Etikettarkiv: socialstyrelsen

Svårt att behandla depression hos äldre

2222Äldre personer drabbas oftare av depression än andra. Sveriges Television uppger att socialstyrelsen kan komma att ändra riktlinjerna för behandling av depression hos äldre. Ökad kunskap om antidepressiv medicinering har visat att äldre får sämre effekt och fler biverkningar.

Socialstyrelsen har i uppdrag av staten att utarbeta riktlinjer för vård av sjukdomar, framförallt allvarliga och långvariga sjukdomar som är kostsamma för samhället. I en kartläggning om läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre gjord av Socialstyrelsen 2014, framgår att antidepressiv medicin hamnar på tredjeplats av de läkemedelsgrupper som orsakar flest biverkningsrelaterade sjukhusinläggningar av äldre (personer över 65 år). Vanliga biverkningar som fallolyckor, yrsel och problem med hjärtrytmen innebär ofta sjukhusinläggning.

Dagens Nyheter skriver att antalet deprimerade äldre har ökat kraftigt under 2000-talet, och forskarna tror att näringsbrist är en av de utlösande faktorerna. Även sömnapné som är mycket vanligt hos gamla personer och biverkningar av andra mediciner tros vara viktiga orsaker varför de blir deprimerade. Det är inte ovanligt att ålderstigna personer har fler än fem föreskrivna läkemedel. Det är därför mycket viktigt att den föreskrivande läkaren vet hur medicinerna fungerar tillsammans och vilka biverkningar de kan ge.

– Om man redan står på en behandling som fungerar bra finns ingen anledning att ändra den, men ju äldre man blir, desto sämre effekt har medicinen. Biverkningarna blir fler, eftersom de gamla är mycket känsligare säger Yngve Gustafsson, professor vid Umeå universitet.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerade i januari 2015 en sammanställning av forskningen om nytta och risk med de vanligaste behandlingsalternativen vid depression hos personer över 65 år. I en korttidsstudie har det visat sig att selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) inte haft bättre effekt än placebo för äldre med depression utan enbart gett den deprimerade biverkningar. De andra behandlingsalternativen som utvärderats i sammanställningen är samtalsterapi, fysisk aktivitet, elbehandling (ECT) och ljusterapi. Det finns dock för få studier gjorda på dessa behandlingsalternativ för att veta om de ger bättre effekt, mindre biverkningar och lägre kostnader för samhället.

2010 skrev Socialstyrelsen att SSRI till äldre med depression kan vara bra vid medelsvår depression. Nu kan riktlinjerna komma att ändras.

– Det har kommit ny kunskap på det här området som kan förändra rekommendationen, säger Arvid Widenlou-Nordmark, enhetschef på socialförvaltningen, till Sveriges Television.

Källa: Dagens Nyheter, Socialstyrelsen, Sveriges Television

Text: Ylva Alsterlind
Foto: Robert Halvarsson

Snabbmetod mot skadligt drickande

654Socialstyrelsen vill öka tillgängligheten för vård vid alkoholberoende. Genom en ny, kort behandlingsform hoppas man nå ut till fler överkonsumenter i behov av hjälp, berättar Dagens Nyheter.

Tidigare i år föreslog Socialstyrelsen nya riktlinjer för vårdande och stödjande insatser vid missbruk. Myndigheten framhåller bland annat en ny behandlingsform, kallad Met-metoden.

Personer som behandlas enligt denna modell får, efter frågeformulär och medicinska tester, ta del av motiverande samtal. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att tre – fyra besök förväntas vara fullgott.

– Rent intuitivt kan man undra om det verkligen är tillräckligt. Men det finns vetenskapliga studier där man jämfört Met med mer omfattande behandling som kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. Det har i stort sett samma effekt, säger Maria Branting, som lett arbetet med att ta fram Socialstyrelsens nya riktlinjer, till Dagens Nyheter.

Met-metoden kräver ingen specialutbildning, och kan därför praktiseras inom primärvården såväl som företagshälsovården.

– Genom att öka tillgängligheten når vi ut till fler. Förhoppningen är också att nå ut till den grupp som inte vill vända sig till den vanliga beroendevården, säger Maria Branting till Dagens Nyheter.

