokratiskt sätt. De mänskliga vinsterna med sociala företag är omätbara och kan endast förstås när man pratar med kooperatörerna om deras resa från utanförskap till arbetsgemenskap.

Dalarna har väldigt få kooperativ, därav seminariedagen, men ett av dem presenterades av Berit Sissel. Hon företrädde Arbets- och utbildningskooperativet Glimten i Idre. Kooperativet driver bland annat ett café som är välbesökt, särskilt under skidsäsongen när många busschaufförer kommer in för att äta eller fika. Antalet medlemmar är också stort men alla är inte kooperatörer. Hon berättade bland annat att många kommer dit för att komma hemifrån och bryta isoleringen.

Innan lunchen höll  Jessica och Lena sitt föredrag där de berättade om arbetskooperativets struktur, vilka arbeten/aktiviteter de har och hur utvecklingen sett ut under årens lopp. Som avslutning visade de en informationsfilm om  Brillianten.

Efteråt berättade Lena om sina intryck av dagen:
”Det är bra för oss att regeringen vill satsa på arbetskooperativ, stötta nystartade kooperativ och hjälpa gamla att expandera med hjälp av ekonomiska bidrag. Nutek lägger ju fram sitt förslag om att det behövs startkapital o.s.v. till regeringen, och jag hoppas att det syns i höstbudgeten.”

Text: Sofia Lagerkvist

BRA RESPONS

Jessica Schelin kooperatör på Arbetskooperativet Brillianten och Lena Merayo handledare var i Borlänge och höll föreläsning om sociala företag. Vi fick bra respons efteråt många tyckte att vi var välorganiserade och att det kändes att vi jobbar efter de kooperativa principerna demokrati och deltagande där empowerment blir en naturlig del i företaget.

Eva Johansson Nutek instämmande under våran föreläsning när vi pratade om Brillianten som ett kooperativt socialt företag, där styrelse- och föreningsmöten är en del av arbetslivet.

Kenneth Johansson Socialutskottets Ordförande var mycket intresserade av sociala företagformen att integrera människor som står längst bort från Arbetsmarknaden. Brillianten har ju med sina år stor erfarenhet på många områden, tyckte han.

Text: Lena Merayo