Svårt att behandla depression hos äldre

Äldre personer drabbas oftare av depression än andra. Sveriges Television uppger att socialstyrelsen kan komma att ändra riktlinjerna för behandling av depression hos äldre. Ökad kunskap om antidepressiv medicinering har visat att äldre får sämre effekt och fler biverkningar.

Socialstyrelsen har i uppdrag av staten att utarbeta riktlinjer för vård av sjukdomar, framförallt allvarliga och långvariga sjukdomar som är kostsamma för samhället. I en kartläggning om läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre gjord av Socialstyrelsen 2014, framgår att antidepressiv medicin hamnar på tredjeplats av de läkemedelsgrupper som orsakar flest biverkningsrelaterade sjukhusinläggningar av äldre (personer över 65 år). Vanliga biverkningar som fallolyckor, yrsel och problem med hjärtrytmen innebär ofta sjukhusinläggning.

Dagens Nyheter skriver att antalet deprimerade äldre har ökat kraftigt under 2000-talet, och forskarna tror att näringsbrist är en av de utlösande faktorerna. Även sömnapné som är mycket vanligt hos gamla personer och biverkningar av andra mediciner tros vara viktiga orsaker varför de blir deprimerade. Det är inte ovanligt att ålderstigna personer har fler än fem föreskrivna läkemedel. Det är därför mycket viktigt att den föreskrivande läkaren vet hur medicinerna fungerar tillsammans och vilka biverkningar de kan ge.

– Om man redan står på en behandling som fungerar bra finns ingen anledning att ändra den, men ju äldre man blir, desto sämre effekt har medicinen. Biverkningarna blir fler, eftersom de gamla är mycket känsligare säger Yngve Gustafsson, professor vid Umeå universitet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade i januari 2015 en sammanställning av forskningen om nytta och risk med de vanligaste behandlingsalternativen vid depression hos personer över 65 år. I en korttidsstudie har det visat sig att selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) inte haft bättre effekt än placebo för äldre med depression utan enbart gett den deprimerade biverkningar. De andra behandlingsalternativen som utvärderats i sammanställningen är samtalsterapi, fysisk aktivitet, elbehandling (ECT) och ljusterapi. Det finns dock för få studier gjorda på dessa behandlingsalternativ för att veta om de ger bättre effekt, mindre biverkningar och lägre kostnader för samhället.

2010 skrev Socialstyrelsen att SSRI till äldre med depression kan vara bra vid medelsvår depression. Nu kan riktlinjerna komma att ändras.

– Det har kommit ny kunskap på det här området som kan förändra rekommendationen, säger Arvid Widenlou-Nordmark, enhetschef på socialförvaltningen, till Sveriges Television.

Källa: Dagens Nyheter, Socialstyrelsen, Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Snabbmetod mot skadligt drickande

Socialstyrelsen vill öka tillgängligheten för vård vid alkoholberoende. Genom en ny, kort behandlingsform hoppas man nå ut till fler överkonsumenter i behov av hjälp, berättar Dagens Nyheter.

Tidigare i år föreslog Socialstyrelsen nya riktlinjer för vårdande och stödjande insatser vid missbruk. Myndigheten framhåller bland annat en ny behandlingsform, kallad Met-metoden.

Personer som behandlas enligt denna modell får, efter frågeformulär och medicinska tester, ta del av motiverande samtal. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att tre – fyra besök förväntas vara fullgott.

– Rent intuitivt kan man undra om det verkligen är tillräckligt. Men det finns vetenskapliga studier där man jämfört Met med mer omfattande behandling som kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Det har i stort sett samma effekt, säger Maria Branting, som lett arbetet med att ta fram Socialstyrelsens nya riktlinjer, till Dagens Nyheter.

Met-metoden kräver ingen specialutbildning, och kan därför praktiseras inom primärvården såväl som företagshälsovården.

– Genom att öka tillgängligheten når vi ut till fler. Förhoppningen är också att nå ut till den grupp som inte vill vända sig till den vanliga beroendevården, säger Maria Branting till Dagens Nyheter.

Text: Peter Sundström
Foto: Stefan Ek

81 miljoner i kompenserad fritidspeng

På uppdrag av regeringen kommer Socialstyrelsen betala ut 81 000 000 kronor till Sveriges kommuner. Medlen ska kompensera för stegrade utgifter under 2015, till följd av införandet av fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd, står att utläsa i regeringsbeslutet.

Den 1 Juli 2014 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen i kraft. Detta efter att riksdagen beslutat att förverkliga en proposition från den tidigare regeringen.

Den nya bestämmelsen ger barn i åldrarna 10-15 år rätt till fritidspeng, om de ansökande hushållen har- och har haft försörjningsstöd under minst sex månader det senaste året.

Fritidspengen är en ersättning från socialnämnden, som täcker kostnaderna för barnens deltagande i vissa typer av fritidsaktiviteter. I regeringsbeslutet formuleras kriterierna som att ”Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap”.