Text: Peter Sundström
Foto: Stefan Ek

81 miljoner i kompenserad fritidspeng

På uppdrag av regeringen kommer Socialstyrelsen betala ut 81 000 000 kronor till Sveriges kommuner. Medlen ska kompensera för stegrade utgifter under 2015, till följd av införandet av fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd, står att utläsa i regeringsbeslutet.

Den 1 Juli 2014 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstlagen i kraft. Detta efter att riksdagen beslutat att förverkliga en proposition från den tidigare regeringen.

Den nya bestämmelsen ger barn i åldrarna 10-15 år rätt till fritidspeng, om de ansökande hushållen har- och har haft försörjningsstöd under minst sex månader det senaste året.

Fritidspengen är en ersättning från socialnämnden, som täcker kostnaderna för barnens deltagande i vissa typer av fritidsaktiviteter. I regeringsbeslutet formuleras kriterierna som att ”Barnets fritidsaktiviteter ska vara regelbundna och ledarledda samt främja ett aktivt deltagande i samhällets gemenskap”.

Kostnaderna för fritidsaktiviteter får inte överstiga 3000 kronor per barn och år, enligt socialtjänstförordningen. Under 2015 förväntas dessa kostnader att uppgå till totalt 81 000 000 kronor, och kommunerna ska nu kompenseras.

I Värmlands län får kommunerna dela på drygt 1,6 miljoner, varav 688 000 kronor går till Karlstad.

Text: Peter Sundström

Snabb väg in med första linjen

3Första linjen startar i Karlstad – ett unikt samarbete mellan kommun och landsting som ska öka tillgängligheten till hjälp för barn och unga med psykisk ohälsa. En verksamhet som redan prövats med gott resultat ute i landet.

I februari nästa år slår portarna till Första linjen upp i Tingvallatandläkarens gamla lokaler. För att ta reda på mer om detta spännande och viktiga projekt har ASP Bladet talat med tre personer som alla är involverade: Karin Haster, divisionschef i psykiatri, Christina Sand, verksamhetsutvecklare inom divisionen för psykiatri samt Malin Lundgren-Kullgren, medicinskt ansvarig inom elevhälsan i Karlstads kommun.

Jag ber Christina Sand berätta om vad Första linjen egentligen är för något och hon tar genast till orda:

– Begreppet kom till 2007 när SKL fick i uppdrag från Socialstyrelsen att ta reda på hur man kan öka tillgängligheten för barn och unga inom psykiatrin. Man började titta på vårdgarantin och såg att vårdnivån för barn och unga inte finns, vårdcentraler för vuxna har inte möjligheten att ta hand om barn och unga på samma sätt. Det här ledde till förslag på hur första linjen skulle kunna utvecklas i de olika landstingen.

Första linjens målgrupp är barn och ungdomar mellan 6-20 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, samt deras anhöriga. Tanken är att det ska vara lätttillgängligt och den sökande ska komma in snabbt. Det ska inte vara långa behandlingstider, sett till antal vårdtillfällen, men behandlingen kan sträcka sig över lång tid. Det kan komma att finnas de som har insatser över ett år men att stödet kommer vara tidsmässigt väldigt utspritt.

Första linjen hoppas de ska leda till en avlastning för den specialiserade psykiatrin, och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i synnerhet. BUP skall inte längre på samma sätt jobba med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, då det är en specialistenhet. Karin Haster menar att detta frigör resurser för annat än pappersarbetet.

– Det ska vara enkelt också, inte en massa administration. Tanken är ju att man ska kunna fånga upp lättare problematik innan den behöver bli så omfattande. Det första som möter en är inte väntetid utan här får man kontakt direkt.

– Om man ser på städer och kommuner som har en bra första linje så blir köerna mindre till specialistnivån, säger Malin Lundgren-Kullgren.

5

Olika personalkategorier kommer att finnas på plats: socionomer, psykologer, sjuksköterskor, en specialpedagog, administratör och avdelningschef. En läkare kommer finnas som konsult, i detta fall en distriktsläkare. Insatserna kommer att ske både individuellt och i grupp. Det kommer även finnas föräldragrupper samt anordnas öppna föreläsningar.

ASP Bladet frågar Malin Lundgren-Kullgren om det här kommer att ske i samarbete med elevhälsan.

