BISAM – Vad händer nu?

bisam-webBISAM är nu slut som projekt. (Förkortningen BISAM betyder brukarinflytandesamordnare)
Vi undrar vad som skett under projekttiden och hur man tar tillvara på den kunskap som man fått. Det är  viktigt att kunskapen tas tillvara, och att personalen finner den bästa möjligheten att förverkliga projektets framgångar så den når brukarna på bästa tänkbara sätt.

Vad har ni arbetat med under tiden som BISAM projektet pågått? Syftet med projektet har varit att utveckla brukarinflytande och det vi mest arbetat med har varit att ge brukarna möjligheter att komma till tals på olika sätt. Men vi har också pratat med personalgrupperna om arbetssätt och metoder och ibland gett förslag på lösningar. Vi har pratat mycket om att inte göra det för svårt. Små enkla saker kan ha stor framgång. Jag tycker det viktigt och säga att det är samarbetet mellan brukare och personal som utvecklar brukarinflytandet, säger Vasti.

Vi är många enheter och flera som varit engagerade, både brukare och personal ute i verksamheterna. Mycket av arbetet har varit förberedelser och planering inför träffar och aktiviteter. I starten av projektet bildade vi en arbetsgrupp med brukare och personal för att få i gång samarbetet. Vi har träffats regelbundet och delat erfarenheter. Vi har även besökt husmötena ute på dom olika boendena och tipsat om hur man kan få mer aktiva möten och göra brukarna mer delaktiga. Det fanns inte husmöten på alla boenden så på vissa ställen har vi vart med och hjälpt till att starta upp sådana. Husmöten är viktiga forum där alla får komma till tals och framföra sina synpunkter samt även ställa sina frågor. Vi har hållit i brukarråden och haft flera omgångar med studiecirklar. Under hösten har en revisionsgrupp fått utbildning och arbetat med förberedelser av en brukarrevision. Den ska börja genomföras nu i dagarna. Vi har också informerat om projektet vid flera tillfällen, både muntligt och skriftligt.

Har ni märkt av några effekter som BISAM projektet åstadkommit? Ja det tycker jag. Vi hade som mål att det ska ge plats, aktiviteter och utrymme för brukarna att vara delaktiga och föra fram sina åsikter, samt att vi tar tillvara deras erfarenhet. Det är inte alltid så att var och en av brukarna säger vad de tycker och tänker, men genom att vara deltagande så engagerar dom sig. Till exempel hade vi två brukare som var med och delade med sig av sin syn på hur viktigt det är med stöd och bemötande när vikarierna informerades före sommaren. I brukar rådet är det mycket diskussioner och några föreningar har börjat se på hur de kan hjälpa varandra. Där är det tänkt att de också gå i en studiecirkel, som heter ”Din egen makt”.  Vi har dessutom lämnat några förslag på en policy kring brukarinflytande som vi hoppas skall gå igenom. Varje personalgrupp har inflytande-ansvariga.

Har det utvecklats som det var tänkt? Det har varit lite speciell att jobba i projekt. Från början gjorde vi ett tidsschema och planerade för olika aktiviteter, men allt eftersom tiden gick fick vi tänka om och göra på andra sätt. Målen med satsningen tycker jag vi nått, även om jag nog hade hoppats att vi hunnit med mer, och kanske kommit längre i processen. Jag tror många tyckt att det gått bra att ha brukarperspektiv i jobbet,  dock inte alla, men lite så är det ju med helt nya koncept. Det behöver tid på sig, och handlar om vad brukarna vill och förmår också.

Vad händer nu? Det finns mycket mer att göra för att nå ännu bättre resultat. Ledningen tycker att det här området är viktigt och vill att arbetet fortsätter i verksamheten. Tills vidare kommer jag att dela min arbetstid på Spegeln, med att tillsammans med Sofia Lagerkvist arbeta vidare för utvecklingen av brukarinflytande. Vi kommer nu att fortsätta besöka husmöten där vi bjuds in och hjälpa till med det vi kan. Studiecirklar är något vi satsar på. Några personalgrupper är också intresserade av studiecirkel på arbetsplatsen. Det tror jag är en jättebra ide. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och just nu planerar vi för en halvdag kring delaktighet och kommunikation. Brukarrevisionen ska pågå under hela året.

