Etikettarkiv: Socialt företagande

På jobbet: Martin Seppenän

ASP-bladet har i artikelserien ”På jobbet” den här månaden träffat Martin Seppänen som är verksamhetsutvecklare på Vuxenavdelningen.  Han har ett stort engagemang och trivs när det är mycket att göra.

Berätta om din bakgrund och hur du hamnade på Vuxenavdelningen?

Jag är utbildad socionom. Parallellt med mina studier jobbade jag på Klarälvsgården.  Klarälvsgården är en sluten ungdomsinstitution för killar som är 16 till 20 år. I slutet av min utbildning  sökte jag ett jobb på Gylleby behandlingshem som biträdande föreståndare. Gylleby ligger nära Sunne-tätort och är också ett behandlingshem men är inte en sluten institution som Klarälvsgården. Jag jobbade på Gylleby i två år men efter tag blev det ganska jobbigt att pendla från Karlstad.  Jag upptäckte då att Karlstad kommun sökte efter en verksamhetsutvecklare och i september 2011 började jag jobba på Vuxenavdelningen.                            

Vad gör en verksamhetsutvecklare?

– Det jag gör bland annat är att hålla koll på vad som händer i omvärlden. Det kan vara vad den senaste forskningen säger, rekommendationer och liknande. Jag har varit med och skrivit en projektansökan om IPS ( Individual Placement and Support). Det är en metod som vänder sig till dem med psykisk funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden. Jag har även jobbat med vissa delar av det nya dokumentationssystemet VIVA. Ofta är det problem med nya system, då försöker man titta vad som går att göra bättre och även hitta lösningar för att få fram rätt uppgifter. En annan arbetsuppgift som tar upp min tid är de nationella riktlinjer för personer med schizofreni. De är rekommendationer om vad kommunen och landstinget bör erbjuda inom sina verksamheter. Riktlinjerna säger också att kommunerna och landstinget ska samarbeta i detta. Det är en utmaning som jag ser hoppfullt på. Det tar säkert lite tid men på sikt kommer det bli bättre om man kommer igång med det. Jag har försökt att besöka så många delar av verksamheten som möjligt, för att få en bild av den. Det jag har gjort är bland annat att gå med personalen på boenden. Jag har varit på Rönngården och Strandgården för att se hur de jobbar. Det är jättenyttigt och man lär sig väldigt mycket. En verksamhetsutvecklare måste förstå verksamheten och se hur den ut, och hur den är uppbyggd. Jag tycker mitt arbete som verksamhetsutvecklare är mycket omväxlande.

Vilka projekt arbetar du med nu?

– Veronica Höjier har startat en arbetsgrupp för socialt företagande som jag är en del av. Arbetsgruppen ska ytterligare utveckla socialt företagande och kooperativ. Tanken är att starta nya kooperativprojekt. Politikerna i Karlstad har beslutat att ambitionen är att starta ett nytt socialt företag om året. Jag tycker att socialt företagande är jätteintressant. Det är något som man börjar få upp ögonen för på många håll och man inser det positiva med kooperativ och socialt företagande.

Vad motiverar dig?

– När jag har mycket att göra blir jag per automatik motiverad. Jag har ett inre driv och jag vill att det ska hända mycket. Det får gärna vara svårt och utmanande, inte för lätta uppgifter. Allt går att lösa om man bara vill men det får ta sin tid. Det man får fundera över är hur vi ska lösa uppgiften, så att det blir bra för alla. Att göra det på sitt sätt hela tiden går inte, utan man måste hitta en medelväg.

Hur arbetar du med förändringar i organisationen?

– När det sker en förändring i omvärlden, så är det oftast jag som tar del av informationen först. Sedan tar jag ett beslut och värderar vad som är viktigt att föra vidare till respektive chef i organisationen. Därefter är det deras uppgift att bestämma om det är viktigt att föra det vidare ut i verksamheten eller ej.

Vad ser du som de största utmaningarna i ditt arbete?