– Det tror jag. För de här barnen hoppas jag det, ungdomarna finns i skolan. Vissa barn och familjer vill hålla det här utanför skolan, vilket är en positiv sak med Första linjen, för då kan man välja själv.

Första Linjen är en integrerad form, alltså ett unikt samarbete mellan kommun och landsting. I Värmland finns det redan en mottagning i Hagfors. Där har de sett goda resultat.

Hur skall då det hela bekostas?
– Det som har varit viktigt när vi samlats, är att det ska inte vara en massa diskussioner om vart vi står organisatoriskt. Om vilka som ska betala. Bortsett från kommunerna är vi två divisioner inom landstinget, allmänmedicin och psykiatri som har drivit den här frågan. Vi har sagt att det här är en verksamhet vi behöver ha, nu gör vi det! säger Karin Haster.

Vid intervjun blir det tydligt att alla tre som samtalet förs med, tror mycket på idén runt Första linjen. Det stora målet är att minska den psykiska ohälsan och lidandet. Det finns mycket pengar att spara genom detta. Karin Haster ser Första linjen som en del i ett paradigmskifte:

– Jag tycker att man ska se den psykiska ohälsan som en del av livet. För så är det ju för oss alla, under vissa perioder är man inte på topp. Så som vi är organiserade nu så är man antingen frisk eller sjuk, men det finns ett spann där emellan. Någonstans handlar det om att få till stånd en attitydförändring gällande psykisk ohälsa. Vi blir alla drabbade någon gång.

Text & foto: Kajsa Jansson

Fysisk aktivitet på recept – en växande trend

2123Idag används i allt större utsträckning fysisk aktivitet på recept (FAR) som ett komplement eller alternativ till läkemedelsbehandling.

Receptet skrivs ut av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast, men ordinationen sker alltid i samverkan med patienten. Landstinget i Värmland skriver på sin hemsida att fysisk aktivitet på recept bara får skrivas ut till personer över 18 år.

Enligt Socialstyrelsens hemsida består behandlingen av en angiven fysisk aktivitet som ska utövas ett visst antal minuter i veckan. Stöd och uppföljning ingår. Aktiviteten kan vara allt från skogspromenader till organiserad gruppträning.

– Promenader och stavgång är de aktiviteter som förskrivs mest här hos oss, säger Ulrika Sälgeback, sjukgymnast på Friskvården i Värmland. Hon berättar att fysisk aktivitet på recept har används i Sverige sedan våren 2005.

År 2013 skrev Friskvården i Värmland ut cirka 1000 recept, men Ulrika förklarar att mörkertalet är stort, eftersom de som klarar sig utan extra stöd inte syns i den statistik hon och hennes kollegor har tillgång till. Sammanhållna siffror från 2010, som Radio P4 Värmland tagit del av, visar dock på 2000 utskrivna recept för Värmland i sin helhet. Sju av tio patienter som får fysisk aktivitet på recept utskrivet är kvinnor.

– Så är det både i Sverige och internationellt, men varför det är så vet jag inte, säger Ulrika.

Motion ger många hälsovinster
I Värmland är det vanligast att patienter som får fysisk aktivitet på recept är mellan 41 och 60 år när det gäller män, och mellan 21 och 50 år när det kommer till kvinnor.

Organisationen Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) har i samarbete med Läkaresällskapet skrivit på sin hemsida, att man rekommenderar minst 150 minuters motion i veckan för personer över 18 år. Detta för att förebygga till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och psykisk ohälsa, samt behålla eller förbättra sin fysiska prestationsförmåga.

Friskvården i Värmland tar emot patienter som behöver extra stöd att komma igång med sin motion.

– Utifrån de som kommer till oss är övervikt den främsta orsaken, säger Ulrika. Hon berättar att andra vanliga problem är smärta i rörelseapparaten, högt blodtryck och diabetes.

Friskvården i Värmland erbjuder vägledande hälsosamtal, olika motionsgrupper och uppföljning av aktiviteten. För att underlätta uppföljningen och ytterligare motivera patienten att fullfölja receptet använder sig Ulrika och hennes kollegor av en s.k. aktivitetsdagbok. I dagboken ska patienten anteckna sin motion och vad han eller hon äter. Ulrika berättar att följsamheten för fysisk aktivitet på recept är större än den för läkemedelsbehandling, och ser en trend i hur vi förhåller oss till vår egen hälsa.