Text: Thomas Andersson

Eye Movement Desensitization and Reprocessing

eye-webEMDR skapades av Francine Shapiro, psykolog och forskare vid Mental Research Institute i Palo Alto, USA. Maj-Britt Björn-Persson, legitimerad psykolog vid Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Karlstad berättar mer om Shapiro som av  en slump kom på denna teknik då hon under en höstpromenad funderade över ett problem.

Hon upptäckte att när hon lät ögonen vandra rytmiskt vandra fram och tillbaks i takt med sitt gående, kunde hon lättare hantera det problem som hon var upptagen av. Shapiro upptäckte på så vis den bilaterala stimuleringens förmåga att lösa upp de blockeringar som hindrade hennes förmåga att hantera problemet. Shapiro utvecklade den metod som kom att kallas EMDR. Kort innebär detta att man via ögonrörelserna ökar hjärnans aktivitet så att blockeringar löses upp och minnena blir mer tillgängliga för bearbetning samtidigt som de också länkas samman med våra övriga minnen till en sammanhängande minnesupplevelse. Vid alltför svåra upplevelser är det just denna integreringsprocess som blir satt ur spel så att det vi upplevt kodas in och lagras som splittrade minnesfragment hopkopplade med de känslor vi upplevde vid traumatillfället.

EMDR bygger på bilateral stimulering via rytmiska och alternerande rörelser eller ljud, som hjälper till att öka hjärnans aktivitet. Man kan likna det vid det som sker underdrömsömnen, den s k REM-sömnen. När vi drömmer ökar hjärnans aktivitet.  Drömstadiet tycks spela en stor roll i reorganisering och hoplänkning av våra minnen med de minnen vi redan har och som utgör vår livshistoria. Under EMDR-behandlingen är man avslappnat vaken men har fokus riktat mot sitt inre då man bearbetar de plågsamma och störande minnena.

Ibland är vi med om händelser som känslomässigt är så svåra och skrämmande att de överstiger vår förmåga att hantera dem, ex vis naturkatastrofer, svåra olyckor, krig och övergrepp. Människor kan då reagera med intensiv rädsla och hjälplöshet och med en känsla av handlingsförlamning så att de stelnar till och inte förmår göra någonting. Inte ens springa därifrån eller kämpa för sina liv som är våra vanliga överlevnadsstrategier.  Händelser som upplevs i ett chocktillstånd gör att uppmärksamheten splittras när vi klarar inte att vara mentalt närvarande i det som sker. Den traumatiska händelsen kodas därför in som minnesfragment och dyker upp i vårt medvetande som påträngande och plågsamma minnesglimtar utan sammanhang. Detta gör att vi inte kan minnas eller bearbeta på det sätt vi vanligtvis gör med andra minnen ur vår historia.

”Vi har en tendens att stänga av till sådant vi inte står ut med och det man inte står ut med kan man heller inte bearbeta för att lämna det bakom sig. Det som hålls borta från medvetandet har en tendens att leva sitt eget liv och börjar därmed spela oss spratt” säger Maj-Britt Björn-Persson, legitimerad psykolog vid Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Karlstad.  Hon har utfört EMDR sedan hon gick grundkursen för fem år sedan och är certifierad EMDR-terapeut sedan snart två år tillbaks. I vårt dagliga liv använder vi hjärnan bl a för att räkna ut saker och för att hantera de påfrestningar vi möter i vardagen, för att reglera våra känslor och vår självuppfattning. Att utsättas för trauma sätter ofta denna förmåga ur spel. Samma hjärna som gör att vi kan överträffa oss själva, kan också spela oss spratt. Och det är det som sker då vi bär på ett obearbetat trauma. Hjärnan spelar oss alltså spratt så att vi börjar återuppleva traumat eller delar av det så fort vi stöter på något som påminner om traumat.

