Omdiskuterad bortre gräns tas bort

Från och med 1 februari finns det inte längre någon bortre gräns i sjukförsäkringen. Samtidigt fasas också det arbetsmarknadspolitiska programmet ”arbetslivsintroduktion” ut, uppger Försäkringskassan på sin hemsida.

Tidigare kunde man, med vissa undantag, vara sjukskriven i högst två och ett halvt år. Efter det fick de som utförsäkrats gå en arbetslivsintroduktion i Arbetsförmedlingens regi under tre månader.

Nu tar man alltså bort den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen, vilket innebär att man kan ha sjukpenning under obegränsad tid, så länge arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom, skriver Försäkringskassan på sin hemsida.

– Jag är glad att vi idag sätter stopp för utförsäkringspolitiken. Den har inte gett människor bättre förutsättningar att bli friska och komma tillbaka till arbete – tvärtom, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar på regeringens hemsida.

Moderaternas Elisabeth Svantesson är dock inte nöjd.
– Jag ser att det finns en risk att man lämnar människor för länge i sjukförsäkringen och att de inte får det stöd och den hjälp de behöver när man tar bort gränsen, säger hon i en riksdagsdebatt om sjukförsäkringen.

Frågan har varit mycket omdiskuterad, men i december förra året röstade en majoritet av riksdagens ledamöter igenom regeringens förslag.

Text: Therese Nilsson

Arbeta så mycket du vill?

För en tid sedan i ASP-bladet nr 1/ 08 skrev vi här på debattsidan om några frågor vi hade ställt till finansminister Anders Borg. Nu har tåget rullat vidare och vi har fått svar, men inte från finansministern utan från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

De frågor vi då ställde var:

1. Om studier kan anses som rehabilitering, varför kan man inte längre få studiebidrag från CSN och sjukersättning från Försäkringskassan?
2. Eftersom finansministerns politiska linje är full sysselsättning, på vilka sätt kan så kallade sociala kooperativ stimuleras?
3. När det gäller förtidspension, hur tänker finansministern balansera arbete/sysselsättning med den sårbarhet som finns hos många förtidspensionärer att gå ut i arbete?

Ovanstående frågor blev jag hänvisad från en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet att i stället ställa till socialförsäkringsministern, eftersom finansministerns ansvar ligger mer i den skattefinansiella sektorn.

Så kom det i början av april ett svar från Cristina Husmark Pehrsson som är socialförsäkringsminister. I sitt svar bifogade hon en länk till regeringens sida på Internet där svaren på de vanligaste frågorna finns kring deras förslag ”Från sjukersättning till arbete”.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att det inte ska finnas några hinder för en förtidspensionerad att gå ut i arbete, starta eget eller att ägna sig åt studier. Rätten till sjukersättning kommer inte att påverkas. Det föreslås att den som senast i augusti 2007 hade icke tidsbegränsad sjukersättning ska omfattas av de nya reglerna. När det gäller aktivitetsersättning så utreds det för närvarande. I korthet kan man säga att om man har hel sjukersättning så får man tjäna ett prisbasbelopp (2008: 41 000 kr) utan att ersättningen reduceras, har man halv sjukersättning föreslås fribeloppet vara 4,2 prisbasbelopp (2008: 172 200 kr). Antalet personer som idag kan beröras av de nya reglerna är 427 000 personer. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Det är ju i och för sig bra att underlätta för personer med sjukersättning att gå ut i arbete, att studera eller starta eget, men hur blir det med dem som inte förmår att göra det? Finns det inte en fara att ytterligare klasser skapas där de som av olika skäl inte kan sysselsätta sig med arvode hamnar längst ner på skalan? Det finns ju idag många former av daglig sysselsättning som inte ger den enskilde brukaren någon ersättning, borde inte de också premieras på något sätt?

Förslaget är till viss del ett bra förslag, men, känslan jag får säger mig att regeringen vill ha sysselsättning till varje pris på bekostnad av dem som inte kan.