Kostnaderna för fritidsaktiviteter får inte överstiga 3000 kronor per barn och år, enligt socialtjänstförordningen. Under 2015 förväntas dessa kostnader att uppgå till totalt 81 000 000 kronor, och kommunerna ska nu kompenseras.

I Värmlands län får kommunerna dela på drygt 1,6 miljoner, varav 688 000 kronor går till Karlstad.

Text: Peter Sundström

Snabb väg in med första linjen

Första linjen startar i Karlstad – ett unikt samarbete mellan kommun och landsting som ska öka tillgängligheten till hjälp för barn och unga med psykisk ohälsa. En verksamhet som redan prövats med gott resultat ute i landet.

I februari nästa år slår portarna till Första linjen upp i Tingvallatandläkarens gamla lokaler. För att ta reda på mer om detta spännande och viktiga projekt har ASP Bladet talat med tre personer som alla är involverade: Karin Haster, divisionschef i psykiatri, Christina Sand, verksamhetsutvecklare inom divisionen för psykiatri samt Malin Lundgren-Kullgren, medicinskt ansvarig inom elevhälsan i Karlstads kommun.

Jag ber Christina Sand berätta om vad Första linjen egentligen är för något och hon tar genast till orda:

– Begreppet kom till 2007 när SKL fick i uppdrag från Socialstyrelsen att ta reda på hur man kan öka tillgängligheten för barn och unga inom psykiatrin. Man började titta på vårdgarantin och såg att vårdnivån för barn och unga inte finns, vårdcentraler för vuxna har inte möjligheten att ta hand om barn och unga på samma sätt. Det här ledde till förslag på hur första linjen skulle kunna utvecklas i de olika landstingen.

Första linjens målgrupp är barn och ungdomar mellan 6-20 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, samt deras anhöriga. Tanken är att det ska vara lätttillgängligt och den sökande ska komma in snabbt. Det ska inte vara långa behandlingstider, sett till antal vårdtillfällen, men behandlingen kan sträcka sig över lång tid. Det kan komma att finnas de som har insatser över ett år men att stödet kommer vara tidsmässigt väldigt utspritt.

Första linjen hoppas de ska leda till en avlastning för den specialiserade psykiatrin, och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i synnerhet. BUP skall inte längre på samma sätt jobba med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, då det är en specialistenhet. Karin Haster menar att detta frigör resurser för annat än pappersarbetet.

– Det ska vara enkelt också, inte en massa administration. Tanken är ju att man ska kunna fånga upp lättare problematik innan den behöver bli så omfattande. Det första som möter en är inte väntetid utan här får man kontakt direkt.

– Om man ser på städer och kommuner som har en bra första linje så blir köerna mindre till specialistnivån, säger Malin Lundgren-Kullgren.

Olika personalkategorier kommer att finnas på plats: socionomer, psykologer, sjuksköterskor, en specialpedagog, administratör och avdelningschef. En läkare kommer finnas som konsult, i detta fall en distriktsläkare. Insatserna kommer att ske både individuellt och i grupp. Det kommer även finnas föräldragrupper samt anordnas öppna föreläsningar.

ASP Bladet frågar Malin Lundgren-Kullgren om det här kommer att ske i samarbete med elevhälsan.

– Det tror jag. För de här barnen hoppas jag det, ungdomarna finns i skolan. Vissa barn och familjer vill hålla det här utanför skolan, vilket är en positiv sak med Första linjen, för då kan man välja själv.

Första Linjen är en integrerad form, alltså ett unikt samarbete mellan kommun och landsting. I Värmland finns det redan en mottagning i Hagfors. Där har de sett goda resultat.

Hur skall då det hela bekostas?
– Det som har varit viktigt när vi samlats, är att det ska inte vara en massa diskussioner om vart vi står organisatoriskt. Om vilka som ska betala. Bortsett från kommunerna är vi två divisioner inom landstinget, allmänmedicin och psykiatri som har drivit den här frågan. Vi har sagt att det här är en verksamhet vi behöver ha, nu gör vi det! säger Karin Haster.

Vid intervjun blir det tydligt att alla tre som samtalet förs med, tror mycket på idén runt Första linjen. Det stora målet är att minska den psykiska ohälsan och lidandet. Det finns mycket pengar att spara genom detta. Karin Haster ser Första linjen som en del i ett paradigmskifte:

– Jag tycker att man ska se den psykiska ohälsan som en del av livet. För så är det ju för oss alla, under vissa perioder är man inte på topp. Så som vi är organiserade nu så är man antingen frisk eller sjuk, men det finns ett spann där emellan. Någonstans handlar det om att få till stånd en attitydförändring gällande psykisk ohälsa. Vi blir alla drabbade någon gång.

Text & foto: Kajsa Jansson