Det kan vara något vi ser eller hör, kanske en doft eller smak, som kopplas ihop med det trauma vi upplevde, även om traumat skedde för flera år sedan. Traumat aktiveras på så vis igen och återkommer i form av som nämnts skrämmande minnesglimtar. Kroppen blir anspänd med alltför hög stressnivå och våra sinnen blir överdrivet vaksamma och vi reagerar då lätt med rädsla och ångest samtidigt som vi får svårt att lugna oss. Vårt vanliga sätt att hantera tillvaron på blir alltså satt ur spel. Vanligt är också att man utvecklar negativa sätt att tänka om sig själv t ex ”det var mitt fel” eller ”jag är värdelös”. Negativa tankar påverkar vår tilltro till oss själva men också till andra människor liksom tron på världen som en trygg  plats att leva i. Har man blivit traumatiserad påverkar det alltså hela ens tillvaro.  ”Den som traumatiserats går i ständig beredskap för att något hemskt skall ske” berättar Maj-Britt och ger som exempel, att om man är rädd för ormar så är man oftast på helspänn när man går ut i skogen. En gren på marken kan utlösa en reaktion av rädsla innan vi förstått att det är en ofarlig gren. För den som är rädd för ormar kan det ta timmar att lugna ner sig. När man är i ett affekttillstånd klarar man heller inte att tänka klart och risken är stor att man feltolkar det man ser och hör. Ordet trauma kommer från grekiskan och betyder sår eller skada.  Världen över pågår en intensiv forskning kring hur trauma påverkar oss men också forskning för att hitta effektiva behandlingsformer och där EMDR är en metod bland andra.

Sättet som EMDR utövas på, sker genom att terapeuten som sitter mitt emot klienten, för sina fingrar fram och tillbaks på ett rytmiskt sätt och alternerande sätt. Klienten följer med sina ögon terapeutens fingerar. I stället för ögonrörelser kan man också använda sig av ljud eller lätta handklappningar som ges på samma rytmiska och alternerande sätt. Detta är grunddraget i den bilaterala stimuleringen som EMDR utgår från.

Ögonrörelserna görs långa eller korta beroende på vad man vill uppnå. De långa används i själva bearbetningen av minnesmaterialet och de korta används för att stärka klientens resurser och förmågor. Som terapeut har man ansvar för att klienten har tillräcklig förmåga att ta hand om det minnes- material som kommer upp. I annat fall tränas klienten i att använda färdigheter och självkontrolltekniker, så att förmågan att hantera det plågsamma ökar. När klienten uppnått tillräcklig stabilitet kan man genomföra EMDR-behandlingen. I behandlingen utgår man från den händelse klienten valt att bearbeta. Klienten får därför identifiera den mest störande bilden i denna händelse. Man kartlägger därefter i vilken grad klientens självkänsla påverkats negativt.

Klienten får även formulera ett negativt antagande om sig själv utifrån den bild som skall bearbetas t ex ”jag är värdelös”. Klienten får också utifrån en skala från noll till tio, skatta hur störande klienten upplever händelsen som skall bearbetas. Skattningen görs både före och efter själva bearbetningen. Skattningen är ett mått på om förändring skett eller inte skett efter en EMDR-omgång. Efter genomgång av den negativa påverkan ber man klienten också att formu-lera en positiv men realistisk tanke om sig själv t ex ”jag duger som jag är”. Även här skattar klienten hur pass sann denna tanke känns på en skala från ett till sju. I denna del i behandlingen förstärker man klientens tilltro till sig själv och sin förmåga att hantera det som är svårt.

”Innan jag startar själva behandlingen ber jag mina klienter att sitta skönt och avslappnat i stolen” uppger Maj-Britt ”och förhålla sig till de minnen, tankar eller bilder som dyker upp utan att värdera eller censurera det. Man låter det som kommer upp i medvetandet komma. Man kan likna det vid att man åker tåg och bara noterar det landskap som passerar förbi utan att bry sig mer än så.”  När alla förberedelser är gjorda startar man traumabearbetningen. Klienten uppmanas att hålla i medvetandet den störande bilden tillsammans med den negativa självtanken, de svåra känslorna och kroppsförnimmelserna. Terapeuten för därefter sina fingrar fram och tillbaks.

Ögonrörelserna upprepar man i korta moment där klienten efter varje moment får frågan om vad som dyker upp i medvetandet just då. Det som dyker upp bildar startpunkt för nästa moment med ögonrörelser. Så håller man på tills inget mer material kommer.  När inget mer kommer och blockeringarna lösts upp och minnena är både genomarbetade och integrerade med klientens övriga minnen, avslutar man denna fas i behandlingen. När händelsen nu inte längre besvärar klienten installerar man den positiva tanken med några korta ögonrörelser och som jag nämnt i syfte att ytterligare stärka klientens självkänsla och kompetens. EMDR-behandlingen kan bli både intensiv och genomgripande när klienten processar sina plågsamma minnen. Terapeuten förhåller sig så litet störande som möjligt och ger endast korta instruktioner för att hålla klientens processarbete igång. Under EMDR-behandlingen är det klienten som har kontroll över det som sker när klienten utsätter sig för de egna minnena och processar dem.