– Man har gjort undersökningar på vårdcentraler, där man bland annat har frågat om patienten vill att vårdpersonalen ska ställa frågor om hans eller hennes levnadsvanor. Det var över 90 procent svarade ja på den frågan. Det tycker jag är bra, man vill ta eget ansvar för sin hälsa, säger Ulrika.

Text: Therese Nilsson
Foto: Per Rhönnstad

Ökad livskvalitet är mer än psykofarmaka

Taube

Till hösten kommer Landstinget i Värmland (LiV) att dra igång en kampanj för att öka livskvaliteten  hos patienter med psykisk ohälsa.

Karin Haster, som är chef på landstingets division för psykiatri säger att detta mål stämmer väl överens med Socialstyrelsens rapport Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. I den sägs att de med denna problematik riskerar att dö tidigare i kroppsliga sjukdomar, än de som inte har den.

Rapporten tar upp ett antal förslag för att reducera riskerna att dö i förtid i sjukdomar som går att undvika, förstärka välbefinnandet, höja livskvaliteten sett till hälsa och förbättra funktionsförmågan.

I Värmland kommer dessa förändringar att iscensättas genom att hjälpa patienterna till ändrade levnadsvanor. Några förslag går ut på att minska tobaksförbrukningen och intag av alkohol, även om målet är att patienterna ska sluta helt. Dessutom ska patienterna uppmuntras till utökad fysisk aktivitet, likaledes att göra cellprovskontroller och mammografiundersökningar i större utsträckning än vad som sker i dag.

Hos den övriga befolkningen har överlevnadsprocenten ökat för stroke- och hjärtinfarktpatienter, men hos gruppen för de som har en psykisk diagnos ligger den kvar på samma nivå som tidigare. På grund av detta kommer psykiatriavdelningarna att utöka strukturen i sin verksamhet och genomföra fler kroppskontroller avseende hälsa än förut.

För att styra upp verksamheten, stötta och motivera patienterna och hjälpa till att organisera allt detta kommer psykiatrikern Jill Taube att jobba några månader med detta, med start i höst.

Text: Liselotte Frejdig
Foto: Per Rhönnstad

Till vardags arbetar Jill Taube som psykiatriker i Stockholm. Inom lanstinget är hon projektledare för Handlingsprogram för övervikt och fetma samt Fysisk aktivitet på recept. Hon är även ute och föreläser om hur fysisk aktivitet leder till större välbefinnande för både kropp och själ. För den som vill veta mer om Jill Taube, besök psykiatribloggen på http://psykiatribloggen.se/.

När mer pengar löser dina problem

Det finns ett projekt, som är ganska unikt och det bygger på erfarenheter från USA och Blekinge. Det har bara gjorts en gång på vardera ställe. Projektet bygger på att personer med psykisk funktionsnedsättning under en viss period har fått ett litet extra tillskott med pengar.

I detta fall rörde det sig om att personerna fick 5oo kronor mer under en niomånadersperiod. Därefter så gjorde forskare en analys på huruvida personerna mått bättre som ett resultat av detta. Professor Alain Topor har hållit en föreläsning om detta, och denna föreläsning ligger upplagd av Landstinget i Blekinge på Youtube.

En stor del av Alains föreläsning går ut på att förklara det vissa antagligen förstår instinktivt. Folk mår dåligt när dom har lite pengar att leva av och att folk mår bättre när dom får mer pengar att leva av. För att testa om detta skulle kunna innebära positiva saker för samhället testade Blekinge kommun att genomföra detta något udda projekt. De som hade det sämst ekonomiskt och de som har psykiska problem fick vara delaktiga. De som av vissa anses tillhöra samhällets botten.

Förmodligen anser många att det är bara och rycka upp sig och skaffa ett jobb. Men många förstår inte att detta handlar om personer som helt enkelt mår för dåligt för att jobba. I bästa fall så kanske de kan jobba ett par timmar här eller där. Personer med betydande psykiska funktionshinder är helt klart de som har det sämst när det gäller ekonomin. Inkomsten har dessutom i princip stått stilla under minst en tioårsperiod.

