I årets första I fokus har ASP Bladet besökt Kvinnojouren. Den har funnits sedan 1982 och hjälper kvinnor och barn som i en nära relation är utsatta för våld. ASP Bladet träffade Elisabeth Björk, vice ordförande i Kvinnojouren, som berättade om deras verksamhet.
Kvinnojouren i Karlstad har verkat för kvinnors rättigheter, i över trettio års tid. De har varit en hjälp i den utsatthet som våld i nära relationer kan innebära.
Elisabeth Björk, vice ordförande, har varit aktiv i Kvinnojouren sedan 2010 och stöttar bland annat upp ordföranden och hjälper till med en del av hennes uppgifter. Hon jobbar ideellt och har ett vanligt jobb vid sidan av.
Kvinnojoursrörelsen började på 1970-talet i England och kom hit till Sverige på början av 1980-talet. Här i Karlstad var det från starten ett flertal politiska partier i samarbete med olika föreningar som startade Kvinnojouren. Efter ett par år blev det en helt egen förening, vilket den också är idag.
Kvinnor som är utsatta för våld kan med hjälp av jouren få möjlighet att bo i skyddat boende. Detta boende är beläget på en hemlig adress. Det finns två typer av boenden, en större lägenhet och en mindre där man kan ha med sig husdjur. Det är vanligt att även djuren utsätts för våld eller att man hotar att skada djuret, för att komma åt kvinnan. En del av kvinnorna kommer via, eller i samråd med Socialtjänsten.
Det varierar hur stort trycket är på det skyddade boendena. Ibland står det tomt, men under vissa perioder är det fullbelagt.
– Det är i det akuta läget som det är tänkt att man ska vistas i boendet. ”Nu är jag i livsfara och behöver jag någonstans att bo, tills jag hittar ett eget boende”, förklarar Elisabeth Björk.
Den största delen av Kvinnojourens verksamhet inriktar sig på stödsamtal. Dessa samtal äger rum i Kvinnojourens lokaler. Det finns tre anställda och en person på tjejjouren som möter kvinnorna. Oftast ringer kvinnorna jouren och bokar en tid för ett samtal.
Våld mot kvinnor har inga gränser vad gäller klass eller socialgrupp. Det ser ut på samma sätt, menar Elisabeth.
– Efter den långa erfarenhet vi har, kan vi säga att ingen speciell grupp är mer vanligt förekommande, våldet finns i alla samhällsgrupper. Det finns överallt och följer liknande mönster oavsett om man är rik eller fattig, säger Elisabeth Björk.
Hon säger att de flesta politiska partierna är positivt inställda till Kvinnojourens verksamhet. Jouren vill att man ska få ett mer långsiktigt stöd till verksamheten. Något som partierna är med på.
– Vi anordnade en paneldebatt i valrörelsen 2014 om kvinnofridsfrågor, där alla närvarande partier ”sa ja” till ett långsiktigt stöd och en säkrare ekonomisk framtid, eftersom vi är beroende av stöd. I samhället överlag tror jag att det finns en positiv inställning till Kvinnojouren, säger hon.
Kvinnojourens största utmaning är idag att få till en hållbar ekonomisk situation. Som det ser ut nu finansieras verksamheten av bidrag från kommunen och sökta projektpengar.
– Nu har regeringen tillsatt hundra miljoner kronor om året till kvinnojourerna, därifrån kan vi söka pengar, men ännu vet vi inte vad vi får, säger Elisabeth Björk.
Elisabeth menar att samhället idag inte är mer våldsamt än tidigare. Däremot säger hon att vi har annan syn på vad våld är, jämfört med femton, tjugo år sedan. I dag har vi större kunskap att våldet finns i vårt samhälle.
– Kvinnojoursrörelsen har generellt jobbat med att synliggöra våld som sker mellan hemmets fyra väggar. Det finns större kunskap om detta idag, men vi har långt kvar att gå, menar hon.
Text och foto:
Henrik Sjöberg
ASP BLADET 