Klienten får efter EMDR-sessionen göra en avslappningsövning.  ”Det är ett stort inre arbete klienten har gjort,” och Maj-Britt säger att det inte är ovanligt att klienten efteråt kan bli väldigt trött. Hon avråder från att köra bil direkt utan man bör vänta minst en kvart. Hon ser helst att klienten heller inte dricker kaffe eller Coca-Cola eftersom de innehåller koffein (stimulantia) som kan trigga igång kroppen med hjärtklappning och hög puls.  Efter en genomförd EMDR-behandling kan det mycket väl hända att bearbetningen fortsätter där hemma och då bör det som kommer upp skrivas ner eller kommas ihåg för att tas upp vid nästa behandlingstillfälle. EMDR skall ses som ett komplement till den vanliga samtalsbehandlingen. Alla människor har inte nytta av EMDR och det kan bero på olika saker, inte minst kan klienten vara alltför rädd för de minnen som dyker upp.

”Mina klienter är förundrade över att de minns så mycket mer av den särskilda händelsen men framför allt att de upplever att minnena efter EMDR-behandlingen inte längre är så skrämmande och plågsamma för dem. Livet blir ju då också mer drägligt för dem.” Maj-Britt rekommenderar därför EMDR och tycker att det är en bra behandlingsmetod. Maj-Britt berättar också att EMDR-metoden också har prövats på barn, men ser något annorlunda ut eftersom barn inte klarar att sitta stilla så länge och dessutom tröttnar och tappar intresse snabbare, men EMDR kan ge samma positiva effekt som hos vuxna. Man utbildas i två steg till EMDR-terapeut. Första steget är en grundkurs varpå man lär sig tillämpa sina kunskaper. Efter att ha tillämpat kunskaperna och även dokumenterat dem kan man söka nästa steg som är en fördjupad och utvidgad kurs. Härefter kan man gå vidare och bli certifierad EMDR-terapeut genom att gå i handledning hos en EMDR-handledare. För att få behålla sin certifiering måste man tillämpa metoden och gå fortsatta kurser för att hålla sig förtrogen med området.

Text: Sofia Lagerkvist

På Jobbet – Kenneth Johansson

Vi passade på att fråga Kenneth Johansson (c), i samband med konferansen ang Socialföretagande i Borlänge, vad det innebär att vara ordförande i Socialutskottet

VAD INNEBÄR DITT ARBETE SOM SOCIALUTSKOTTETS ORDFÖRANDE?
Under alla mina år i riksdagen har jag varit ledamot i Socialutskottet, och efter det senaste valet blev jag ordförande. Det betyder att jag har ett ansvar för att lotsa regeringens frågor, och att få till stånd bra beslut i riksdagen när det gäller sociala frågor.

VILKA UTMANINGAR MÖTER DU?
Det är ett svårt och viktigt arbete med att försöka ena många olika intressen att använda resurser på ett så bra vis som det någonsin går. Och även förklara de beslut vi tar i riksdagen.

VAD ÄR DET SVÅRASTE MED DITT JOBB?
Det är att det finns så många välfärdsområden som resurserna inte räcker till, att man måste prioritera och ibland kan det vara väldigt svårt

APROPÅ DITT BESÖK I BORLÄNGE PÅ SEMINARIET OM SOCIALT FÖRETAGANDE;
HUR SER REGERINGEN PÅ SOCIALA ARBETSKOOPERATIV?

Regeringen anser att socialt företagande är mycket angeläget och lägger ni många olika förslag för att underlätta.  Vi anser att det finns så många mervärden med att personer känner sig delaktiga och att man kan ordna sysselsättning och många andra verksamheter där personer som annars har svårt att få jobb kommer med i arbetet. Så vi är väldigt måna om att sociala företag ska få bra förutsättningar

HUR SER DIN YRKESBAKGRUND UT?
Jag är utbildad socionom, sedan har jag arbetat i landstinget i Dalarna med administrativa uppgifter. Sedan 1991 är jag heltidspolitiker.

TAR DU MED DIG JOBBET HEM?
Som riksdagsman så jobbar man i princip jämt så det betyder tyvärr att jag tar jobbet med mig hem. Folk ringer mig hemma och jag har ju dator…

HUR SKULLE DU BESKRIVA DIG SJÄLV?
Jag är en målmedveten, ganska jordnära person som vill göra sitt bästa för att förbättra samhället för mina medmänniskor.