Samhälles klyftor blir därför ännu större. Detta har inneburit ännu sämre ekonomiska resurser för de som redan hade det dåligt innan. Vad som gäller för personer som har psykiska besvär så saknar nästan alla något som kallas för ”kontant marginal”.

En månadslön på banken
För två decennier sedan så hade vi en finansminister som tyckte att alla borde ha minst en månadslön innestående på banken. Utifrån det här utlåtandet var det väldigt många som hade funktionshinder som kände sig mer misslyckade än vanligt. Få personer som är i den här situationen har pengar på banken. Det här med att inte ha kontant marginal får stora konsekvenser. Exempelvis är det inte många i denna grupp som har bil eller körkort. Många har svårigheter med att betala för sin tandvård. Det är inte många som haft möjlighet till en utomlandssemester med mera.

Alain berättar att förmågan att få vänner är svårare, och dessutom färre. Många kan inte ens nämna tre, fyra stycken. Nätverket krymper för dom som är sjuka. Ensamhet och isolering är vanligt för sjuka människor. Sen visar det sig att denna grupp har ett stort beroende av nära och kära.

I motsats med till andra med dålig ekonomi så ser inte den sjuke ljuset i tunneln. En person som utbildar sig och har dåligt ställt kommer med stor sannolikhet att få det bättre. Med detta så så får man helt olika känslor och mående. Om man vet att det aldrig kommer bli bättre så kommer man förmodligen också må sämre psykiskt.

Enligt Alain så vet Socialstyrelsen redan de negativa konsekvenserna av dålig ekonomi. Men det är inte många kommuner som gör den typen av projekt som de gjorde i Blekinge år 2012.

”En stor del av Alains föreläsning går ut på att förklara det vissa antagligen förstår instinktivt. Folk mår dåligt när dom har lite pengar att leva av och att folk mår bättre när dom får mer pengar att leva av. ”

Att vara fattig är så mycket mer än bara ha dåligt ställt. Självklart så får man en begränsad värld av att båda vara sjuk och fattig. Socialstyrelsen säger att man kan kompensera sin ekonomiska situation med att jobba mer. Men vad de kanske inte tänker på, är att denna grupp är de som orkar jobba minst. Enligt Alain så borde bidragen höjas för de som har det sämst. Regeringen tycker annorlunda.

Att ha ett arbete ger dessutom status, det ger återhämtning från psykisk ohälsa, det sociala livet blir större, man får en bättre självbild, arbetet är en naturlig vuxenaktivitet. Alain själv är orolig för att bli gammal, för då har han ingen vuxenaktivitet.

– Vad blir jag då? Bara gammal och gaggig, frågar han sig retoriskt. Det låter hemskt att bli pensionär, säger han i Blekinge läns landstings föreläsningsfilm.

En annan forskare med anknytning till Karlstad, Bengt Starrin, har studerat arbetslöshet och dess följder. Han säger angående hälsan att arbetet är mindre viktigt än inkomsten, framförallt om arbetet ger låg grad av självbestämmande. Alltså, att man som anställd inte är med och bestämmer så mycket över sin arbetssituation.

500 kronor mer gör nytta
Sen fortsätter Alain med en fråga, kan personer med allvarliga psykiska funktionshinder komma igång och börja arbeta? Är det realistiskt idag, i Sverige, att få ut alla på arbetsmarknaden.

– Självklart inte. Många är på tok för sjuka, berättar Alain. Företag är sällan snällt inställda till människor med funktionsnedsättningar. Är ni överraskade? Han ställer denna fråga till publiken, men ingen svarar.

Som avslutning så berättar Alain Topor om de fördelar folk upplevde av att de fick av lite mer pengar på fickan. Han berättar om en man som hade en massa diagnoser och han levde på existensminimum. Tack vare projektet så fick han under en nio niomånadersperiod 500 kronor mer att leva för. Denna person återupptog sitt stora ungdomsintresse, vilket var att spela bowling.

Detta fick honom att må bättre. Han fick han en bättre självbild, han fick en syssla, han träffade människor, han fick status, någon att prata med, han fick en mening med livet och allt det här positiva fick han på grund av att han nu hade råd till att bowla.

Text: Christer Adrian
Foto: Per Rhönnstad