– Jag gillar utmaningar och det var det som lockade mig att söka den här tjänsten. Utmaningen ligger i att det är så många olika saker man håller på med. Det är jättekul att ha många bollar i luften och att vara med att driva organisationen framåt. Ibland trycker man på för mycket framåt och vill se att det händer något snabbt. Utmaningen är att tänka långsiktigt och lugna ner sig och ge det lite tid. Eftersom organisationen är stor behöver man ibland vänta in så att alla är på samma spår.

Vad är din uppfattning om Vuxenavdelningen hittills?

Jag jobbar med jätteengagerade personer som verkligen brinner för det här arbetet. Det är inspirerande att jobba med människor som tycker och vill samma saker och har samma värderingar som en själv.

Vad är dina förhoppningar för framtiden?

– Det ska bli jättespännande att vara med på den här resan. Det är många saker på gång och mycket som händer hela tiden. Jag har en positiv syn på framtiden. Det ger även ett mervärde när man gör saker som är riktigt roliga och som har effekter för andra.

Ålder: 29 år

Bor: Herrhagen, Karlstad

Familj: Sambo

Senaste lästa bok: Aldrig fucka upp, Jens Lapidus

Favoritfilm: Pulp Fiction

Favoritmusik: Rockallätare

Drömresa: Machu Picchu, Peru

Favoritmat: Mammas köttfärslimpa

             Text: Henrik Sjöberg

                                                                                                                                                                Foto: Kajsa Jansson

Killstad gård – Gemets senaste arbetsstation

Sedan ett år tillbaka driver Gemet arbetsinriktad rehabilitering ute vid Killstad gård, strax norr om Karlstad. Personer som kommer till Gemets verksamhet kan exempelvis ha erfarenheter av psykisk ohälsa och får här en chans att både återhämta sig och lära sig nya färdigheter.

Här sker arbetsträning för att deltagarna på sikt ska kunna återgå i arbete eller studier. Nio personer arbetstränar, varav en är tjej. Ytterligare åtta personer ingår i annan verksamhet på Killstad gård som centreras kring att man får en yrkesutbildning via Nobelgymnasiet.

I ett stort rött hus finns Gemets lädertillverkning och i ett mindre hus finns också en smedja. Arbetsträning sker även i köket.

Det hela är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmarknads och Socialförvaltningen samt Gymnasieförvaltningen och Individuella programmet på Nobelgymnasiet.

Markus Tempelman, som är utbildad konstsmed, anställdes för ett år sen på Gemet för att arbeta som handledare vid lädertillverkning och smideri. Det Markus gör är att visa hantverket så att deltagarna kan prova på och se om det är något för dem. Man tillverkar till exempel ljusstakar, arbetsknivar och enkla gårdssmiden. – Vi försöker hålla en grundläggande nivå på det vi tillverkar här, säger Markus.

Smedjan – som går under namnet Solasmedjan – tog ett par månader att bygga. Man ägnar sig åt både silversmide och vanligt smide, men silversmidet är i samma hus som lädertillverkningen.

På lädertillverkningen tillverkas armband och man har dessutom renoverat en packväska för motorcyklar. Det man tillverkar säljs på Sandbäcken eller så köps det av eleverna.

Petra Reijers arbetar som samordnare och ser till att rätt insatser finns runt personen. Ingen tidsgräns finns på hur länge man kan vara på Gemet (alla har en individuell planering och rehabiliteringsplan). Man får ingen yrkesutbildning, men man kan använda sina kunskaper som en hobby eller söka till en utbildning.
Vi pratar med en av killarna som kom till Gemet i mars 2007, han var utbränd. Han hade arbetat som kundmottagare på en bilverkstad. Nu har han praktik två dagar i veckan på ett företag i Karlstad och resten på Gemet.

– Arbetsträningen är kanonbra och det är bra kamrater här, säger han.
Han tycker att han har utvecklats mycket på arbetsträningen, speciellt när det gäller dagliga rutiner. Det träningen lär dem är bland annat att skapa rutiner, få arbetsdisciplin och att känna sig produktiva. Och att trivas med det.

Flera säger att de denna verksamhet hade funnits så hade de gett upp. Några menar att detta ger dem en mening med livet, de tror att alternativet hade varit att befinna sig i djup depression. De säger att de är ett bra gäng med god stämning, och påpekar att jämlikhet råder i gruppen.

Text: Olle Stagnér
Foto: Per Rhönnstad