VAD SER DU I FRAMTIDEN?
Jag är ganska optimistisk, jag tror på mina medmänniskor och att vi har en ljus framtid. Personligen hoppas jag att jag får ha hälsan i behåll och att jag ska få fortsätta arbeta med samhällsfrågor som är mitt stora intresse.

aromterapi

Aromaterapi

Uttrycket aromaterapi användes för första gången av den franske kemisten René Gattefosse på 1920-talet då han av en slump funnit att lavendel olja kunde påskynda läkningen av svåra brännskador och förhindra ärrbildningar.

Allteftersom den allmänna trenden att använda naturliga och miljövänliga produkter har intresset för aromaterapi ökat, samt att fler och fler söker sig till holistiska terapiformer.

En aromamassage är avslappnade fysiskt och psykiskt. Den är bra vid stressrelaterade tillstånd, t.ex. lindrig huvudvärk, PMS och muskelspänningar. Massagen har en utrensande effekt på kroppen och påverkar cirkulationen. Den stärker även immunförsvaret.

SÅ FUNGERAR DET
När en massageolja tillsatt med eteriska oljor stryks på huden försvinner en del ut i luften, men det mesta går in i huden och vidare för att sedan via kapillärerna nå ut i blodomloppet och varje cell i kroppen. Hur vi mår känslomässigt och mentalt påverkas också av dofter. Två luktnerver går framförallt rakt in i det limbiska systemet (den s.k. reptilhjärnan).

DET LIMBISKA SYSTEMET
Till det limbiska systemet hör olika körtlar; ex. hypothalamus, hypofysen och amygdala som styr stora delar av kroppens nerv- och hormonsystem. Det finns en teori som säger att dofter får meddelanden att sändas genom hypothalamus som i sin tur frigör t.ex. endorfiner. Det kan innebära att en doft kan få en omedelbar och kraftfull effekt som inte kan förklaras rationellt.

DEN ETREISKA OLJAN
Den eteriska oljan finns i vissa växter och finns inkapslad i vissa hålrum som skyddar växten från solljus och medverkar i växternas ämnesomsättning. Minimikravet för att eteriska oljor ska vara lämpliga för aromaterapi är att den är 100 % ren från kemiska oljor (är helt ren) och inte utblandad med alkohol, resinolja, kamfer eller terpentin. Kvalitén på den eteriska oljan beror på hur växten odlats, hur man skördat växten och vilken destilleringsmetod som använts.

VEGETABILISK OLJA
Eteriska oljor är alldeles för starka för att användas direkt på huden och blandas därför med vegetabiliska oljor; som i sin tur hjälper huden att vara mjuk och frisk. Det är viktigt att den vegetabiliska oljan är kallpressad och av hög kvalité.

TIPS PÅ ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
Vid skärsår tvättar man rent såret med vatten och en droppe tea-tree/citron. Sedan droppar man en droppe lavendelolja på ett plåster eller en kompress. Blöder det mycket kan man droppa på 1-2 droppar cypress och hålla hårt mot såret.

Vid bistick kan man massera in 1-2 droppar tea-tree olja direkt på bettet och upprepa vid behov.

 

FAKTA OM AROMATERAPI

Aromaterapi har funnits i många tusen år i Egypten och Kina. Den kom till Europa med korsriddarna och den moderna metoden kom till Sverige 1987. Terapin använder sig av eteriska lättflyktiga oljor som utvinns ur växtextrakt genom pressning och destillering av blomman, skalet eller bladen.

Själva behandlingen ser ut på olika sätt:

• Inhalation
• Massage
• Kompresser
• Bad
• Rumsarom

Teraputen har tillsammans med patienten/klienten ett samtal varefter rätt mix och dos av oljor bestäms. Behandligen följs upp av egenvård hemma.

Aromaterapi används till att lindra t.ex:

• Hudproblem
• Huvudvärk
• Dålig blodcirkulation
• Sömnlöshet
• Oro
• Stress

Doftterapi är en särskild del av aromaterapi som ofta används vid psykiska besvär. Doftsinnet påverkar oss genom nervceller som leder till hjärnans centrum för känslor, skapandeförmåga och sexuellt beteende. Genom dofterna försöker terapeuten att nå minnen och det undermedvetna.